Obefintlig politisk vilja att åtgärda bristerna i arbetstillståndssystemet

avatar

Igår presenterade Migrationsminister Tobias Billström och Miljöpartiets migrationspolitiske talesperson Maria Ferm åtgärder för att komma till rätta med bristerna i arbetstillståndssystemet. Mer om förslagen här presskonferens, pressmeddelande och förslaget i helhet.

Trots att bristerna i regelverket blev uppenbara tämligen omgående efter det att det trädde i kraft 15 december 2008 har Regeringen inte vidtagit någon åtgärd för att stävja fusk och utnyttjande. 35 sekunder in på presskonferensen gav visserligen Billström sken av att Migrationsverkets skärpta bevisregler som infördes den 16 januari 2012 tillkommit på en direkt instruktion från Regeringen. Det är inte sant. Det har jag kommenterat tidigare här och här.

I korthet är det nu fyra åtgärder man enats om.

Efterkontroller. Migrationsverket har idag ingen rätt att slumpvis eller regelbundet kontrollera efterlevnaden av beviljade arbetstillstånd. Det får man nu. För att det ska fungera åläggs nu arbetsgivaren en
straffsanktionerad uppgiftsskyldighet avseende anställningsvillkor. För att kontrollera att arbetsgivaren inte ljuger om utbetald lön ges nu Migrationsverket
direktåtkomst till vissa myndigheters register. Främst Skatteverket. Om fel upptäcks ska Migrationsverket lättare kunna återkalla arbetstillståndet. Det kallar regeringen för
kompletterande återkallelsebestämmelser.

Reglerna syftar i första hand till att Migrationsverket efter det att arbetstagaren kommit till Sverige ska kunna leta efter, upptäcka och utvisa arbetstagare som arbetar till undermåliga arbetsvillkor.

Fortfarande gäller att arbetsgivare kan uppge schysst lön på arbetserbjudandet för att sedan ensidigt ändra villkoren när arbetstagaren väl befinner sig i Sverige. Arbetstagaren har i praktiken mycket lite att sätta emot. Tvärt om, som Migrationsverket uttryckte det redan 2009 ”Det ligger inte heller alltid i arbetstagarens intresse att informera Migrationsverket om dåliga anställningsförhållanden och oseriösa arbetsgivare eftersom följden kan bli att personens tillstånd återkallas och personen utvisas”. Arbetsvillkoren ska visserligen vara i nivå med kollektivavtal, men det Migrationsverket tittar på är utbetald lön – inte hur många timmar arbetstagaren arbetat. Eftersom deltid är ok kan arbetstagaren för en lön om 13 000 i månaden arbeta från morgon till kväll, 7 dagar i veckan, utan att Migrationsverket har chans att upptäcka. Och att arbetstagaren själv skulle berätta tror inte ens Migrationsverket på. Ofta har arbetstagaren även familj i Sverige och även deras fortsatta vistelse hänger på att arbetstillståndet består.

Arbetstillstånden på LOs områden beviljas i allmänhet till yrken med mycket hög arbetslöshet – 8 procent eller mer. Arbetstagarens chans att byta arbetsgivare får betraktas som ytterst begränsade. Valet blir att bita ihop och hoppas att ingen upptäcker utnyttjandet. Efter fyra år finns chans till permanent uppehållstillstånd.

Vi och många andra som är intresserade av arbetstagares arbetsvillkor har krävt att ett juridiskt bindande anställningsavtal ska ligga till grund för arbetstillstånd. Det valde Billström och Ferm att inte hörsamma.

Huvudproblemet, att systemet skapar svaga arbetstagare består fortfarande.

Svenskt Näringsliv har i alla fall deklarerat att de är nöjda med Billström och Ferms förslag. Och det är väl ett dåligt tecken om något. Nej, Miljöpartiet det duger inte!

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,