En av tre får jobb efter yrkesprogram

avatar

Bara en av tre som gått ut ett yrkesprogram på gymnasiet är ett år senare etablerade på arbetsmarknaden. Det är alldeles för lite!

Idag släpper LO en rapport om ungdomars etablering på arbetsmarknaden efter avklarat yrkesprogram. Det är stora skillnader i landet och vi har därför tagit fram länsspecifika rapporter så du kan studera etableringen där just du bor.

Jag vill lyfta fram fyra övergripande och viktiga slutsatser:

  • Med tanke på att yrkesutbildningarna syftar till att eleven ska kunna börja jobba direkt efter gymnasiet måste det ses som en låg siffra att bara en av tre har en ”etablerad ställning” på arbetsmarknaden ett år efter fullgjord gymnasieutbildning. ”Etablerade ställning” innebär att en person har arbetat ungefär 10 månader heltid med en snittlön för en 20-årig arbetare. Det säger ingenting om huruvida det en tillsvidareanställning, om det är ett jobb med avtalsenliga villkor eller om det ens är i den bransch personen är utbildad för.

 

  • Ytterligare en tredjedel, utöver de som har nått en etablerad ställning, har kontakt med arbetsmarknaden men osäker eller svag etablering. Konkret innebär osäker ställning sju – tio månader heltid och svag ställning mindre än så. I båda fallen har personen haft en för låg inkomst för att kunna försörja sig och kan antas haft perioder av arbetslöshet. Att unga inte får ordentligt fäste på arbetsmarknaden får mycket allvarliga konsekvenser, både för individen och samhället. Det försenar inte bara etableringen i ens framtida yrke utan också etableringen i vuxenlivet. Allt för många går också från en osäker eller svag etablering på arbetsmarknaden till arbetslöshet.

 

  • Det är stora skillnader mellan olika program. Sveriges arbetsmarknad är väldigt könssegregerad och det är också programmen i gymnasieskolan. Högst andel etablerade finns på det mansdominerade fordonsprogrammet där 53 procent av eleverna är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter fullgången gymnasieutbildning. På kvinnodominerade vård- och omsorgsprogrammet ser det annorlunda ut. Där är motsvarande siffra 34 procent. Tendens är tydlig och det ser i stort sätt likadant ut om man jämför bygg- eller elprogrammet med barn- och fritid eller handel- och administrationsprogrammet.

 

  •  Av de som inte går färdigt gymnasiet är enbart 28 procent etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år senare. Denna siffra visare igen på gymnasieutbildning som en av de viktigaste faktorerna för att få ett jobb idag. När statistiken är så dyster kan vi inte låta så många som idag falla igenom och inte fullfölja sina studier. Skolan måste klara av att ta ett större ansvar för att alla elever ska få den utbildning de behöver för att sedan kunna få ett jobb och försörja sig själva.

Fler måste söka och slutföra ett yrkesprogram och fler av de som gör de måste få jobb. För att det ska bli så måste yrkesutbildningarna hålla högra kvalitet och kontakten mellan skolan och arbetslivet vara mycket tätare. Elever måste få det arbetsplatsförlagda lärande de har rätt till och ha välutbildade och skickliga yrkeslärare i klassrummen.

Läs mer om LOs förslag till en bättre gymnasieskola längst bak i rapporten eller i Strategi för framtidens gymnasieskola som LO tog fram i våras.

Läs också gärna Skolverkets utmärkta rapport ”Vad gör ungdomarna efter gymnasieskolan?” som denna rapport delvis grundar sig på. Här är också en länk till Skolverkets databas Siris där man kan göra egna sökningar utifrån program, län, kommun eller skola.

Etiketter: , , , , , , ,