Fortsatt färre sökande till yrkesprogrammen

avatar

Idag kan vi läsa i DN om dåligt fungerande yrkesutbildningar på gymnasiet. Det är tyvärr ingen nyhet. Söktrycket till yrkesprogrammen har sjunkit stadigt under en längre period och dök rejält i samband med att den nya gymnasieskolan infördes 2011. Dessvärre ser trenden ut att hålla i sig.

I Stockholms län gick 34 procent av eleverna ett yrkesprogram 2009. 2013 var den siffran endast 23 procent. Inför skolstarten i år är det bara 22 procent som i första hand sökt ett yrkesprogram. I Göteborgsregionen, Gr, ser siffrorna liknande ut. Förra året var det 25 procent som gick ett yrkesprogram, i år är det bara 23,5 procent av eleverna som sökt ett sådant program i första hand.

Detta är stickprov men det täcker en inte obetydlig del av eleverna i en årskull. Fortsätter trenden neråt har vi stora problem att vänta på arbetsmarknaden. SCB bedömer i sina prognoser att just yrkesutbildad arbetskraft på gymnasial nivå är en av de största bristgrupperna och så kommer det att vara fram till i alla fall 2030. Arbetsförmedlingens prognoser och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar på samma sak. Vi riskerar stora problem med kompetensförsörjningen och på sikt både med tillväxten och med välfärden.

Att trenden fortsätter neråt är dock inte förvånande. En av anledningarna till jättetappet i samband med den nya gymnasieskolan är att yrkesutbildningarna inte längre ger högskolebehörighet. Det finns en möjlighet att läsa in en sådan behörighet men få gör det. Var femte elev har enligt Skolinspektionen inte blivit erbjuden eller vet inte om hen blivit erbjuden att läsa in behörigheten.

En annan anledning till att få söker utbildningarna är det som DN artikeln lyfter fram. En alldeles för svag koppling till branscherna och det arbetsliv de utbildar sig för leder till att många tappar sugen och hoppar av sin utbildning. Till exempel bedömer Skolinspektionen att bara var femte skola klarar av att ge arbetsplatsförlagt lärande med den kvalitet som krävs.

För att sluta gapet mellan den enskilde  behov av jobb och företagen som behöver välutbildad arbetskraft måste alla delar av vuxenutbildningen byggas ut. Platserna på Komvux har minskat med 16 procent sedan 2006 – trots ökande befolkning och en mycket hög arbetslöshet. Men det räcker förstås inte att satsa på en vuxenutbildning som delvis kan reparera skadan från lågkvalitativa gymnasieutbildningar.

Vi på LO har skärskådat yrkesutbildningarn och vi är helt överens med eleverna i DN-artiklen. Vi måste öka arbetslivskontakten och branscherna, som bäst vet vad som krävs, måste delta mer aktivt både i utförande och genomförande av utbildningen!

Läs gärna mer om våra förslag i ”Strategi för framtidens yrkesutbildning” samt Socialdemokraternas förslag om ett nytt kunskapslyft.

Etiketter: , , , , ,