Sossar i Bagarmossen

avatar

”VI E SOSSAR I BAGARMOSSEN” sjöng Lorry-gänget på 90-talet med Peter Dalle och Johan Ulveson i spetsen. Och det stämmer ju. Vi är många sossar i Bagarmossen, en söderförort i Stockholm. Ett mycket trevlig ställe att bo på. Nära in till centrala Stockholm med tunnelbana, men ändå nära naturen. Och en trevlig blandning på folk, hitflyttade från både Södertälje, Småland och Somalia. Men det är statistisk sett en ganska fattig del av Stockholm, med hög arbetslöshet och låg medelinkomst. Vi som bor här ser också den ökande segregationen mellan boende i olika delar av stadsdelen, mellan radhusägare, bostadsrättsinnehavare och boende i hyresrätter.

De senaste två veckorna har vi tillsammans med kamrater från andra delar av staden knacka dörr i den delen av Bagarmossen där valdeltagande är som lägst. Under några kvällar i september har vi knackat på över 1000 dörrar, pratat politik och erbjudit en röd ros. Vi har också stått på torget på eftermiddagar när de flesta kommer hem från jobbet.
Vi träffar många människor med olika bakgrund. Paret Mansory som har flyttat hit från Afganistan. Hon berättar hur hon fick sluta sin juristutbildning pga brist på pengar och allt hårdare förtryck. Han berättar om sina studier på SFI och vi pratar om det stundande valet I Afganistan.

Med andra pratar vi om den omänskliga sjukförsäkringen som sätter människor under en orimlig press. En man som vi träffar är busschafför, men kan inte längre jobba eftersom han sedan flera år har sjukdomen MS. Han berättar om Försäkringskassan som tycker att han borde jobba heltid, men i verkligheten orkar ha bara jobba korta stunder och måste sedan vila.

Vi träffar den fackligt aktiva kvinnan som alltid tidigare har röstat rött. Men i valet 2006 röstade hon för första gången blått. Det gör hon inte om, hävdar hon med bestämdhet. ”Jag har sett vad sjukvården är på väg att bli, fortsätter hon. De som har försäkringar kan gå före i kön och få en operation mycket snabbare än vi andra. Jag låter mig inte luras en gång till”.

När jag efter valaktiviteterna handlar på Konsum ger jag min sista ros till Inga, som arbetar som kassörska. Hon säger ”Jag kommer absolut att rösta för en rödgrön regering. För så här kan det ju inte fortsätta”.

Nej,det var just det. Så här kan det bara inte fortsätta.

Etiketter: