Ett ljust år på svensk arbetsmarknad, men inte för alla!

avatar

I dag, den 21 december, är årets kortaste och mörkaste dag och vintersolståndet inträffar klockan 17:28. Därefter vänder det mot ljusare dagar. Ljusare kommer det också bli på den svenska arbetsmarknaden, som i många avseenden har haft ett rekordhett år bakom sig. Under vinterns mörkaste dagar kom flera indikationer på att arbetsmarknaden kommer att fortsätta utvecklas starkt under 2018. Men det gäller inte alla. Kortutbildade och nyanlända har fortsatt svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Utan en kompetenshöjande och mer aktiv arbetsmarknadspolitik är risken stor för en ökad långtidsarbetslöshet som blir allt svårare att bekämpa.

Fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft

I sin senaste prognosrapport, som bygger på intervjuer med över 11 000 arbetsgivare, visade Arbetsförmedlingen att såväl efterfrågan på varor och tjänster som anställningsplaner är fortsatt mycket goda. De statliga spåmännen och spåkvinnorna räknar med en tillväxt av 227 000 nya jobb under 2017–2019. 8 av 10 beräknas gå till utrikes födda.

Det är viktigt att komma ihåg att sysselsättningen redan är hög. Enligt SCB:s senaste siffror var hela 82 procent av befolkningen sysselsatt (20–64 år), vilket ger en  ökning med 90 000 personer sedan i fjol. Sysselsättningsgraden, som är högst i hela EU, är därmed högre än under högkonjunkturåren 2005–2006 före finanskrisen.

Jobbtillväxten skulle kunna bli ännu högre, men den hämmas av arbetskraftsbristen. Trots att många arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande uppger allt fler arbetsgivare att de har svårt att hitta sökande med rätt kompetens. Inom privat tjänstesektor och industrin rapporterar mer än var tredje och inom byggsektorn hälften av arbetsgivarna om rekryteringsproblem.

Allra mest akut är läget inom den offentliga sektorn där två av tre arbetsgivare har svårt att rekrytera. Bristen på utbildad arbetskraft är störst inom landstingen, men rekryteringssvårigheterna i kommunerna har stigit snabbt de senaste åren. Behovet av personal inom utbildning, vård och omsorg kommer vara fortsatt stort, dels till följd av demografiska skäl, dels på grund av en icke-tillfredställande dimensionering av utbildningsplatser. Enligt SCB:s färska upplaga av Trender och Prognoser beräknas det saknas närmare 80 000 utbildade pedagoger och över 10 000 specialistsjuksköterskor år 2035. Stora underskott finns också inom många LO-yrken. Samma år räknar SCB att det kommer saknas över 140 000 personer som fullgjort vård- och omsorgsprogrammet och närmare 70 000 som läst en gymnasial industriutbildning.

Andel arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft, våren 2005 – hösten 2017

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning 

Arbetskraftsbrist ger många skadliga konsekvenser. Förutom att rekryteringarna tar längre tid tvingas arbetsgivare vidta kortsiktiga åtgärder för att säkerställa bemanningen, bland annat genom att hyra in personal från bemanningsföretag eller utöka arbetstiderna eller arbetsuppgifterna för befintlig personal. Detta påverkar arbetsmiljön och leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa. I vissa fall tvingas arbetsgivare att avstå från att rekrytera eller tacka ner till nya kunder/ordrar. Brist på arbetskraft riskerar även att försämra kvaliteten eller servicen för kunder/brukare/patienter/elever.

Sjunkande arbetslöshet – men inte för alla

De senaste årens starka efterfrågan på arbetskraft har möjliggjort att arbetslösheten har sjunkit i rask takt. Efter finanskrisen har arbetslösheten pendlat kring 8 procent men den började gradvis att minska år 2015. Enligt SCB:s senaste mätning låg arbetslösheten på 5,9 procent (20-64 år, säsongsrensade och utjämnade tal). Trots ett starkt inflöde av nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är antalet öppet arbetslösa eller sökande i program också minskande och uppgår nu till drygt 360 000 individer. 

Arbetsmarknadsläget har varit särskilt gynnsamt för unga. I en färsk rapport visar Arbetsförmedlingen att antalet inskrivna ungdomar (18–24 år) nästintill har halverats på fem år och att andelen unga arbetslösa är den lägsta sedan 2008. Dessutom bedömer myndigheten att regeringens 90-dagarsgaranti har uppnåtts, det vill säga att nyinskrivna unga arbetslösa ska få erbjudande om jobb, utbildning eller insats som leder till jobb eller utbildning inom tre månader.

Gräver man djupare i statistiken finner man dock många orosmoln. Ett av dessa är att arbetslösheten bland kortutbildade ökar, för såväl ungdomar som övriga åldersgrupper. Samtidigt som antalet arbetslösa på totalen har minskat har alltså antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning ökat. Den gruppen utgör nu 35 procent av de inskrivna, vilket kan jämföras med 29 procent för tio år sedan. Av dessa saknar hälften en nioårig grundskoleutbildning. Till viss del kan ökningen förklaras av det ökade inflödet av nyanlända med kort utbildning. Förutom brister i utbildning möter denna grupp ofta språksvårigheter, diskriminering och avsaknad av kontakter och nätverk, vilket försvårar jobbsökandet ytterligare.

