Alla ska i mål – om Tjejmilen och livet

avatar

Jag sprang Tjejmilen förra veckan. Det var en häftig upplevelse att utmana sig själv tillsammans med 28 000 kvinnor från hela Sverige. På den timmen det tog att springa hann jag tänka en hel del tankar om stort och smått.

Jag sprang med en röd T-shirt med uppmaningen att rösta på Socialdemokraterna i valet. Jag hörde någon bakom mig börja prata med sin joggarkompis; ”Just det, man måste tänka ut vad man ska rösta på också. Har du bestämt dig?” Och visst är det så att många inte har bestämt sig. Valet är varken vunnit eller förlorat förrän på söndag 19 september kl. 20. Sedan får opinionsinstituten fortsätta att tjäna pengar bäst det vill och borgerliga pressen tycka vad de vill.

Jag kom att tänka på att tjejmilens idé och genomförande skulle kunna användas som en beskrivning av hur ett samhälle bör vara. Här får alla plats. Både de som springer fort och de som just har börjar träna, de som går med käpp eller de som strosar med barnvagn. Men alla ska komma i mål, oavsett vilken tid!

Längs vägen finns människor som kommer med glada tillrop och man får vätska för att orka springa hela vägen. Stöd från människor runt omkring behövs ju både i vanliga livet och på asfaltvägen på Djurgården. Jag tänkte på skolan av idag. De som har det tuffare hemma behöver mer stöd av andra vuxna för att klara av sin utbildning. Är det då en bra idé att skära ner skolan? Det senaste året har 3000 lärare fått sluta i skolan. Hur tänkte ni då, Alliansen?

Halvvägs på Tjejmilen sprang jag förbi tjusiga palatsliknande hus med stora grindar, höga staket och många fina bilar innanför. Och visst byggs det murar på flera ställen i Sverige. Klyftorna ökar. Den rikaste 1 % har fått 25 % av skattesänkningarna samtidigt som sjuka och arbetslösa får söka socialbidrag. Antalet fattiga barn ökar. Vilken framtid får de? Hur tänkte ni då, Moderaterna?

När det är drygt 1 km kvar på loppet tätnar publiken. Vi springer över Djurgårdsbron över till Diplomatstaden. Alla är trötta, men alla vill vi komma i mål. Det går långsamt uppåt. En glad man står med en barnvagn och ropar hurtigt ” Kom igen tjejer – Den som kommer sist får städa!”

Alliansen hade inte sagt det bättre själv.