Merkel och Sarkozy fortsätter i full fart

avatar

Som aviserades här på bloggen i december finns det all anledning att hålla ögonen på EUs verkliga ledartrojka. Förra veckan avslutades med ett mycket intressant toppmöte, under lunchen presenterade Tysklands förbundskansler Angela Merkel ett tysk-franskt förslag till en konkurrenskraftspakt för att stärka eurozonens konkurrenskraft.

Även om namnet är valt för att skapa minsta möjliga motstånd finns det anledning att höja ett varningens finger. Det är nämligen inga småfrågor som Merkel vill samordna på europeisk nivå. I det utkast till pakt som läckte ut innan mötet är det främst sex områden där ökad samordning föreslås:

• inflytande över lönebildningen med förbud mot att automatiskt räkna upp löner med index

• regler mot skuldsättning för medlemsländerna ska skrivas in i ländernas grundlagar

• harmonisering av pensionsåldern i EU

• harmonisering av bolagsskatten i EU

• mer enhetliga regler för godkännande av examina i medlemsländerna

• fler regler om krishantering i banker

Samstämmig media rapporterar att förslaget stötte på motstånd på mötet. Troligen påverkade vetskapen om kollegornas inställning beslutet att hålla presskonferensen tillsammans med Sarkozy innan lunchen istället för efter. I övrigt verkar inte motståndet ha påverkat Merkel nämnvärt. På presskonferens deklarerade Merkel att ett extra toppmöte skulle hållas i början på mars. Vid detta möte är det meningen att eurozonens ledare ska nå enighet kring en konkurrenskraftspakt. Övriga EU-länder kommer sedan att få ansluta sig till pakten om de så önskar.

Invändningarna från övriga stats och regeringschefer var av två typer. Den gruppen dit den svenska statsministern anslöt sig var kritiska till formen för samarbetet. En konkurrenskraftspakt som beslutas av eurozonens regeringschefer skulle riskera att splittra EUs arbete för att få ordning på finanserna. Dessutom menar Reinfeldt att detta skulle kunna leda till att det uppstår parallella strukturer för ekonomisk styrning, strukturer som inte säkert skulle fungera bra tillsammans.

Den parallella struktur som Reinfeldt hänvisar till är det lagstiftningspaket från kommissionen kring ekonomisk styrning som just nu behandlas i europaparlamentet och rådet. Förslaget innehåller i stora drag samma typ av förslag som Merkel och Sarkozy nu presenterar så kritiken är inte ogrundad.

Till den andra gruppen kritiker hör Belgiens ställföreträdande premiärminister Yves Leterme som i en kommentar till SvD sa ”att kraven var för hårda och att varje land fortfarande måste kunna föra sin egen politik, och inte tvingas att till exempel skrota sina välfärdsystem”. Denna grupp riktar inte in sig på formen för förslaget utan innehållet i detsamma.

Letermes kritik är intressant av flera skäl, ur ett svenskt perspektiv är det intressant att jämföra den med Reinfeldts mer procedurinriktade kritik.

Förslaget bör nämligen betraktas som ytterst kontroversiellt även till sitt innehåll. Under den falska förespeglingen att förslagen behövs för att rädda euron försöker den konservativa majoriteten i Europa låsa fast EUs medlemsländer i en konservativ finanspolitik. Som om inte detta vore nog vill man dessutom att medlemsländerna ska överge sin autonomi över lönebildningen.

Det senare skulle naturligtvis få långtgående konsekvenser för svensk arbetsmarknad. Ska EU ges kompetens över lönebildningen krävs det att den svenska regeringen skapar verktyg som gör det möjligt för regeringen att följa de direktiv som kommer från EU-systemet. Med andra ord skulle den svenska arbetsmarknadsmodellen med autonoma parter förpassas till historien.

Nu kanske den observanta läsaren reser invändningar mot detta resonemang – pakten skulle ju endast gälla eurozonens medlemmar.

Detta är riktigt. Merkel och Sarkozys förslag skulle inte ha någon direkt inverkan på Sverige om inte Sverige frivilligt ansluter sig till pakten. En regering som vill att Sverige ska bli medlemmar i euron kommer dock att vara tvungna att ansluta sig – detta är de nya medlemsvillkoren i klubben.

Ett andra och kanske viktigare skäl till oro är den parallella struktur som Reinfeldt talar om i sina kommentarer till mötet. Det lagstiftningspaket från kommissionen kring ekonomisk styrning som just nu behandlas i europaparlamentet och rådet skulle nämligen gälla samtliga medlemsländer även om det endast är länder i eurozonen som kan tilldömas böter för brott mot reglerna.

Lagstiftningspaketet från kommissionen är mycket likt förslaget från Merkel och Sarkozy. Förslaget skulle om det antogs oförändrat ge EU kompetens över såväl finans som arbetsmarknadspolitik. Lönebildningen skulle granska av kommissionen som ges makten att komma med bindande rekommendationer kring lönenivåerna i medlemsländerna.

Det finns med andra ord anledning att återkomma även till kommissionens förslag på området. Några datum för det extra toppmötet verkar inte vara spikade ännu. Nästa ordinarie toppmöte kommer att äga rum den 24-25 mars och högst på dagordningen är kommissionens förslag till ekonomisk styrning. Det finns anledning att redan nu vända sig till statsministern för att reda ut vad han tycker om innehållet i de förslag som nu finns på bordet. Att han är besviken över att inte få vara med på Merkels extrainsatta möte må vara motiverat men i sammanhanget inte speciellt intressant.

