Nästa steg: ”heltid en rimlighet”

avatar

Igår meddelade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att ombudsvalet till SKL:s valkongress är genomfört. Det innebär att det äntligen är klart att SKL får en rödgrön majoritet vilket är en viktig pusselbit för en förändring av arbetsmarknads- och välfärdspolitiken.

I valrörelsen lovade Socialdemokraterna och Stefan Löfven att om partiet fick majoritet i SKL skulle kontakta fackförbundet Kommunal för att teckna ett nytt nationellt kollektivavtal där heltidsanställning blir den normerade anställningsgraden. Detta kan nu genomföras och det är dags för Socialdemokraterna att leverera detta mycket viktiga beslut. Heltid blir nu en rättighet inom den deltidsdominerade kommunsektorn.

Det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka och tänka att nu löser sig ojämställdheten på svensk arbetsmarknad. Att få upp anställningsgraden stärker primärt arbetarkvinnors ställning och är därigenom centralt i arbetet för ekonomisk jämställdhet. Men ett beslut om heltid som norm leder inte per automatik till reell förändring. Det räcker inte att heltid blir en rättighet, det måste också bli en rimlighet.

I nationalekonomen Niklas Blomqvist studier konstateras att effekten av kommuners införande av rätt till heltid varierar kraftigt mellan kommuner. Dels är effekten större i rödgrönt- eller blocköverskridande styrda kommuner men det finns också stora skillnader i effekt beroende på hur övrig personalpolitik sköts.

För att heltid ska bli en rimlighet krävs att arbetsgivaren samtidigt gör insatser för att stärka arbetsmiljön, personalens inflytande, öka personaltätheten och förbättra anställningsvillkoren. Utan parallella satsningar riskerar heltidsavtalet stanna vid en – förvisso viktig – symbolpolitik.
Det finns flera orsaker till detta. En hög fysisk och psykisk arbetsbelastning påverkar allt fler anställdas möjlighet att gå upp i arbetstid. Stora delar av personalen i den kommunala omsorgsverksamheten upplever att de inte orkar arbeta fler timmar per vecka då slitaget på kroppen är för stort. Samtidigt visar undersökningar att i kommuner där heltidsreformen genomförts tillsammans med insatser på arbetsmiljön och inflytandet så har andelen arbetade timmar ökat mer än i andra kommuner. Ett skäl till detta är att kommunerna initialt haft en högre grundbemanning vilket har gjort att arbetsbördan inte ökat i samma takt som arbetstiden.

I en studie över kommunerna i Stockholms län från i somras kunde vi också visa att andelen med tillsvidareanställning är 9 procentenheter högre bland kommuner med rätt till heltid jämfört med kommuner som inte infört reformen, det tyder på att det finns andra positiva effekter i och med införandet av heltider.

Samtidigt visar andra studier att rätt till heltid inte per automatik tas emot positivt av personalen och här måste nu kommunerna tänka till. I många kommuner har införandet av rätt till heltid inneburit förändringar i schemaläggning vilket har resulterat i mindre inflytande för personalen och en ökning av antalet delade turer. I andra kommuner har personalen hamnat i personalpooler och tvingats till att dela upp arbetet på flera olika arbetsplatser.

Organiseringen av arbetet och personalpolitiken är dock inte det enda som påverkar våra möjligheter att arbeta heltid. I jämställdhetsbarometern 2014 visade LO att ansvaret för planering och utförande av hushållsarbete och omsorg fortsatt är ojämställt fördelat mellan kvinnor och män. Detta skapar normer som påverkar både arbetsgivare och arbetstagares syn på förhållandet mellan betalt och obetalt arbete. För att motverka dessa normer krävs att den generella välfärden fungerar och erbjuds när människor är i behov av den.

Här är tillgång till barnomsorg på obekväma arbetstider en central del som fortsatt erbjuds mycket restriktivt hos kommunerna. För att inte riskera att heltid endast blir en teoretisk norm inom den kvinnodominerade kommunsektorn så krävs det att den offentliga organiseringen av arbete och välfärd utgår från att göra heltid till en rimlighet. Här har den nya rödgröna majoriteten i SKL – tillsammans med berörda fackförbund – en stor uppgift framför sig under den kommande mandatperioden.

Etiketter: , , , , , , , ,

3 reaktion på “Nästa steg: ”heltid en rimlighet”

  1. avatarBengt Blomberg

    Bra att också skolan kommer under Statens ansvar och att det blir en skola med spegeln av ett bättre samhälle. Där barnen lär sig förenings och mötestekniken – ORDNIN GSFRÅGAN Så barnen får studielugn och arbetsro samt att det blir tillräckligt med bl.a. lärare elevstödjare, så raster och korridorer också blir det ordningsamma och trevliga stunder, mellan klassmötena som egentligen alla barn och personal vill ha det! Glöm inte att teori och praktik skall följas åt!
    Hälsningar
    //Bengt Blomberg

  2. Pingback: Säkra SKL:s särställning | Sossenomen

Kommentarer inaktiverade.