Det är arbetarkvinnornas tur nu

avatar

Det är lördag eftermiddag och gråmulet. Det är dagen före dagen, internationella kvinnodagen. Arbetarkvinnors arbetsvillkor och löner har fått mycket uppmärksamhet sedan i onsdags när vi presenterade Sveriges jämställdhetsbarometer 2015. Det är vi glada över. Om och om igen behöver det uppmärksammas att kvinnor i arbetaryrken på punkt efter punkt har sämre villkor än andra.

Men det måste också kopplas till förändring. Istället för vad som snarast kan sammanfattas: Är ni arbetarkvinnor? Tryck fyra, var god dröj. Det är inte ”good enough” och därför vill jag återvända till barometerns avslutande kapitel, lyfta fram några av de mer centrala resonemangen och slutsatserna.

Vi är i ett skede där arbetsmarknaden har polariserats och arbetsvillkoren har dragits isär. Det med understöd av långvarigt hög arbetslöshet som lett till omfördelning av makt till arbetsgivarnas fördel. Det har gjort att det på arbetsmarknaden framförallt är de kvinnodominerade arbetaryrkena som har drabbats av press på villkor och löner.

Samtidigt har staten (politiken) dragit sig tillbaka och välfärdstjänsterna är otillräckliga och de fördelningspolitiska ambitionerna alltför låga. Det har bland annat gjort att omsorgsansvaret i högre grad har fallit på familjen, vilket främst drabbar kvinnor eftersom normerna är starka ifråga om vem som ska ta huvudansvar för familj och hem.

Sammanfattningsvis: Ökad ojämlikhet leder till ökad ojämställdhet.

Arbetarkvinnors rätt till ett hållbart (arbets-) liv tas inte heller på allvar. Det är inte självklart att omfattas av en självförsörjarnorm genom heltidsarbete, full sysselsättning, ekonomisk självständighet, delat ansvar för hem och familj. Det kan lätt relativiseras och bristen på det ena eller andra kan enkelt göras till ”kvinnors egna val”, oavsett om det gäller deltidsarbete, låg lön eller att nästan hela föräldraledigheten.

Vad detta handlar om är dock avsaknad av makt och materiella resurser. Jakten på försörjning skapar ett gränslöst arbetsliv och ekonomisk utsatthet, vilket förstärker bristen på makt. Det gör det också svårt att förändra könsroller och -mönster i familjelivet. Därför måste klassmedvetenhet prägla frågor om arbete och familj. Materiella villkor och maktresurser bestämmer handlingsutrymmet och levnadsvillkoren. Punkt.

En politik som ställer sig vid sidan av eller i bästa fall inriktar sig på att lösa redan resursstarka gruppers jämställdhetsproblem är otillräcklig. En arbetsgivarpolitik som envetet söker billigare och mer flexibel arbetskraft underminerar vilka goda jämställdhetspolitiska ambitioner som helst. Fackliga strategier som underlåter att uppmärksamma och prioritera de brister som finns inom kvinnodominerande branscher återskapar och förstärker de skillnader som finns mellan kvinnor och män och som fördjupas av klass.

Från politiken och arbetsgivarna såväl som från fackföreningsrörelsen krävs ett erkännande av kvinnors arbeten och tydliga strategier och mål för omfördelning av tid, makt och pengar inom ramen för en klassmedveten jämställdhetspolitik.

Ett fokus på individuella lösningar för att förändra strukturella problem är otillräckligt för alla. De generella välfärdslösningarna, som kommer alla till del, måste stärkas för att samtidigt bryta igenom och öka jämställdheten och minska ojämlikheten. Fackliga och politiska strategier för ökad jämställdhet måste gå hand i hand och kopplas till konkret handling: Tiden, makten och pengarna måste fördelas mer likvärdigt.

Diskussionen om arbetslivets villkor och normer för arbetets gränser måste dessutom föras utifrån ett mer visionärt framtidsperspektiv utan att tumma på kvinnors rätt till ett gott och ekonomiskt hållbart arbetsliv. Det är viktigare än på länge.

Mörkret har lagt sig denna lördag, men innan dess sprack det upp och solen kom fram. Den internationella kvinnodagen är nu bara några timmar bort. Det är hög tid att göra upp med myterna om arbetarkvinnors arbetsliv. Det är dags att prata mindre och göra mer. Det gäller politiken likväl som den fackliga rörelsen. Låt oss från och med nu på allvar säga: Är ni arbetarkvinnor? Tryck ett, det är er tur nu.

Etiketter: , , , ,