Media om toppmötet:
Euractive, Europaportalen, EUobserver, SvD

Länkar till kommissionens förslag finns i tidigare blogginlägg

Etiketter: , ,

7 reaktion på “Merkel och Sarkozy fortsätter i full fart

  1. avatarCalle

    Jamendåså, då ser vi till att inte hoppa in i den där eurozonen, skönt att få lite mer vatten på sin kvarn!

    1. avatarJohan Danielsson Inläggsförfattare

      Det är antagligen en lösning som många kommer att förespråka och definitivt ett skäl för de som vill att Sverige ska ansluta sig till euron att aktivera sig i kampen för att förändra de förslag som nu finns på bordet.

      Problemet är dock bredare än så då de föreslagna reglerna från kommissionen även skulle gälla Sverige. Vi skulle visserligen inte kunna bli tilldömde böter för brott mot reglerna, men redan idag följer vi stabilitetspakten och det mesta talar för att Sverige kommer att fortsätta göra det även med de nya reglerna på plats.

  2. Pingback: EU-kommissionen vill ha inflytande över lönebildningen | LO Bloggen

  3. Pingback: Svenskt Näringsliv skriver S ”Nya” politik | Nemokrati

  4. avatarlasse

    En regering som vill att Sverige ska bli medlemmar i euron kommer dock att vara tvungna att ansluta sig – detta är de nya medlemsvillkoren i klubben.

    Vi har väl skrivit på avtalet och gjort det till grundlag att vi ska ansluta oss till euron? Avtalet med EU säger att alla ska verka för att uppfylla kraven för euron och att euron är obligatorisk för EU medlemmar, endast Danmark och Storbritannien har undantag för euron.

    Vet inte hur det gått med Olli Rehns förslag till kommissionen om ekonomiska regler men för Sveriges del så skulle väl EU ingrepp i lönebildningen snarast innebära att svensken skulle öka sin köpkraft, i Rehns förslag sas det att länder med handelsöverskott skulle öka köpkraften för att jämna ut obalanserna inom EU som bygger upp skuldberg hos underskottsländerna. Om Rehn endast menade handelsbalanserna inom EU eller totalt hos medlemsländerna vet jag inte. Vi har väl relativt lite obalans mot EU-länderna, de stora överskotten är mot världen utanför EU, i motsats till tex Tyskland.
    Att EU regler skulle ge oss högre pensionsålder är knappast troligt, kanske tom lite lägre.

    En förkrossande majoritet i riksdagen röstade för det nya EU avtalet där vi förband oss att införa euron och det enda rimliga om euron ska fungera är att länderna också ger upp finanspolitiken till central EU nivå, man kan inte både ha kakan kvar och äta upp den.

    1. avatarJohan Danielsson Inläggsförfattare

      Hej Lasse,

      Ledsen att svar dröjt har varit på resande fot. Euron kommer vi inte att ansluta oss till utan stöd i en ny folkomröstning – detta är den politiska verkligheten. Sedan är det naturligtvis en underlig ordning att vi inte har ett formellt undantag. I realiteten skulle jag dock vilja hävda att det inte finns någon automatik i en svensk anslutning.

      När det gäller en eventuell justering av löner idag skulle innebära för Sverige så är det helt riktigt att Tyskland och Sverige inte skulle drabbas av krav på lönesänkningar. Snarare är det som du säger att framför allt Tyskland men i viss mån Sverige skulle uppmanas stärka köpkraften. Jag ser dock frågan mer principiellt då EUs medlemsstater inte lämnat över någon kompetens över lönebildningen till EU-nivån är detta ett oacceptabelt ingrepp i det nationella självbestämmandet.

      Min mening är att frågor med hög politisk, social och ekonomisk spänningskraft ska fortsatt hanteras inom ramen för medlemsstaternas demokratiska system. Detta är viktigt av flera skäl, men avgörande är att dessa frågor utgör kärnan i den nationella demokratin. Det är ytterst välfärds- och arbetsmarknadsrelaterade frågor som motiverar människor att gå och rösta.

  5. avatarlasse

    Det är förstås troligt att EU inte försöker driva in denna ”fordran” på Sverige, ett av de rikare medlemsländerna som mest hela tiden varit en av de största nettobetalarna per capita. Vet inte säkert varför men kan det ha något att göra med att EU subventioner kräver att mottagaren står för hälften så att säga. Vi är ju så sparsamma här.

    Men på ECB brukar det ibland låta annorlunda då man påpekar att Sverige inte har något undantag och Euron är obligatorisk för alla medlemmar utom två och vi bör sätta igång den slutliga processen för anslutning.

    Det som gör att vi slipper ansluta oss är att anslutning till sista steget med två år och fast växelkurs i ERM II är att anslutning är av någon anledning frivillig. Annars uppfyller vi väl alla krav med den offentliga ekonomin och riksbankslag.

    En fråga är om det är så i det nya EU fördraget är så att vi skulle kunna stoppa om EU tar bort frivilligheten i anslutning till ERM. Om de gör det torde alternativen bli anslutning eller lämna EU om vi inte vill göra detta. Då kanske Reinfeldt om han är statsminister låta ”annat meddelas”.

    ”– Det är ett viktigt ekonomiskt politiskt projekt som svenska folket äger makten att påverka om vi ska vara med eller inte i och beslutet har varit att vi ska stå utanför. Då respekterar vi det till annat meddelas eller tills det att svenska folket ändrar sig.”
    Reinfeldt i Ekot 10 maj 2010

Kommentarer inaktiverade.