Dåligt omdöme att driva ordningsomdöme

avatar

Idag kunde Rapport berätta att Folkpartiet lyckats övertyga de andra borgerliga partierna om vikten av ordningsbetyg. Det är i sanning inte vad svensk skola behöver just nu!

Folkpartiet har drivit ordningsbetyg sedan 2006 men de övriga Allianspartierna har sagt blankt nej. Så vi var nog flera som satte kaffet i halsen över att förhandlingarna på Harpsund i helgen resulterat i att införande av ordningsbetyg är med i Alliansens valmanifest. Ordningsbetyg har blivit ordningsomdömen och varje skola ska själv få välja om de vill införa det som bilaga till terminsbetygen i högstadiet och gymnasiet. Det ska, som förslaget nu är utformat, inte finnas med i slutbetyget.

Det finns många invändningar mot de här ordningsomdömena – de två stora elevorganisationerna, Sveriges Elevkårer och Svea, är båda mycket kritiska. Precis som både Lärarförbundet  och Lärarnas Riksförbund. Kritiken handlar främst om att det är en felaktig satsning med sannolikt liten effekt på den ordning som alla vill ha. Mer specifikt för elevorganisationerna också fram att det är ett rättsosäkert system för eleverna och lärarfacken att det innebär ännu en arbetsuppgift för lärarna som inte handlar om kunskapsuppdraget och undervisningen.

Bortsätt från att det är svårt att se hur ordningen skulle bli bättre av att de elever som är stökiga och struliga får med sig en lapp hem vid terminsslut är det också relevant att prata om vad som är ordning och reda och vem som definierar det. Vilket språk anses städat, vilken kultur premieras och hur mycket kan man protestera utan att få ”sänkt i ordning”?

De barn, de är faktiskt under 18, som är så stökiga att det skapar problem för dem själva, deras lärare och kamrater behöver sannolikt en rad olika saker. Generellt sett är en lapp hem om dåligt uppförande inte en av dem. Som Vesna Prekopic, frilandsjournalist och före detta skolledare, skriver på Dagens Arena Det betyder förmodligen mer för ordningen och redan att lärare ges förutsättningar att från förskoleklass börja bygga goda skolrelationer och att skolor bygger upp långsiktiga samarbeten med till exempel fritidsledare och socialtjänst.” 

Ge stöd till de elever som behöver, minska klasstorlekarna, förbättra lärarutbildningen, fortbilda rektorerna, ha tillgång till kuratorer, skolpsykolog, elevstödjare och minska lärarnas administrativa börda. Till exempel.