LO: ”Vinstuttag urholkar välfärden”

avatar

I dag skriver LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tillsammans med Tobias Baudin, LOs förste vice ordförande, på Brännpunkt i SvD. Temat är ”Vinster i välfärden” och artikeln har fått rubriken ”Vinstuttag urholkar välfärden”. Artikeln lyfter fram argument för hur välfärden behöver stärkas och förbättras. Det handlar självfallet om välfärdens verksamheter som skola, vård och omsorg. Men också om att rätta till de skarpa och ovärdiga brister som finns efter försämringar av sjukförsäkringen, a-kassan och arbetsskadeförsäkringen. Till de områden som också kräver resurser för att förbättras hör också tandvårdsförsäkringen.

För att resurser ska kunna avsättas till det behövs varenda skattekrona. Därför är det LOs mening efter kongressens beslut att det måste bli stopp på de orimliga vinstuttagen ur vår gemensamma välfärd. Det argumenteras för i artikeln. Samtidigt får LO:s välfärdsutredning i uppdrag att senast i december ge förslag på hur en non-profitprincip kan se ut.

Under dagen har en debatt i frågan förts intensivt på bland annat Twitter. En del försvarare av rätten till vinster, inte sällan företrädare som arbetar i de företagen, har knappast argumenterat i sak, det vill säga om skälet till att man försvarar vinstuttag. I stället koncentreras argumenten till begreppet ”valfrihet” som förutsätts vara liktydigt med ”vinst”. Därmed påstås också valfriheten hotas med LOs förslag. Så är självklart inte fallet och i artikeln är framgår ganska tydligt skillnaden:

”Självklart ska vi som medborgare ha möjlighet att välja i välfärden. Men den typ av ”valfrihet” som innebär frihet för riskkapitalbolag att plocka ut miljonvinster ur vår välfärdssektor är fullständigt oacceptabelt”.

Det som också står i artikeln är: ”Det måste bli stopp på de orimliga vinstuttagen ur vår gemensamma välfärd. Det har de klarat i Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien. Varför i herrans namn skulle vi inte klara det i Sverige?”

Vi påstår alltså inte att man förbjudit vinstuttag i dessa länder. Vad vi säger är att i dessa länder har man, till skillnad från hos oss, lyckats stoppa orimliga vinstuttag ur vår gemensamma välfärd. Sedan har man i de olika länderna använt sig av olika tekniker när det gäller att begränsa vinstutdelning.

Enligt en jämförelse mellan olika länder, som gjordes för några år sedan, drivs verksamheterna inom hälso- och utbildningssektorerna i Nederländerna vanligen i förenings- eller stiftelseform. Om den juridiska personen anses bryta mot icke-vinstsyftet stoppas alla utbetalningar av offentliga medel och det statliga godkännandet dras in. I Danmark kan exempelvis inte ett aktiebolag godkännas som huvudman p.g.a. möjligheten till vinstutdelning och en privat huvudman får inte driva fler än en skola. Där har valts en lösning med enbart en huvudmannaform – en icke-vinstdrivande stiftelse. I Finland drivs privatskolorna av allmännyttiga samfund, som inte får drivas för ekonomisk vinning osv.

I ett utredningsdirektiv som togs fram 2006 (dir. 2006:3) finns även en uppräkning över hur det ser ut i andra länder än de som nämnts här.  I SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser står exempelvis om skolsektorn:

”Den avgörande skillnaden mellan Sverige och omvärlden är där­för att regleringen kring vilka som får driva fristående skolor är betydligt hårdare i andra länder. Inte minst förefaller Sverige vara ensamt om att tillåta att skolor drivs som aktiebolag vilka utan sär­skilda inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna.”

I en länderjämförelse, rörande utbildningssektorn, från Skolverket (2008) beskrivs skolsystemet i Holland exempelvis så här:

”De privat drivna skolorna anges vara fria att bestämma om innehåll, ideologi och sätt att undervisa. Religionen kan ha en framträdande roll i undervisningen. Staten styr samtidigt genom en rad krav som ställs. För att erhålla offentlig finansiering ska ett privat subjekt enligt lag ha en ’legal person’ med ’full legal kompetens’, vars syfte är att erbjuda utbildning utan något vinstsyfte.”

Detta som ett genmäle till ett par av de invändningar som har förts fram under dagen. Självklart kan fakta och argument bytas mellan vinsters försvarare och motståndare. Men det är naturligtvis oerhört centralt vad medborgarna tycker. Att många önskar välja i välfärden är tydligt.

Men lika klart står att väljarna ställer upp på en skattefinansierad välfärd och vill att de skattepengar man betalar in också ska användas där. Inte till utbetalning av orimliga vinster till aktieägare. En av de undersökningar som bekräftar den synen hos väljarna presenterades för ett par år sedan i Lärarnas tidning och visar att 76 procent vill att vinster ska återinvesteras i verksamheterna. Man drar nog inte till med alltför skarpa gissningar om man, efter de senaste månadernas fokus på frågan, tror att den åsikten har stärkts i ”folkdjupet”.

Etiketter: