Hönan, samhällsutvecklingen och ägget

avatar

Ledighet ger tid för eftertanke. För egen del har tre teman följt mig i tankarna under jul och nyårshelgerna. Idag tänkte jag kort beröra det första av dessa teman. Med lite tur blir det kanske också tid att beröra övriga teman innan det nya arbetsåret inom kort gör sig påmint.

Det första av dessa teman handlar om de krafter som driver samhällsutvecklingen framåt. Förenklat står två synsätt mot varandra: Materialism och idealism. I ena ringhörnan har vi den tekniska utvecklingen med socioekonomiska produktionsfaktor som förklaringsmodell. Detta är i grund och botten ett marxistiskt perspektiv (med anor till antiken). Materialismen är en ärrad och etablerad mästare i röda kortbyxor med supportrar långt in i det blå laget. 

I den andra ringhörnan har vi en pigg liten utmanare (i blå byxor?). Idealismen (som också har långa anor). Samhällsutvecklingen förklaras här genom idéer. Förändringar äger rum för att människor börjar tänka annorlunda. Språket, självuppfattningen och berättelser inom vissa grupper i samhället förändras. Detta leder till samhällsutveckling. Vad jag kan förstå tar idealisten också avstånd från klasskampstanken.

Förhållandet mellan materialism och idealism är naturligtvis lite som det mellan hönan och ägget. Men på någon av sidorna har vi nog alla våra preferenser. Det materialistiska och idealistiska perspektivet kommer tillbaka i en rad frågor. Man kan exempelvis vara materialist eller idealist i synen på det fackliga uppdraget. Idealisten lyfter fram facket som skydd för den svage (som skall hjälpas utav godhet). Materialisten betonar facket som utbudskartell för priset på arbetets marknad. Inget av perspektiven är fel, inget är dock renodlat helt rätt.

Men mina eftertankar föddes egentligen redan i våras när jag läste en synnerligen intressant bok av Robert Reich (professor och arbetsmarknadsminister i Bill Clintons regering) – Supercapitalism. Reich är en övertygad materialist som metodiskt förklarar att den marknadsliberala flodvåg som vällt in över västvärldens demokratier de senaste 30 åren inte är ideologisk motiverad. Reich menar att samhällsutvecklingen beror på den tekniska utvecklingen. Konsumenter och investerare har genom teknikutvecklingen fått makt. Globala leverantörskedjor, IT/teleteknologi och ny produktionsteknologi har grund och botten förändrat samhällsekonomin. Jag kan inte gå in på alla argumenten här, men boken kan verkligen rekommenderas för den som letar efter materialistiska perspektiv på samtidens politiska landskap.

Av en slump laddade jag för några veckor sedan hem en podcastsändning från SR Minnen. I en vansinnigt underhållande debatt om marxismen från 1948 (Marx och vår tid) duellerar Ernst Wigforss och Herbert Tingsten kring materialism och idealism. Det är en underbar upptagning där de sista 20 minuterna av sändningen måste höras (det kan krävas lite tålamod inledningsvis). Om inte annat för den retoriska briljansen. Wigforss är materialisten. Tingsten tvivlaren. Frågan är om ”allt beror på allt” eller om vissa faktorer är viktigare än andra för att förklara samhällsutvecklingen.

I ett försök att pröva ett idealistiskt perspektiv på samhällsutvecklingen har jag så under julhelgen läst en amerikansk ekonom, Deidre McCloskey Hennes ambitioner är imponerade och spännande. McCloskey vill i sin bok omkullkasta i princip alla vedertagna socioekonomiska förklaringsmodeller för kapitalismens framväxt. Hon menar att den materiella välfärden inte är ett resultat av ekonomiska faktorer, utan resultatet medelklassens retorik om marknaden, företagande och uppfinningar. Marx, Weber, North och andra tänkare har kort sagt fel. Tyvärr orkade jag inte läsa färdigt. Det blev för mycket beskäftig Maud Olovsson retorik. All världens tänkare kan inte ha fel, i vart fall inte i allt. McCloskeys teser tunnas ut medan hon själv blir allt mer högljudd.

Men, men. Temat som underhållit mig under helgerna är huruvida man kan vara neutral i förhållande till materialismen och idealismen. Själv är jag materialist, men jag tror samtidigt att människors tankar och föreställningsvärld har betydelse. Vi har alla tonvikt någonstans när vi försöker att tolka världen.

Inom arbetarrörelsen har materialismen historiskt sett varit den ideologiska grundstommen. Frågan är hur det ser ut idag. Frågan blir synnerligen intressant i förhållande till partipolitiken. Var på höger/vänsterskalan finns idealisterna? Vilka politiska företrädare är materialister? Vad händer när en socialdemokrat blir idealist? Är dagens politiska landskap verkligen resultatet av att människor börjat tänka mer marknadsorienterat? Att meditera kring dessa frågor kan vara värdefullt. Kanske i samband med ledighet.