Arbetslösheten slår hårt mot Hälsingekommunen Hudiksvall

avatar

Gävleborgs län har den högsta arbetslösheten i landet på 11,7 procent och man ligger också i topp tre när det gäller ungdomsarbetslösheten. Arbetslöshetssiffrorna i Hudiksvalls kommun ligger för närvarande på 9,5 procent.
Förra året bestämde Ericsson för att lägga ner sin fabrik i Hudiksvall, det berörde över 300 personer som gick en oviss framtid till mötes på arbetsmarknaden.
Hade förmånen att tillsammans med IF-Metall Södra Norrlands ombudsman Tony Erixon och TSLs VD Tomas Petti besöka Hudiksvall den 10 april. Vi fick då träffa Mikael Andersson som var klubbordförande på Ericsson. Mikael berättade att det var tuffa förhandlingar med Ericsson och det samtidigt fanns intressenter som var beredda att ta över fabriken i Hudiksvall.
Parterna LO och Svenskt Näringsliv tecknade omställningsavtalet TSL 2004 för att bägge parter ville att det skulle sättas in tidiga insatser för de personer som varslats om uppsägning. Detta avtal skall ses som ett komplement till det arbete som Arbetsförmedlingen har till uppgift att göra för den som blir arbetslös. Med den anledningen ville vi göra ett besök i Hudiksvall för att ta del av hur omställningsarbetet gått för de som sagts upp på Ericsson och hur man ser det på det framtida omställningsarbetet för de som drabbas hos krantillverkaren HIAB.
Den 15 maj 2013 kom beslutet om nedläggning av Ericssons fabrik i Hudiksvall. IF-Metalls klubbens strategi var att göra så bra förhandlingslösningar för sina kommande arbetslösa medlemmar som gjorde att de kunde få en så bra start som möjligt på sitt nya arbetsliv utanför Ericsson fabriken.
Förhandlingar resulterade i att IF-Metallarna fick 11 månadslöner från dag 1 man lämnade fabriken och var man över 55 år fick man ytterligare 7 månadslöner.
För de som fyllt 57 år så förhandlade IF-Metall och företaget fram en avtalspensionslösning. Många av de anställda hade jobbat mellan 30-40 år på Ericsson.
Ericsson avsatte en pott för omställningsarbete på 10 miljoner. Man har inrättat ett omställningscenter dit de tidigare Ericsson anställda kan gå och få hjälp i sitt omställningsarbete. Startkraft och Företagsutbildarna är de som fått uppdraget av fack och företag att jobba med omställningsarbetet. I november drog detta arbete igång med ett 100-tal personer. Delar av den gamla Ericsson fabriken som gör kopparkabel tog företaget Hexatronic över och ca 30 IF-Metallare fick jobb hos det nya företaget.
Vi besökte också företaget HIAB som var nästa industri som varslat om uppsägning på orten. 163 personer berörs av detta varsel där företaget kommer att flytta verksamheten till sin fabrik i Polen. Förhandlingar pågår och i dagsläget är det inget som tyder på att jobben kommer att vara kvar i Hudiksvall.
Detta är ännu en gång bevis på ett industriföretag som tänker kortsiktigt och flyttar sin verksamhet utomlands för att spara in på lönekostnader. Så mycket var den kunskapen och kvalitén värd som de anställda stått för i många år inom koncernen Cargotec.
Vi träffade IF-Metall klubbens representanter som kände stor frustration över att jobben på HIAB kommer att försvinna. Dom har ingen lätt uppgift att fylla, man förhandlar både om sina arbetskamraters framtid och sin egen. Sådana här samtal berör verkligen ett ombudsmannahjärta.
Av de 163 anställda är 28 över 60 år, många av de anställda har mellan 30-40 års anställning i företaget. I samtalen med klubben hörs oron över framtiden och ovissheten att gå ut en arbetslöshet i en kommun som har 9,5 procent arbetslösa sedan tidigare.
Vi hade också bokat in en träff med Hudiksvalls kommuns samordnare för framtidspaket Hudiksvall Moniqa Klefbom och Arbetsförmedlingens representant Kerstin Falk. Moniqa Klefbom berättade att kommunen uppvaktat Regeringen, Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet för att få loss resurser till ett omställningspaket för de som blev varslade på Ericsson och HIAB.
Det som behövs till Gävleborgs län är fler högskoleplatser och satsningar på validering sa både Moniqa och Kerstin. När det gäller valideringsfrågorna så jobbar Region Gävleborg med en modell för detta.
De ca 500 jobb som kommer att försvinna i Hudiksvall motsvarar ca 40 000 arbetstillfällen i Stockholms regionen.
Det jag kan konstatera efter besöket i Hudiksvall och träffen med IF-Metallarna är att det finns det en stor frustration över företagen som inte tar sitt samhällsansvar utan istället ser till aktieägarnas bästa. Man vill också ha en arbetsmarknadspolitik värd namnet där Arbetsförmedlingen också får större förutsättningar att jobba med matchning mot de jobb som finns i kommunen och länet. Klubben efterfrågar också större satsningar på arbetsmarknadsutbildningar från statsmakternas sida.
Många har en lång erfarenhet och kunskap om vad ett industrijobb innebär men man har tyvärr inget betyg på detta. Vi behöver validera upp våra kunskaper säger klubbens företrädare och då skulle också många av våra medlemmar ha lättare att matchas mot de lediga jobb som finns i kommunen, länet eller utanför länet.
Man efterfrågar också en större handlingskraft från kommunledningen när det gäller att skapa förutsättningar för nya jobb och utbildningar till kommunen. Även om kommunen har gjort ett antal uppvaktningar i frågan som de berättade för oss så är det inget som nått de som varslas om uppsägning på HIAB.
För att denna negativ trend på Arbetsmarknaden i Gävleborgs län skall vända så måste alla goda krafter i länet hjälpas åt och i det arbetet har också arbetsmarknadens parter en viktig roll att fylla.
I min roll som ombudsman på LO med ansvar för arbetsmarknadsfrågor så har jag de sista 5-6 åren tyvärr sätt hur hårt industrinedläggningen slagit mot många orter och regioner i vårt land.
Sådana här besök i verkligheten är oerhört viktiga att göra för oss som är anställda i fackets tjänst. I debatten om den förda arbetsmarknadspolitiken och den statistik som presenteras så måste man komma ihåg att bakom dem finns det människor med kött och blod som inte vill annat än att få ett nytt arbete.
Som utflyttat hälsingepojk(från Söderhamn) sedan 14 år så känns det extra hårt i hjärtat när man ser att fler arbetstillfällen försvinner i Gävleborg. Jag hoppas och tror att den trenden kommer att vända framöver, men för att detta skall lyckas så behövs det också ett hårt arbete och en god samverkan i hela Regionen Gävleborg.
Jag vill framför ett stort tack till IF-Metall avdelningen Södra Norrland med Markus Kristiansson och Tony Erixon i spetsen som gjorde denna dag möjlig för mig och TSLs VD Tomas Petti.
Patrick Roselin
Ombudsman/Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad