Något om förnuftets revolutioner

avatar

 

Det är inte orimligt att beskriva 1700-talets upplysning som ett förnuftets revolt mot kyrkans kvävande grepp kring tanken. Förnuftets reaktion övergick i det liberala 1800-talet. Kapitalismen växer fram. De ekonomiska framstegen var stora men människans sociala sammanhang trasades sönder. Otryggheten för den enskilde blev total. Godtycket fullständigt. (det är förövrigt här kollektivavtalet och fackföreningsrörelsen växer fram).

I slutet av 1800-talet revolterar förnuftet ännu en gång. Människan kräver att politiken skall ge lösningar på kapitalismens problem. De politiska reaktionerna mot den perverterade kapitalismen blev ödesdigra i vissa delar av världen. De totalitära ideologierna (Nazism och Kommunism) lämnade Europa i rök och ruiner. Men förnuftet reste sig ur spillrorna och blandekonomin växte fram. Förnuftet blev hälsosamt skeptiskt mot totalitära läror.

Idag är det dock varken religiös ortodoxi eller totalitära läror som hotar förnuftet. En långt driven kommersialisering av människans tillvaro är det nya hotet. De materiella framstegen har varit enorma. I västvärlden lever vi i en tid av materiellt överflöd, men aldrig har vi varit så ensamma. Aldrig har våra gemensamma sociala sammanhang varit så kortsiktiga. Om du händelsevis skulle känna att tillvaron är fragmentarisk är du troligen inte ensam.

Marknadstalibanerna jagar (likt hunner på slätterna) fram genom samhällsekonomin. Svaret för marknadsliberaler är alltid mer marknad. Sjukhus, daghem, vård och skola blir effektivare med marknadsmekanismerna. Utsläpp och miljöförstöring måste hanteras med marknadskrafter. Kanske är det bara en tidsfråga innan även polis, domstolar och militär läggs på offentlig upphandling. Marknadskrafterna kväver tanken.

Den nya kapitalismen vilar på en sällsynt kortsiktighet och hektiskhet. Konsekvenserna blir ofta den motsatta. Fungerande organisationer slås i bitar, vinst och produktivitet sjunker. Den gamla kapitalismen slet ner våra kroppar (det gör förvisso även den nya kapitalismen). Nu slits även arbetsglädjen och kopplingen mellan insats och belöning i stycken. Företagens jakt på börsvärde, liksom företagsledningens jakt på bonusar, strider många gånger mot förnuftet.

Förnuftets revolution mot den nya kommersialismen kommer. Frågan är när. Kanske har den redan börjat. Kanske pågår den i det fördolda i detta nu. Kraften i förnuftet är stor. Kanske är den högljudda och militanta marknadsliberalismen i sig ett tecken på att pendeln håller på att svänga (lite som en slags sista desperata kraftansträngning). Själv tror jag att den som lyckas göra sig till ledare för förnuftet kommer att skörda stora politiska framgångar i framtiden. Låt oss därför hoppas att den kommande partiledaren för socialdemokratin blir en förnuftig människa.