Hjälper (sjukt) låga löner förgymnasialt utbildade?

avatar

I dagens SvD Näringsliv skriver nationalekonomerna Hans Lööf och Gustav Martinsson bland annat följande:

Den samlade bilden av forskningen är att det inte finns några enkla samband mellan löner och sysselsättning vare sig för hela arbetsmarknaden eller för olika grupper.

Det är ju så självklart egentligen. Därför tänkte jag avsluta arbetsveckan med en statistisk utblick med hjälp av OECDs rapport Employment Outlook från 2015. Där går det att ta fram data över skillnader i sysselsättning utifrån utbildningsnivå och kön.

Frågan här är snarast om länder inom den nordiska modellen skiljer sig särskilt mycket åt mot länder inom den marknadsliberala (anglosaxiska) modellen – trots att bland annat lagstadgade minimilöner är jämförelsevis låga i den sistnämnda modellen, särskilt i USA:

Lagstadgade minimilöners andel av median- och medellöner 2013160318UV. Lagstadgad minimilön ny
Källa: OECD

Mäns sysselsättning i jämförande perspektiv: Först ut är män. Mest för att olika välfärdsmodeller inte påverkar mäns sysselsättning på samma sätt som kvinnors. Oavsett modell är det rimligt att se män som ”breadwinners” (familjeförsörjare) medan det för kvinnor finns större konflikter mellan betalt och obetalt arbete. Det gör att olika välfärdsmodeller där stat, marknad och familj ges olika vikt ifråga om att tillhandahålla omsorg har betydelse för kvinnors sysselsättning, särskilt utifrån klasstillhörighet (se här).

Det mönster som framkommer är tydligt. För män är sysselsättningen likartad i Sverige och i marknadsliberala länder. Sverige ligger på inget sätt dåligt till. Snarare tvärtom.

Mäns sysselsättning i Sverige jämfört med i några marknadsliberala länder 2013. Män utifrån utbildningsnivå, 25-64 år.160318. Mäns sysselsättning 1
Källa: OECD, Employment Outlook 2015

I jämförelse med de nordiska länderna ligger sysselsättningen bland män i Sverige också bra till. Finland sticker ut åt det negativa hållet och Island åt det särskilt positiva. Sverige, Danmark och Norge är mest likvärdiga.

Mäns sysselsättning i Sverige jämfört med övriga nordiska länder 2013. Män utifrån utbildningsnivå, 25-64 år.160318. Mäns sysselsättning 2

Källa: OECD, Employment Outlook 2015

För att sammanfatta. Sverige är mycket bra på sysselsättning bland män med gymnasie- och eftergymnasial utbildning, både absolut och i jämförelse med marknadsliberala länder. Sverige ligger i topp. Sverige är också jämförelsevis bra på sysselsättning bland förgymnasialt utbildade män, men det finns genomgående skillnader i sysselsättningsnivå utifrån utbildningsnivå. I Sverige och i de nordiska länderna generellt likväl som i de marknadsliberala länderna Australien, Kanada, Storbritannien likväl som i USA.

Kvinnors sysselsättning i jämförande perspektiv: När sysselsättningen för kvinnor utifrån utbildningsnivå i Sverige jämförs med marknadsliberala länder framkommer två mönster (jmf diagram nedan).

  • Det ena mönstret är att gymnasialt och eftergymnasialt utbildade kvinnor i Sverige har högre sysselsättning än såväl Australien, Kanada, Storbritannien som USA. Särskilt USA har låg sysselsättningsgrad bland gymnasie- och eftergymnasialt utbildade kvinnor jämfört med Sverige.
  • Det andra mönstret är att sysselsättningen är låg och relativt likartad för kvinnor med förgymnasial utbildning i alla jämförda länder, men särskilt låg är sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade kvinnor i USA.

Kvinnors sysselsättning i Sverige jämfört med i några marknadsliberala länder 2013. Kvinnor utifrån utbildningsnivå, 25-64 år.160318. Kvinnors sysselsättning 1
Källa: OECD, Employment Outlook 2015

Vad gäller förgymnasialt utbildade kvinnors sysselsättning i Sverige ligger den numer alltså snarast i nivå med marknadsliberala länder. Det gäller även Danmark och Finland. Däremot är särskilt Islands och Norges sysselsättningssiffror bättre för förgymnasialt utbildade.

Kvinnors sysselsättning i Sverige jämfört med övriga nordiska länder 2013. Kvinnor utifrån utbildningsnivå, 25-64 år.160318. Kvinnors sysselsättning 2
Källa: OECD, Employment Outlook 2015

För att sammanfatta. Sverige är mycket bra på sysselsättning bland kvinnor med gymnasie- och eftergymnasial utbildning, både absolut och i jämförelse med andra länder, här marknadsliberala. Sverige ligger i topp. Sverige är dock inte (längre) jämförelsevis bra på sysselsättning bland förgymnasialt utbildade kvinnor. Men, det är inte andra länder heller.

________________________

Det finns två särskilt betydelsefulla och centrala områden som behöver lyftas fram för att söka svar på förgymnasialt utbildades kvinnors och mäns låga sysselsättning i Sverige.

  • Det ena området handlar om bristfällig utbildning som utgör ett stort hinder för etablering på arbetsmarknaden eftersom det gör det svårt att leva upp till arbetsmarknadens utbildningskrav. Bakomliggande finns rimligen också en koppling till kvinnors huvudansvar för det obetalda omsorgsarbetet där svårigheter att etablera sig i arbete riskerar att styra kvinnor mot traditionella kvinnoroller, utanför arbetskraften.
  • Det andra området handlar om att ohälsa ställer många förgymnasialt utbildade utanför arbetsmarknaden, framför allt under de senare åren av arbetslivet. Det gäller i betydligt högre grad för kvinnor än för män. Ohälsa är starkt klass-, ålders- och etnicitetsbunden bland kvinnor.

Den klassdimension som förgymnasial utbildning sätter fingret på, har betydelse särskilt för kvinnor och det i flera skeden av livet. I samma riktning – jämförelsevis låg sysselsättning – men av olika skäl.

Detta borde vara en central utgångspunkt för en nyanserad diskussion om vägen till full, hög och jämn sysselsättning.

Etiketter: , , , , , ,