Nedgången för yrkesprogrammen fortsätter

avatar

Förra veckan kom ny statistik från Skolverket och det var i sanning dyster läsning. Andelen elever som börjar årskurs 1 på ett yrkesprogram minskar med ytterligare 1,2 procentenheter.

Sedan 2008 har andelen elever som börjar en gymnasial yrkesutbildning minskat från nästan 37 procent till drygt 27 procent. Det är oerhört anmärkningsvärt och kommer få stora konsekvenser för morgondagens arbetsmarknad. Redan idag visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att företagen har svårt att hitta rätt utbildad arbetskraft och just yrkesutbildade lyfts upp som en av de största bristkategorierna. SCB och Arbetsförmedlingen lyfter också upp den framtida bristen på yrkesutbildade i sina prognoser. I värsta fall kommer dessa prognoser nu att behöva revideras eftersom nedgången bara fortsätter.

Vad beror det då på att eleverna väljer bort yrkesutbildningarna? Det handlar om flera saker, inte minst utbildningarnas kvalité, men det är intressant att se att även om andelen sökande har gått ner sedan 2006 så finns det ett stort hack i kurvan i samband med att den nya gymnasieskolan, Gy 11, införs. Då tas också högskolebehörigheten bort från yrkesprogrammen. Eftersom det ännu inte finns en ordentlig utvärdering av reformen har Skolverket inte velat uttala sig om sambandet men tar nu bladet från munnen:

– Att färre går yrkesprogrammen kan bland annat bero på att många 15-åringar tycker att gymnasievalet är svårt och då väljer högskoleförberedande program för att hålla många dörrar öppna för fortsatta studieval, säger Skolverkets överdirektör Helén Ängmo.

När vi från LO kräver att behörigheten återinförs är det inte, som Björklund tycks tro, för att alla måste bli akademiker. Häromveckan stod det också klart, på DN Debatt, att en docent i Karlstad lider av den här vanföreställningen.  Låt mig därför vara mycket tydlig – det är inte för att nedvärdera yrkeskunskaper, sänka ribban för högskoleutbildning eller för att ”avlöva Sverige som industrination” som yrkesutbildningarna bör inkludera solida kunskaper i matematik, engelska och svenska. Det handlar om att skapa attraktiva yrkesutbildningar som många är intresserade av att söka, som ger en bra grund i ett mer krävande arbetsliv och som möjliggör vidareutbildning senare i livet. I förlängningen handlar det också om att trygga företagens kompetensförsörjning och därmed både tillväxt och välfärd.

Skolan kommer vara en central fråga även i den valrörelse vi nu har framför oss. Det känns väldigt tråkigt att många av de viktiga förslag för förbättrade yrkesutbildningar som fanns med i budgeten, till exempel ökat branschinflytande och högskolebehörighet till alla program, nu blir liggande. Förhoppningsvis inte längre än till en bit in på våren.

Här kan du läsa mer om hur LO och Socialdemokraterna vill vidareutveckla yrkesutbildningarna.

Etiketter: , , , , , ,

3 reaktion på “Nedgången för yrkesprogrammen fortsätter

  1. avatarMagnus Johansson

    Högskolebehörigheten är övervärderad. Det finns hundratals utbildningar på yrkeshögskolan , och där räcker det med en gymnasieexamen. Bra utbildningar som ger jobb – läs mer på scb:s hemsida (http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Examinerade-fran-yrkeshogskolan-Atta-av-tio-har-arbete-inom-ett-ar/) och på yrkeshögskolornas (https://www.yrkeshogskolan.se/). Problemet är istället att dessa utbildningar glöms bort. 16-åringar och deras föräldrar är matade med devisen ”man måste läsa vidare för att få jobb” – och informationen är av någon outgrundlig anledning så dålig att de tror att ”läsa vidare” är det samma som att bli akademiker. Tyvärr spär vi på det här genom att tjata om högskolebehörigheten.