Det ökade antalet inskrivna kortutbildade och nyanlända har bidragit till att långtidsarbetslösheten inte har återhämtat sig från finanskrisens sår. Tredje kvartalet 2017 var andelen långtidsarbetslösa (27 veckor eller mer) 29 procent. Det finns en uppenbar risk att gruppen kommer att öka under 2018, och samtidigt vet vi att ju längre arbetslösheten pågår, desto svårare är det att bryta den. Att förhindra en ökad långtidsarbetslöshet blir därför en av arbetsmarknadspolitikens och samhällets viktigaste utmaningar.

Arbetslösa och andel långtidsarbetslösa, kvartal 1 2006 – kvartal 3 2017

Källa: SCB (16-64 år, säsongsrensade data, trendvärden)

Investeringar i humankapital är vägen framåt

Eftersom fullföljd gymnasieutbildning i praktiken är en förutsättning för att få ett arbete innebär detta att Arbetsförmedlingens möjligheter att matcha denna växande grupp arbetslösa genom traditionell arbetsmarknadspolitik är begränsade. I stället behöver denna grupp i första hand tillgång till den reguljära vuxenutbildningen i kombination med aktivitetsstöd eller generös studiefinansiering. Det nyligen införda studiestartsstödet och regeringens aviserade kunskapslyft, som omfattar över 90 000 utbildningsplatser inom yrkesvux, folkhögskola samt universitet och högskola till 2021 är därför viktiga steg i rätt riktning. Vid sidan om fler utbildningsplatser är det viktigt att göra utbildningarna mer tillgängliga och flexibla. Ännu en välkommen satsning är utbildningsplikten för nyanlända med kort utbildning som införs den 1 januari 2018.

Även Arbetsförmedlingens yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar spelar en viktig roll och rätt utformade kan de vara en bra väg in på arbetsmarknaden för arbetssökande och samtidigt ett effektivt sätt att motverka brist på specifik yrkeskompetens. Nyligen visade IFAU även att arbetsmarknadsutbildningar över tid ger positiva effekter på deltagarnas arbetsinkomster. Sedan millenniumskiftet har arbetsmarknadsutbildning som arbetsmarknadspolitisk insats allt mer prioriterats ned. Mellan 2012 och 2016 fanns i genomsnitt cirka 10 000 deltagare, varav två tredjedelar utgjordes av män. Nu deltar cirka 5 500 i arbetsmarknadsutbildningar. LOs bedömning är att fler arbetslösa, i synnerhet kvinnor, borde ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildningar.

Antal deltagare i yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar, 1992-2016

Källa: Arbetsförmedlingens datalager

Utbildning är dock inte hela lösningen. Fler behöver få möjlighet att lära sig jobbet på jobbet, inte minst för att motverka arbetskraftsbrist och stärka kompetensförsörjningen. Därför är det glädjande att snabbspåren, som Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter gemensamt utformar, utvecklas positivt efter en lång startsträcka. Snabbspår är en kedja av insatser för att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända med erfarenheter eller utbildning inom bristyrken. I en färsk lägesrapport visar Arbetsförmedlingen att drygt 5 300 individer har påbörjat i en aktivitet inom ett av dagens 14 snabbspår, vilket är cirka 1 800 fler än för ett halvår sedan. Även extratjänster ser ut att bli en succé. Extratjänster är en 100-procentig lönesubvention för arbetsgivare inom offentlig verksamhet eller ideell sektor som anställer nyanlända eller långtidsarbetslösa. Ny statistik visar att över 10 000 individer nu har en extratjänst, vilket överträffade regeringens mål om 6 500 extratjänster till årsskiftet redan i oktober. Det finns många andra former av subventionerade anställningar, även för privata arbetsgivare. I syfte att förenkla regelverket så att fler ska kunna få subventionerade anställningar beslutade regeringen nyligen om att slå ihop fem stödformer till en ny variant; introduktionsjobb. Sammanslagningen väntas ske under våren 2018.

Även ett antal LO-förbund, tillsammans med Unionen och arbetsgivarorganisationerna, har föreslagit en egen, enklare, stödform med namnet ”etableringsjobb” för nyanlända eller långtidsarbetslösa. Modellen bygger på en visstidsanställning under max två år som ska kombineras med svenska för invandrare (sfi) och annan kortare utbildning, som sedan ska övergå till fast anställning. Förhandlingar med regeringen har nu inletts, bland annat för att säkra tillgången på utbildningsplatser.

Efter vintersolståndet blir det ljusare dagar. Det gäller även på den svenska arbetsmarknaden.

Etiketter: , , , , , , ,