Utsorteringen tilltar – samhällsekonomin drabbas

avatar

Tidigare i veckan deltog jag vid en konferens, ”Fullt upp! – ett seminarium om hur arbetarrörelsen skapar en politik för full sysselsättning”, här i Stockholm. Konferensen anordandes av Arbetarrörelsens Tankesmedja i samarbete med LO-förbunden Byggnads, Seko och Handels. Tillställningen var mycket välbesökt drygt 300 personer, främst fackligt aktiva och journalister, deltog.

Konferensensens huvudattraktion var naturligtvis Göran Persson, som gjorde ett av sina numera få politiska framträdanden. Men vid konferensen fick också jag möjlighet att utveckla mig lite mer kring LO:s välfärdspolitiska perspektiv, främst då med fokus på sjukförsäkringsfrågan. Vill du lyssna till det pass där jag deltog klicka då här. 

Ett av de perspektiv som jag tog upp var att regeringens sjukförsäkringspolitik just nu utförsäkrar ett stort antal människor (hittills drygt 40 000) och hänvisar dem till att söka jobb på den reguljära arbetsmarkanden. Detta är ofta kontraproduktivt, eftersom arbetsgivarna i större utsträckning börjat selektera bort den arbetskraft som inte kan ”prestera till 110 procent”. Dessa utsatta människor kommer då i väldigt stor utsträckning att hamna längst bak i arbetslöshetskön.

Följden blir att dessa personer sätts under en omänsklig ekonomisk och social press, som gör att de glider ännu längre bort från arbetsmarkanden. Det s.k. utanförskapet permanentas och fördjupas. Socialbidragskostnanderna fortsätter att växa, trots att konjunkturen vänt uppåt. Barnfattigdomen blir ett allt större problem.

Denna politik leder inte bara till en rad mänskliga tragedier. Den är också långsiktigt tillväxtfientlig. Det som av nationalekonomer brukar kallas för den ”strukturella arbetslösheten”, d.v.s. den arbetslöshet som finns oberoende av konjunkturen, växer och biter sig fast på allt högre nivåer. Dynamiken och rörligheten i ekonomin blir lidande och arbetsmarknaden blir allt stelare och får allt fler ”flaskhalsar”. Den typ av välfärdsmodell som vi känt omvandlas och vi går successivt från en generell välfärd till en selektiv. Vällfärdsstaten blir också samtidigt allt mindre försäkringsmässig och allt mer bidragstung.

På konferensen var ändå den allmänna känslan att vi som kämpar för en mänskligare sjukförsäkring just nu har vinden i ryggen. I alliansens småpartier växer kritiken mot de nya sjukreglerna. Kyrkligt aktiva författar upprop i protest mot sjukreglerna. Socialförsäkringsministern är på reträtt och lovar, numera flera gånger i veckan, att se över regelverket.

Ännu har dock inget konkret hänt. Men min prognos är dock att den nymoderata ödmjukhetsretoriken relativt snart måste följas av praktisk politik. Annars blir vi nog bara fler och fler för var dag som går som börjar tvivla på uppriktigheten i den påstådda öd(m)jukheten…

***************************************

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, AB1, AB2, AB3

Bloggat: Eva-Lena (min postis i riksdagen!), Fasan (om fasorna i FAS 3), Martin Moberg (klok bloggare!), Lena Sommestad (alltid spännande och intressant!), Motvalls bloggen (klok och filosofisk!), Netroots (ett måste i bloggvärlden), Storstad (fördjupande och kunskapsrik!), Ett Hjärta Rött (varmt och eftertänksamt), Läs också Björn Johnsons blogg Stardust!

8 reaktion på “Utsorteringen tilltar – samhällsekonomin drabbas

  1. avatarMonica Johansson

    Fantastisk bra skrivet..!! och jag kan säga att efter att ha fått min första diagnos 1973 och både utbildat mig, ( 4 st utbildningar) arbetat, haft skov och rehabiliterats ett par gånger om under de 38 åren så har jag aldrig upplevt utanförskapet förrän nu.. Med både reumatism och cancer.Vill jag ju bara se till jag blir frisk och arbetsför och är inte orolig för att få jobb för jag blir erbjuden det då och då.. Men att det sitter då några männsikor som skapar ett regelverk där jag inte får bli frisk och arbetsför utan jag ska sparkas ut i utanförskap först och sen tror de jag kommer tillbaka.. Det blir nog den längsta vägen jag någosnin gått att ta sig tillbak.. Att komma igen medicinsk att komma igen ekonmiskt. skulderna som blivit när man inte fått pengar är inge kul de ticka ju räntaa varje dag Moderateran leker den här leken.De ser inte vad de ställetr till med för gemena man.De verkar inte ha koll på vad det kostar att leva.. Vad kostar en hyra,mat,fackavgift,försäkrignar.. Och de flesta räknigna rman ahr har man ju några månaders uppsägngnstid på mmm.. Att ge folk pengar som inte räcker till de fasta utgifteran gör ju att folk hamnat i skuld och summorna drar iväg.Hur mår man av det?hur tar man sig tillbaks.Idag är jag hos Kronofogden hur ska jag kunna ta ett jobb jag rekomemndras ju att flytta. Med betlaningsanmärkningar får jag ju ingen bostad. Nä jag saknar systemet som var förr på många platser. Det fanns team som gjorde en individuell bedömnign på om man var sjuk hur sjuk var man och när kunde man va på arbetsmarkanden igen.. de teamen bestoda av läkare, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter..De borde varje sjuk få gå igenom och bli individullet bedömd tro att all skulle må bättre av det både samhället och ekonmin..Förr då var det ibland så att man ” tvingades” delta aktivt i en rehab för att få sin ersättning det kravet kan jag gå med på.. men itne idag att vi blir av med våra pengar för det gått ett antal dagar utan insatser…jag har nog aldrig varit så här på botten och jag har tappat tron på att komam tillbaka.. jag kan ju inte ens ta mig till mina cancerbehndlignar idag..Sjukhuset ringer och tjatar på mig men Hit tog de en driftig kvinna som både arbetat under många år varit aktiv i styrelser drivit företag..

