Fyra förslag för en bättre gymnasieskola

avatar

I dagens DN kan vi läsa att Reinfeldt lägger skulden för de sjunkande skolresultaten på Socialdemokraterna. Det är ett ganska märkligt resonemang för någon som varit regeringschef i snart åtta år. Han gör därmed sin kollega Björklund sällskap i fingerpekar-klubben.

Tack och lov finns det andra inom svensk politik som är mer aktiva och utvecklingsinriktade. Socialdemokraterna har idag gått ut med ett antal förslag för att stärka de yrkesförberedande programmen, bland annat genom att återinföra programmens grundläggande behörighet till högskolan, stärka kopplingen till branscherna och ta fram en strategi för att minska avhoppen. De vill också, precis som LO, göra gymnasieskolan obligatorisk.

När regeringen införde den nya gymnasieskolan Gy-11 förändrades de yrkesförberedande programmen så att dessa inte längre ledde till grundläggande högskolebehörighet. Detta för att alla elever inte vill läsa på högskolan, enligt utbildningsminister Jan Björklund. Det må vara hänt men att inte ha möjligheten gjorde avtryck i hur många som sökte sig till programmen. Från att ha ökat något under hela 00-talet störtdök antalet sökande till de yrkesförberedande programmen i och med den nya gymnasieskolans införande. Justerat för elevkullarnas minskning har yrkesprogrammen tappat nästan 25 procent av sina elever sedan 2007! Det är självklart att alla program ska ge högskolebehörighet. Vi behöver ett utbildningssystem som rustar unga för framtiden, inte som skapar återvändsgränder.

Av dem som börjar på ett yrkesförberedande program är det tyvärr många som hoppar av. Efter fyra år är det hela 23 procent som inte har fullföljt gymnasiet. Det innebär stora svårigheter för de individer som med ingen eller en halvfärdig gymnasieutbildning ska söka jobb. För dem är risken för arbetslöshet, och att den sedan biter sig fast, stor. Det är också ett samhälleligt misslyckande. Av de som är mellan 20-24 år och får försörjningsstöd har 70 procent enbart förgymnasial utbildning. Det finns dessutom risk för att flaskhalsar skapas på grund av bristande kompetensförsörjningen.

För att det ska vara meningsfullt att som elev söka och gå ett yrkesförberedande program måste utbildningens kvalitet höjas. Idag är det många elever som inte får den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till och kontakten mellan skola och arbetsliv är ofta allt för svag. Yrkescollege är en modell som fungerat bra – framför allt på teknik och vård- och omsorgssidan, men olika branscher behöver olika modeller. Huvudsaken är att eleverna får en högkvalitativ utbildning som bidrar till deras etablering på arbetsmarknaden. För en sådan krävs tät samverkan mellan skolan, det lokala näringslivet och arbetsmarknadens parter.

Inte minst är det viktigt att gymnasieskolan blir obligatorisk. Den är idag i praktiken obligatorisk för att få fäste på arbetsmarknaden. Att då låta den vara frivillig är att lägga ett allt för stort ansvar på individen vilket främst går ut över elever från studieovana hem.

För oss som anser att ungdomsarbetslösheten inte är en illusion finns åtskilligt att göra. Dessa förslag skulle vara en bit på vägen.

Etiketter: , , , ,