Jubel i buskarna på Harpsund

avatar

I veckan som gick möttes regeringen traditionsenligt på Harpsund efter sommaruppehållet. Finansminister Borg presenterade en glädjande kalkyl över Sveriges ekonomiska utveckling med uppreviderad BNP- och jobbtillväxt. Jubel i busken: Sverige har klarat sig igenom krisen och har styrfart igen. Däremot uttrycktes försiktighet gällande utrymmet för politiska satsningar. Här ska det stramas upp och hållas in, innan ekonomin tydligt har tagit fart, anser Borg.

Det ligger i luften att vara lite skeptisk så här i valtider, till siffror och löften om guld och gröna skogar (fast ok, miljöpolitiska satsningar är jag osäker på om det överhuvudtaget dryftades). Hur mår patienten egentligen? Tillbaka på banan igen? Nja, själv konstaterar jag att den knappast är död men ej heller kärnfrisk. Möjligen tillräckligt frisk för att skrivas ut men fortsatt under observation. Statsfinanserna är mycket starka men bekymmer finns på annat håll.

För även om hjulen nu knarrar igång igen, så råder fortfarande massarbetslöshet. I juni låg arbetslösheten på 9,5 procent. Finansministerns prognos för tillväxten nästa år är överoptimistisk. Den starka utveckling vi sett under de senaste månaderna är knappast uthållig. Därför är det förvånande att finansministern tror att tillväxten ökar än mer 2011, än vad rekylen i år ger upphov till.

Det finns fortfarande lediga resurser i ekonomin och därför är det märkligt att prioritera sparande samtidigt som arbetslösheten fortsätter vara hög. Att spara när det går dåligt är måhända en reflex. Men det funkar illa när man är satt att förhålla sig till dynamiska ting som t ex en arbetsmarknad.

Fortsatt stimulans behövs, t ex via utvidgat ROT-avdrag och mer resurser till kommuner, landsting och utbildning. Att hålla hårt i statskassan i det osäkra läge vi alltjämt befinner oss, innebär att vändningen för jobben blir trögare än nödvändigt. Och att slösa med människors förtroende och framtidshopp.