Europeisk varmkorv

avatar

Den som undrar hur Svenskt Näringsliv ser på osund konkurrens bör besöka deras hemsida. Under en särskild flik kan man läsa om osund konkurrens och kommunal varmkorv. Kommuner konkurrerar ut småföretag när de agerar på den ”privata marknaden”. Kommunen kan sälja korv för 1 krona medan småföretagarens kostnad i regel blir högre. Kanske 10 kr. Detta är i ett nötskal vad Svenskt Näringsliv ser som osund konkurrens.

Det förekommer sannolikt situationer där kommuner kväver näringsidkares initiativlusta och entreprenörskap, men det är inte poängen här. Problemet är Svenskt Näringslivs smala syn på osund konkurrens. Likt korsriddare som förblindats av läran om den fria rörligheten och fria marknaden drar Svenskt Näringslivs företrädare runt i Europa. Men medlemsnyttan för svenska företag är liten. Ideologi går före verklighet.

I en mycket intressant debattartikel på SvD Brännpunkt idag tydliggörs en klyfta mellan Svenskt Näringslivs medlemsföretag och dess ledning. För medlemsföretagen handlar osund konkurrens inte enbart om varmkorv. Inom byggsektorn är konkurrens med sämre löne- och anställningsvillkor, liksom konkurrens med lägre sociala avgifter och skattebefriade utländska bolag betydligt allvarligare. För byggföretagen tycks måttet vara rågat. Tillsammans med Byggnads kräver företagen nu åtgärder.

Svenskt Näringsliv har konsekvent agerat för att utvidga utländska företags möjligheter att konkurrera med lägre löner och sämre anställningsvillkor i Sverige. Det var Svenskt Näringslivs ledning som beslutade att stödja ett lettiskt bolag i en rättstvist. Tvisten utvecklades till Lavalmålet. Men vad Laval ville var kort och gott att tillämpa lägre villkor än Svenskt Näringslivs egna medlemsföretag (!). Konsekvent har Svenskt Näringsliv försvarat utländska bolags intressen framför de egna medlemmarnas intresse. Konkurrens på olika villkor har gått före konkurrens på lika villkor.

Företag som går in i en arbetsgivarorganisation (och därmed Svenskt Näringsliv) köper inte bara god rådgivning och tillgång till branschkunnande. Genom medlemskapet görs arbetskraftskostnaderna (genom kollektivavtalen) konkurrensneutrala. Som företagare slipper du att lägga energi och resurser på löne- och arbetsvillkor. Istället för att fundera ut hur kostnaderna för löne- och anställningsvillkoren kan pressas kan företagaren fokusera på själva driften av företaget, utvecklandet av produkter, nya tjänster osv. För internationellt konkurrensutsatta sektorn kan logiken halta något, men även där har resonemangen relevans.

Svenskt Näringslivs ledning har varit mycket framgångsrik i sin strävan att möjliggöra för utländska företag att konkurrera ut de egna medlemmarna. Alla som leder en medlemsorganisation har att hantera de kollektiva intressena hos medlemmarna. Det är inte alltid självklart att det kortsiktiga intresset är det långsiktigt förmånligaste. För det är sannolikt så Svenskt Näringsliv har resonerat. – På kort sikt slås många av de svenska bolagen ut, men på lång sikt pressas lönekostnaderna ner.

Men frågan kvarstår, ligger det i medlemsföretagens intresse att kostnadsnivåerna sjunker om det egna företaget samtidigt går omkull? Vilken nytta har medlemsföretagen av konkurrens på lägre nivå om de upphör att existera? Kanske är dagens artikel i SvD starten på en pendelrörelse. Kanske är det starten på ett verkligt företagaruppror. Svenskt Näringslivs medlemsföretag gör uppror mot sina ideologiska korsriddare. Varmkorv är gott, men inte till vilket pris som helst.

Etiketter:

En reaktion på “Europeisk varmkorv

  1. Pingback: Medlemsföretagens smygande revolution | LO Bloggen

Kommentarer inaktiverade.