    De tog mitt liv..!! Min självkänsla Min kraft och min kropp och själ..Och mina hårt ihoptjänade pengar..

  2. Pingback: Alla gör fel – utom regeringen « Ett hjärta RÖTT

  3. avatarpatrick

    problemet ligger i politiskt motiverade tjänstemän/kvinnor som gör allt för att motarbeta förändringsprocessen.
    samma sak hände under fäldin regeringen.
    men nu är det tjänstemän på FK som övertolkar regelverken till sjukskrivningarna på ett negativt sätt .
    detta är inte regeringens fel utan helt och hållet individuella tjänstemän på FK som är orsaken
    JAG VET för jag har råkat ut för exakt denna sak , tyvär för FK idioten gick hon på patrull och hennes socialistiska metoder ( systemet före individen) kom till korta iom att jag kunde sätta emot hennes krumbuktande.
    önskar man kunde anmäla henne för försumlighet i tjänst men iom att tjänstemanna ansvaret är totalt urholkat så går det inte att göra något åt saken längre
    så går det när man byggt upp ett land som en liten minikopia avv DDR
    små minipåvar med myndighetsstämplar utan ansvar för sitt agerande
    TACK SAP MP V och VPK

  4. Pingback: Tweets that mention Utsorteringen tilltar – samhällsekonomin drabbas | LO Bloggen -- Topsy.com

  5. avatarAnon

    Något som glömts bort i debatten är att företagen flyttar ut jobben till lågkostnadsländer, rätt eller fel.
    Dom som saknar utbildning kan inte längre få enklare jobb som tidigare generationer då t.ex. många kvinnor kom ut i industin och utförde monteringsjobb, idag finns dessa jobb i Kina och Östeuropa.
    Kraven i samhället har höjts, man måste anstränga sig mera och det klarar inte alla av. I andra Europeiska länder satsar föräldrar på att utbilda sina barn medans i Sverige så ältrar vi ”utanförskap” till leda och ingen nytta. Viljan att överlevna är den största drivkraften, finns den inte så kan ingen regering hjälpa !

  6. avatarLinnéa Johansson

    Jag är också bklämd över det system som nu råder och jag önskar verkligen att det ni skriver om, att det blir en stark politisk påtryckning för att förändra nuvarande försäkringssystem verkligen blir allvar. Även jag är en av dem som sitter med andan i halsen och pärmar fulla med kravbrev. Skilsmässa, sjukdom arbetslöshet och konkurs. Jag har gått genom dem alla och resultatet finns hos inkassobolagen och Kronofogden. Den ersättning jag i dagslägen får ut täcker inte på långa vägar ens det emst nödvändiga och ändå anser fogden att det finns ett överskott att ta av till utmätning. Så lever både jag och maken under samma förutsättningar. Ända skillnaden är att maken har en tillsvidare sjukersättning beviljad före 2008. Jag har en tidsbegränsad ersättning fram tills i höst. Både läkare och FKassa är överens om att jag nog är oförmögen till arbete, men de är på för 2låg” nivå för att besluta. De kan bara föreslå.
    Nu återstår ett arbete med att samla ihop allt och skriva ansökan om skuldsanering. Det gör ingen skillnad i vad vi får att leva av, men väl möjligheten att kanske bli skuldfri.
    Skillnaden i ersättning fråk FKassan jämfört med ett vanligt löönearbete är milsvid. En anhörig till mig arbetar inom kommunen i ett akademiskt yrke, maken inom industrin. De uppbär omkring 30-35000 kr/månad efer skatt. Vi har före utmätning drygt 18000 efter skatt och 14000 efter utmätning…. Så stora är skillnaderna. Hur många är medvetna om denna skillnad? det sägs ofta att det inte går att klara sig på en heltidslön. Vi får klara oss på en deltidslön fast då kallas det förstås sjukersättning och löneutmätning….

  7. Pingback: Ord utan ansvar i sjukfrågan « De Tystas Röst

  8. avatarMattias E

    Nja. Det känns knappast intressant att läsa vad LO anser om den arbetsmarknad den har varit en del av att skapa. Några viktiga punkter:

    1) Arbetarrörelsen har med sina politiska experiment skapat en extremt ogynnsam situation för Sverige i den globala konkurrensen, det är ett faktum. Vi klarar inte av att konkurrera med lågkostnadsländer.

    2) Indien och Kina utbildar varje år miljoner högutbildade med samma eller högre kunskapsnivå som de svenska studenterna. En tredjedel av de svenska gymnasisterna går inte ut med fullständiga betyg -ett skamligt dåligt resultat och kapitalförstöring utan dess like.

    3) Sverige har inget livskraftigt nyföretagande! Det moraliska förbudet mot privat förmögenhetsbildning, de höga skatterna, samt det fokus på kollektivt sparande som vänstern infört drar undan förutsättningarna för att starta nya företag. Stora företag är små till en början och vi ser idag resultatet. Intel, med 100.000 anställda startades inte i Sverige. Vårt lands nyföretagande kan istället symboliseras med Spotify, som har 15 anställda. Med dagens politik kan vi se fram emot att vara ett u-land om 30 år, när alla av dagens industriföretag har lämnat för mer dynamiska politiska territorier och expansionen av nya tjänsteföretag uteblivit.

Kommentarer inaktiverade.