    Snedrekryteringen är i så fall ett bättre skäl till att återinföra obligatorisk högskolebehörighet. Det är givetvis anstötligt att 16-åringar som kunde bli utmärkta advokater och lärare kanske inte blir det pga socialt arv. Det finns antagligen några som tack vare det gamla systemet nu blivit mer av vad de kunde bli. Men det finns också många som tappat studielusten för all framtid och t o m halkat ur gymnasieskolan helt pga den rätt hårda akademiska drillningen som högskoleförberedandet innebär.

    Lyft istället yrkeshögskolorna i debatten. Att gå en av deras kanske 600 utbildningar är också att ”skaffa sig en utbildning” och att ”läsa vidare”. Säg inte till landets ungdomar att de utbildningarna inte är lika mkt värda som Kultur-, samhälls- och mediaanalysprogrammet eller Apotekarprogrammet. Och lyft komvux. Ge alla chans till ett livslångt lärande, och till att växa och växla spår även efter 16-årsdagen. Jag tror det är ett bättre sätt att komma åt snedrekryteringen.

    1. avatarNina Andersson Brynja Inläggsförfattare

      Yrkeshögskoleutbildningarna är ofta jättebra utbildningar och LO driver på för att Yrkeshögskolan ska byggas ut. Det fanns också med sådana förslag i regeringens budget som föll i riksdagen häromveckan. Nu är det oklart hur det blir med utbyggnaden. Jag har också bloggat om behovet av av fler platser och reviderat uppdrag tidigare, du hittar alla inlägg genom att klicka på mitt namn.

      Idag går det fyra sökande per plats, därför kan man inte enbart hänvisa till yrkeshögskolan som det enda eftergymnasiala alternativet för yrkeseleverna. Arbetslivet är långt, uppemot 40 år. Det är därför viktigt att vi inte bygger in några återvändsgränder i systemet – om man gått omvårdnadsprogrammet är det inte omöjligt att man så småningom vill läsa till sjuksköterska och då ska den möjligheten finnas där. Söktrycket sjönk också rejält när högskolebehörigheten tog bort från yrkesprogrammen. Det visar att elever och föräldrar inte vill stänga dörren till högskolan, oavsett aldrig så utmärkta och populära yrkeshögskoleutbildningar.

  2. avatarMagnus Johansson

    Med tanke på din slutkläm tror jag att du missade en av mina (två) poänger. Årskurs 9-elever (och deras vårdnadshavare) i gemen känner knappt ens till yrkeshögskolorna. De hör bara ”högskolebehörighet” och tror att alla vägar till vidare studier är stängda om de läser ett yrkesprogram. Ett informationsproblem, alltså – som du/LO inte behöver klä skott för, det är givetvis vi som jobbar i skolan som borde bli bättre på att upplysa ungdomarna. Men du/LO spär på problemet med ovanstående argumentation. (Förstå mig rätt – jag gillar och delar dina bevekelsegrunder, jag gillar att ni propagerar för fler platser i yrkeshögskolan och (misstänker jag) för större möjligheter till ett livslångt lärande via komvux. Men jag vidhåller att ni drar fel slutsatser och därför också skickar fel signaler.)

    Och vad säger du om min andra poäng då – att den höga andelen elever som aldrig nådde en gymnasieexamen när högskolebehörigheten var ett obligatoriskt mål till stor del berodde på att många inte pallade att t ex traggla referatteknik och källhantering enligt Harvardsystemet? Det finns förstås fler förklaringar till att ungdomar blir drop-outs, men det går inte att komma ifrån att den nivå vi sätter höjdhoppsribban på också har bäring på hur många som kommer att riva. Det är ett av utbildningsväsendet mest centrala dilemman – motsättningen mellan samhällets krav och individens förmåga & vilja. Jag menar alltså att man riskerar att driva ner ungdomar i diket med det här fokuset på förberedelser för akademiska utbildningar. Det finns ju en klar samvarians mellan gymnasieexamen och sysselsättningsgrad.

Kommentarer inaktiverade.