Byte av arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen har faktiskt betydelse!

avatar

Den senaste tiden har sjukförsäkringsdebatten fokuserats på vilket arbetsmarknadsbegrepp som ska användas när arbetsförmågan prövas. Riksdagen har ju vid två olika tillfällen tidigare röstat för att man ska lämna det begrepp som gällt från och med sommaren 2008 (”reguljär arbetsmarknad”) och återgå till det som gällde tidigare (”normalt förekommande arbete”).

När riksdagen tidigare diskuterade denna fråga hävdade Ulf Kristersson att detta inte var önskvärt eftersom kostnaden skulle bli skyhög. Socialdepartementet hade nämligen på hans uppdrag kommit fram till att denna begreppsförändring skulle kosta ungefär 2,4 miljarder kronor årligen.

Detta synsätt tycks Kristersson helt ha övergivit idag. Nu argumenterar han istället för att det i praktiken inte är någon skillnad alls på de olika begreppen. Tyvärr tycks en rad journalister, och även en del personer engagerade i sjukförsäkringsfrågan, allt för okritiskt ha köpt Kristerssons senaste retorik. Regeringens ”spinndoktorer” verkar alltså hittills ha lyckats spinna till rapporteringen i denna fråga så att den passar socialförsäkringsministerns politiska strategi.

Visserligen kan man hålla med om att ett byte av arbetsmarknadsbegrepp sannolikt inte betyder så mycket som 2,4 miljarder kronor årligen, så som Kristersson tidigare påstått. Men när vår juridiska expertis, vid LO-TCO Rättsskydd, analyserar frågan kommer de till en helt annan slutsats än den Kristersson och Försäkringskassans ledning just nu torgför. LO-TCO Rättsskydd anser exempelvis att man inte komma ifrån ”att begreppen ´normalt förekommande arbete´ och ´reguljär arbetsmarknad´ har inneburit en stor skillnad i praktiken vid bedömningen av rätten till sjukpenning.” Så skriver de i den s.k. spontanremiss som de nyligen skickat in till Socialdepartementet.

Det är viktigt att komma ihåg att LO-TCO Rättsskydd inte är en helt obetydlig aktör i sammanhanget. De är Sveriges största juristbyrå avseende arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. Varje år företräder de LO- och TCO-förbundsmedlemmar i hundratals processer gentemot Försäkringskassan i sjukpenningärenden. Trots detta ignorerade Socialdepartementet ändå dem – och även arbetsgivarsidans juridiska expertis – när man skickade ut det aktuella lagförslaget på snabbremiss. Man kan undra varför Socialdepartementet valt att helt ignorera arbetsmarknadens parter i denna för parterna så centrala fråga? Beror det möjligen på att departementets ledning var rädd för att få in för ministern politiskt ”svårhanterliga” remissvar om arbetsmarknadsparterna tillfrågats?

LO-TCO Rättsskydd har dock trots att man inte blivit direkt adresserade rätt att inkomma med ett s.k. spontant remissvar, vilket de också gjort (läs hela remissvaret från LO-TCO Rättsskydd här!) Jag nöjer mig tills vidare med att citera några centrala formuleringar i den s.k. spontanremissen:

”Vår ovan redovisade uppfattning är alltså att tillämpningen av begreppet ´den reguljära arbetsmarknaden´ inneburit en restriktivare bedömning av rätten till sjukpenning för den enskilde. Det är därför av största vikt att riksdagens avsikt med förändringen framgår av förarbetena till återinförandet, dvs. att en mer generös bedömning eftersträvas och att begreppet ska ha den betydelse som kommit till uttryck i bl.a. Högsta förvaltningsdomstolens dom RÅ 2008 ref 15.

/…/ När begreppet ”normalt förekommande arbete” var i kraft kunde hänsyn också tas till s.k. särskilda skäl, bland annat den försäkrades ålder, tidigare utbildning och bostadsort i viss mån. Eftersom ett återinförande av begreppet synes ha till syfte att tidigare tillämpning och bedömning ska gälla torde också syftet vara att även möjligheten till att ta hänsyn till särskilda skäl återinförs.

/…/ Ett nytt arbetsmarknadsbegrepp är således en fråga som behöver behandlas gemensamt med en långsiktig och hållbar arbetsmarknadspolitik där det också är av största vikt att arbetsmarknadens parter är inbjudna till diskussion.”

Fortfarande kvarstår alltså två frågor, som jag formulerat i en tidigare bloggpost:

1. Hur kan det komma sig att ministern på kort tid så diametralt ändrat ståndpunkt i denna fråga? Vad har man för trovärdighet när man först hävdar att ett byte av arbetsmarknadsbegrepp skulle vara ekonomiskt förödande, och kosta hela 2,4 miljarder årligen, och sedan kort därefter påstår att ett byte i praktiken inte har någon betydelse alls? 

2. Om byte av arbetsmarknadsbegrepp i praktiken inte har någon betydelse, så som socialförsäkringsministern numera påstår, varför införde alliansregeringen då överhuvudtaget begreppet ”reguljär arbetsmarknad” sommaren 2008?

Förhoppningsvis kommer den nära förestående KU-granskning, som socialförsäkringsministern snart ska gå igenom, att ge svar på dessa frågor.

***************************

Media: SR 1, 2, 3, 4, Expr 1, 2, DN 1, 2, 3, 4, SvD, SVT 1, 2, Sydöstran 1, 2, Dagens Arena, Norrländska socialdemokraten 1, 2, Värmlands folkblad, Folkbladet, Gotlands folkblad 1, 2, 3, 4, Arbetarbladet 1, 2, Västerbottens folkblad 1, 2, Östran, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, Ab 1, 2, Sydsv, LO-tidningen 1, 2, 3, 4, Expr 1, 2, 3, GP 1, 2, 3, 4, 5, SVT 1, 2, 3, SR 1, 2

Bloggat: Martin Moberg, om den senaste ”politiska affären”, Marika Lindgren Åsbrink om till Anna Sterky, Helena Ericson om kvinna, Monica Green om jämställdhetsarbetet, Ola Möller om mäns ansvar, Alliansfritt Sverige om jämställdhetsbonusen, Enligt O om 8 mars, Peter Andersson om kvinnodagen, Kent Persson om våldet mot kvinnor, Kristian Krassman om den internationella kvinnodagen, Kulturbloggen om en recension av en av  Björn Ranelids böcker, Peter Högberg om Hanna från Arlöv, Eva Hillén Ahlström om Stefan Löfven, Helga von Pitbull om hur det nog inte var tänkt, Roger Jönsson om alliansen i Ystads kommun

2 reaktion på “Byte av arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen har faktiskt betydelse!

  1. avatarAnna

    Det är konstigt att Försäkringskassan i sin rapport pekar på kammarrättsdomar. För när man som sjuk person försöker få sjukpenning och sjukersättning och då skickar med kammarrättsdomar som är relevanta så får man svaret att dessa bara är individuella bedömningar och inte har någon betydelse. Detta är inte sant då de lyfter fram vad lagen säger även generellt. Men det passar väl att använda dem selektivt så de kan ge oss sjuka avslag i strid med lagen

Kommentarer inaktiverade.