Får utrikes födda kvinnor också vara jämställda?

avatar

Med risk för att vara tjatig men: för en vecka sen tillsatte regeringen en utredning, Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (DeJAL, min förkortning) med uppdrag att bland annat söka lösningar för att se till att föräldraförsäkringen inte blir ett hinder för ekonomisk självständighet för kvinnor och att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande.

Idag tillsätter regeringen en utredning, Utredningen för ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikesföddakvinnor och anhöriginvandrare med uppdrag att bland annat söka lösningar för att se till att föräldraförsäkringen inte blir ett hinder för ekonomisk självständighet för kvinnor och att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande.

Hhmm.

Vad är syftet med samtidigt tillsätta två olika utredningar med delvis samma uppdrag och riktar sig till delvis samma grupper – kvinnor och män? Omfattar inte de jämställdhetsåtgärder som DeJAL ska presentera kvinnor och män med invandrarbakgrund? Kanske kan de inte vara jämställda på ”samma sätt” som kvinnor och män med etnisk svensk bakgrund?

Man kan se det på flera sätt. Å ena sidan att det är bra att regeringen tar i frågan om den ökande andel kvinnor som helt står utanför arbetsmarknaden, en grupp som till stor del består av kvinnor med invandrarbakgrund. Syftet är att fånga upp gruppen och se vilka särskilda åtgärder som krävs för att göra det möjligt för dessa grupper att ta steget ut i arbetslivet och ökad ekonomisk självständighet. Är det grundutbildning, yrkesutbildning, en uppsökande, flexibel och kvalitativ barnomsorg, eller ytterligare annat? Oavsett handlar det om de grundläggande förutsättningarna att kunna vara ekonomiskt och socialt jämställd, men eftersom förutsättningarna att få och kunna ta ett arbete kanske saknas. Då är det rimligt att utredningen inte bakas in i DeJals övergripande arbete utan ägnas särskild uppmärksamhet.

Å andra sidan är det viktigt att vara uppmärksam på om de mål och de lösningar som förelås i de olika utredningarna skiljer sig åt på ett sätt som innebär att jämställda villkor inte är desamma för alla grupper. Till exempel säger integrationsminister Erik Ullenhag i en kommentar till DN att ”Det finns inte mycket som är viktigare för jämställdhetsarbetet än att man har ett arbete att gå till.” Rätt så. Men det handlar också om vilket typ av arbete man har att gå till. Om det ger en lön som går att försörja sig på, att arbetsmiljön gör det möjligt att arbeta utan att man slits ut och att anställningsvillkoren  är trygga och ger möjlighet att överblicka den egna ekonomiska situationen. Det är centrala frågor som utan tvekan kommer att beröras i Delegationen för jämställdhet i arbetslivets arbete. Jag förutsätter att även Ullehags utredning kommer att ha samma höga ambitioner i frågor om löneskillnader, arbetsmiljö och otrygga anställningar för kvinnor och män oavsett bakgrund. Något annat kan inte accepteras.

Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikesfödda kvinnor och anhöriginvandrare har också ett särskilt uppdrag att kartlägga uttaget av föräldrapenning bland nyanlända utrikes födda kvinnor och män. Uppdraget är kopplat till Folkpartiets förslag om att begränsa rätten till föräldrapenning för barn som kommit till Sverige efter tre års ålder, som bland annat Nyamko Sabuni presenterade på Brännpunkt i Svd 1 oktober. Syftet är att göra det svårare för utrikesfödda kvinnor att stanna hemma länge med sina barn. Trots att det kan finnas något i att den långa föräldraförsäkringen kan skapa inlåsningseffekter är det aldrig någon lösning för att skapa parallella system i socialförsäkringssystemen baserat på födelseland.  Ska ändringar göras bör det göras inom ramen för den generella modellen. Det är inte bara för utrikes födda kvinnor som den generösa föräldraförsäkringen skapar inlåsningseffekter. Bättre då att överväga hur föräldraförsäkringen ska kunna utnyttjas på bästa sätt som kombinerar jämställdhet, arbetslinjen och en god omsorg om barnen för alla grupper.

Min uppmaning är:Låt utredningarna gå hand i hand och ägna inte tid åt ett jämställdhetsarbete som gör skillnad på folk och folk, vare sig det gäller kön, klass eller födelseland.

Fotnot: En del av bakgrunden till utredningen finns i den rapport som Botkyrka kommun har gjort om andelen personer helt utanför arbetsmarknad och sociala stöd.

 

Etiketter: , , , , , , ,

En reaktion på “Får utrikes födda kvinnor också vara jämställda?

  1. Pingback: Kvinnor förlorar på alliansens integrationspolitik | Lena Sommestad

Kommentarer inaktiverade.