Den ojämlika och segregerade skolan

avatar

DN visar i en granskning att skolor i utsatta områden har en högre lärartäthet än andra skolor, men har samtidigt en betydligt lägre andel utbildade lärare i jämförelse med skolor där föräldrarna är välutbildade. Den idag redovisade TIMMS-undersökningen av fjärde och åttondeklassares studieresultat i matematik och naturorienterande ämnen visar att det är stor skillnad i hur elever presterar beroende på vad de har för resurser hemifrån. Bristande tillgång till utbildade lärare förstärker redan ojämlika förutsättningar, då vi vet att förutom föräldrarnas utbildningsbakgrund så är utbildade lärare den viktigaste faktorn för våra barn och ungdomars möjlighet att få en god utbildning.

En skola som har konkreta erfarenheter av detta är Värner Ryden-skolan i Malmö. Rektor konstaterar att det är svårt att rekrytera lärare till skolan på grund av dess rykte. Många av de som anställts har kunskaper i de ämnen som de undervisar i, men läraryrket är så mycket mer än att kunna sitt ämne som rektor konstaterar. Har man inte pedagogiken och metodiken att veta hur man lär ut så blir det svårt, i synnerhet i skolor med särskilda utmaningar.

Vad behöver då göras? Det är klart att en kompensatorisk resursfördelning till skolor med särskilda utmaningar är en grundläggande förutsättning. Det sker, men inte alltid i tillräcklig omfattning, något som både Skolinspektionen och Skolkommissionen pekat på. Men om den väsentliga utmaningen består av rekrytering av duktiga och behöriga lärare så går tanken självklart till incitament som en bra lön, god arbetsmiljö, kollegial samverkan och stödjande ledarskap.

Men hur länge ska vi acceptera att vissa kommuner och vissa skolor alltid ska vara de som ska bära de största utmaningarna? Hur länge kan vi acceptera skolval baserat på tidiga val utan urvalsprinciper och utan en vilja att bryta skolsegregationen? Att vi har en skola som i stora delar utvecklas mot att valen går ut på att välja bort, som fjärmar barn och ungdomar från olika miljöer från varandra och som bidrar till att öka ojämlikheten i förutsättningar?

Andreas Schleicher direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna säger i en intervju i Svenska dagbladet att ”Sverige hade ett skolsystem med ett starkt engagemang för att förse barn från olika bakgrunder med bred och högkvalitativ utbildning. Många olika indikatorer visar att det koruset tappats bort”. Han konstaterar också att ”det finns ingen tydlig nationell linje, ingen stark betoning på vilken roll läraren ska ha. Allt är väldigt isolerat och fragmenterat. Ett skolsystem måste vara mer än tusen individuella skolor”.

Nu måste alla berörda aktörer bidra till att ge alla elever samma chans och inse att dagens skolsystem i stor utsträckning baserat på marknadsprinciper inte är långsiktigt hållbart. Det är inte heller förenligt med en politisk vilja om ett samhälle som håller ihop. Om det är det som är målet.

Etiketter: , , , , , , ,