Almegas svar leder ändå fel i frågan om nyanländas etablering

avatar

I fredags skrev jag att Almega kraftigt överdriver arbetslösheten bland utrikes födda med förgymnasial utbildning (se här). Almega svarade då i huvudsak så här:

Som SCB:s tilläggstabeller visar finns för 2014 sammantaget 340 900 utlandsfödda med högst förgymnasial utbildning i Sverige. Av dem är 113 400 sysselsatta, vilket innebär att 227 500 utlandsfödda står utan egen försörjning och arbete. Att bara mäta den öppna arbetslösheten, som Vedin gör, är missvisande.

Utifrån att jag nu vet vilka data Almega refererar till, vill jag understryka två saker. Den första handlar om arbetslöshet, den andra om den grupp av förgymnasialt utbildade utrikes födda som Almega lyfter fram.

Arbetslöshet, definierat som andelen arbetslösa i arbetskraften, är ett vedertaget sätt att följa om ekonomin tar tillvara tillgängliga resurser (arbetskraft) eller inte. Det är till exempel en nyckelindikator för alla konjunkturbedömare. Arbetslöshet är därför inget mått som kan avfärdas som missvisande. Det visar hur många som aktivt söker och vill ha arbete, men som inte har arbete.

När det är nyanländas etablering som står i fokus är det varken rimligt eller relevant att ta alla förgymnasialt utbildade utrikes födda i åldersgruppen 15 till 74 år utan arbete som utgångspunkt (vilket är fallet i tilläggstabellerna till SCB/AKU). Det finns i huvudsak tre skäl för det.

För det första ingår då 65 till 74-åringar, av vilka en klar majoritet är ålderspensionärer. Även om pensionsåldern är flytande, är normen om 65 år som pensionsålder stark. Det betyder i och för sig inte att det inte kan vara viktigt att fler ska kunna arbeta efter 65 års ålder, men åldersgruppen 65 till 74 år kan inte ses som ett stort arbetsmarknadspolitiskt problem när vi diskuterar nyanländas etablering. Det kan knappast heller vara rimligt att se ålderspensionärer som arbetslösa på grund av att de inte är sysselsatta.

För det andra ingår då också 15 till 19-åringar, det vill säga tonåringar av vilka de allra flesta studerar på heltid på gymnasienivå. Att många i den gruppen är förgymnasialt utbildade beror på att de inte ännu har hunnit igenom den grundläggande utbildningen. Det bör inte ses som ett stort arbetsmarknadspolitiskt problem att tonåringar inte är klara med gymnasiet i förtid och inte heller att de i liten grad är i arbetskraften. Tvärtom. Det är avgörande att ha en slutförd gymnasieutbildning för att som ung vuxen ha goda möjligheter att etablera sig varaktigt på arbetsmarknaden. Att grund- och gymnasieskolan fungerar och möjliggör för alla barn och tonåringar att få en grundläggande utbildning av hög kvalitet kan inte nog betonas.

För det tredje, vilket jag mycket kort lyfte i mitt tidigare blogginlägg, är det utrikes födda med kort tid i Sverige som ska nyetablera sig på arbetsmarknaden. När etableringsfrågan står i centrum är det därmed viktigt att just rikta blicken mot den utrikes födda befolkningen som har kort tid i Sverige. Det är också ett genomgående perspektiv i min rapport som ser till sysselsättning och arbetslöshet såväl som till arbetskraftsdeltagande och brister i etableringsprocessen.

Avslutningsvis vill jag här på bloggen bara slå fast att en central utgångspunkt för att analysera nyanlända flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering är att utrikes födda med upp till 10 år i Sverige i åldrarna 20 till 64 år, sammantaget utgjorde 8 procent av den svenska befolkningen år 2013.

Jämfört med inrikes födda med två inrikes födda föräldrar är det andelsmässigt fler som saknar gymnasieutbildning: 25 procent av kvinnorna och 22 procent av männen. I antal innebär det att 53 000 kvinnor respektive 47 400 män var förgymnasialt utbildade.*

Och igen, antalet arbetslösa förgymnasialt utbildade utrikes födda kvinnor och män med upp till 10 år i Sverige var sammanlagt 24 800 år 2013. Det svarar för 7 procent av den totala arbetslösheten (som motsvarade 351 200 personer i åldersgruppen 20 till 64 år).

När det gäller just arbetslösheten brukar fokus vanligen riktas främst mot den höga arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade. Ofta med undertonen att det inte finns någon annan lösning än sänkta lägstalöner för att råda bot på arbetslösheten. Detta ensidiga fokus på en förhållandevis liten grupp arbetslösa skymmer sikten för att arbetslösheten är heterogent sammansatt och antalsmässigt består av fler gymnasie- och eftergymnasialt utbildade bland utrikes födda med upp till tio år i Sverige likväl som bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Arbetslösheten är alltså komplex.

 

 

* Den klart största utbildningsgruppen bland utrikes födda med upp till 10 år i Sverige är de eftergymnasialt utbildade då 48 procent (103 500) av kvinnorna och 46 procent (96 600) av männen har eftergymnasial utbildning.

Etiketter: , , ,