Borg och Reinfeldt håller hårt på en arbetslöshetsförsäkring i ruiner

avatar

Det är ingen nyhet att arbetslöshetsförsäkringen har utvecklats till en mycket blek skugga av sitt forna jag. Högsta ersättning är så låg att endast 1,3 procent av heltidsarbetande kan räkna med den ersättningsnivå som utlovas, nämligen 80 procent av tidigare lön. Eftersom jobbskatteavdraget har lett till lägre skatt på arbete har den redan låga ersättningsnivån, högst 14 960 kronor per månad, dessutom urholkats ytterligare: En lön på den nivån innebär netto 12 310 kronor i månaden, a-kasseersättning 11 210 kronor.*

Igår lyfte PM Nilsson i sin ledare i Dagens industri Moderaternas halvsanning om a-kassan, och särskilt detta är värt att upprepa:

De studier finansministern hänvisar till är en samling rapporter som undersökt sambandet mellan a-kassans nivå och arbetslöshet. Även om faktorer som växelkurs, internationell konjunktur och utbildning är mycket starkare finner forskarna ett visst samband mellan nivå och benägenheten att söka jobb, till exempel när man 1993 sänkte från 90 procent till 80 och 1996 till 75 procent.**

Men den nuvarande debatten om a-kassan handlar inte om nivå utan om taket, det vill säga vilka lönegrupper som har sin inkomst försäkrad, och det är en helt annan fråga.
Endast en studie handlar om taket (Bennmarker, Carling och Holmlund 2005). Den visar ett knappt synligt samband men undersökningsperioden sammanföll med maxtaxereformen, som hade stor effekt på arbetsmarknaden. I övrigt finns ingen svensk forskning, och den amerikanska går inte att översätta till svensk arbetsmarknad.

Så. Det vi snarast borde fundera över och ifrågasätta är Borgs, men även Reinfeldts, besatthet av att inte vilja höja taket, och diskutera vad det leder till.

Detta med utgångspunkt i att det är berättigat och relevant för arbetstagare att vilja försäkra sina arbetsinkomster och att det anstår en generell välfärdsstat som Sverige att den arbetstagare som förlorar jobbet ska kunna räkna med en någorlunda likvärdig levnadsstandard som arbetstagare som har jobb. Vi är många som drabbas av arbetslöshet eller riskerar att göra det, vilket LO-ekonomen Thomas Carlén visar i Hur många har erfarenhet av arbetslöshet?. Ett exempel från rapporten är att 25 procent i åldrarna 16 till 64 år någon gång den senaste femårsperioden har varit arbetslös.

De flesta känner till att de fackförbund vars medlemmar har förhållandevis låga arbetslöshetsrisker, har försökt kompensera för den dåliga arbetslöshetsförsäkringen genom att teckna fackliga inkomstförsäkringar för sina medlemmar. Skillnaderna i ekonomisk trygghet vid arbetslöshet differentieras därmed. När samtliga förbund inom TCO och Saco har ansett sig ha råd att teckna kompletterande inkomstförsäkringar, gäller det endast hälften av LO-förbunden. Dock är det viktigt att förstå att de fackliga kompletterande försäkringarna dels ställer hårdare krav på anknytning till arbetsmarknaden, dels att ersättning vanligen ges för begränsade arbetslöshetsperioder jämfört med arbetslöshetsförsäkringen. Det förklaras av att även om arbetslöshetsriskerna är jämförelsevis låga blir det ett litet kollektiv som ska bära kostnaden för försäkringen. Den omfördelande kraften som finns när alla arbetstagare bidrar till ett och samma försäkringssystem urholkas, och det blir snabbt dyrt.***

Även andra kompletterande inslag har växt. Till exempel erbjuder banker den som lånar till en bostad så kallade Bo kvar-försäkringar. Något som till och med Hyresgästföreningen (!) har börjat erbjuda hyresgäster som är medlemmar. Också dessa försäkringsskydd gäller för relativt korta arbetslöshetsperioder.

Att stå fast vid att taket för högsta dagpenning inte ska höjas kan varken ses som rationell eller effektiv politik. Det skapar olika och parallella system. Det blir dyrt och oöverblickbart, och riskerar att skada tilliten till det gemensamma och viljan att bidra till detsamma. Det splittrar snarare än bidrar till sammanhållning. Men å ena sidan. Vem har sagt att det inte är just det Reinfeldt och Borg är ute efter? Men å andra sidan. Säg det då: Var ärliga.

 

______________________

 

* Baserat på skattetabell 30, kolumn 1 respektive 5 för inkomståret 2014.
** Det finns dock också mer att säga om själva ersättningsnivåerna. Det har jag tidigare gjort här.
*** Mycket väletablerade arbetstagare, främst på offentliga och statliga sidan samt privatanställda tjänstemän, kan också komma ifråga för kollektivavtalade kompletterande ersättningar utöver arbetslöshetsförsäkringen, men det är som sagt de mycket väletablerade – vilket i sig innebär förhållandevis låga arbetslöshetsrisker.

Etiketter: , , , ,