Obligatorisk gymnasieskola, del av lösningen

avatar

Det är skillnad på hur vi förhåller oss till gymnasieskolan i lag och praktik. I lagens mening har du efter grundskolan fullgjort din skolplikt och är förvisso inte myndig men kan göra som du vill med vidare utbildning. I praktiken är dock gymnasieskolan obligatorisk. Det existerar inte någon reell arbetsmarknad för ungdomar som saknar slutbetyg från gymnasiet. De som lämnar utan fullständiga betyg är överrepresenteradet i arbetslöshetsstatistiken, bland deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och bland dem som får ekonomiskt bistånd. Så ser verkligheten ut.

Att gymnasieskolan är frivillig har inneburit att det individuella ansvaret att klara utbildningen vilar tungt på de enskilda eleverna, inte minst dem som kommer från studieovana hem. Det är därför glädjande att Socialdemokraterna idag poängterar det tidigare beskedet om att skolplikten också ska innefatta gymnasieskolan. 99 procent av en årskull börjar gymnasiet men bara 75 procent har ett fullständigt betyg efter 4 år. Det är naturligtvis ett stort samhällsmisslyckande och det räcker inte att göra skolformen obligatorisk. Vi måste också fråga oss vad det är som händer för varje fjärde elev. Varför har det inte fungerat? Det finns förstås lika många förklaringar som elever men det finns också en del gemensamma problem.

  • Gymnasieskolan måste se till att eleverna får de stöd som de behöver för att nå upp till kunskapsmålen. En sådan rätt bör rimligen stärkas i och med att skolformen inte bara i praktiken utan också rent formellt blir obligatorisk.
  • Kvaliteten i de yrkesförberedande programmen måste höjas. Skolinspektionen uppskattar att uppemot var tredje elev inte får det arbetsplatsförlagda lärande de har rätt till. Om man som elev inte får den utbildning som man förväntat sig och signalen från skolan är att det inte är så noga kan man förstå att elevens egen motivation tryter.
  • En del av avhoppen beror på felval. Eleven har valt ett program som det visar sig en bit in i utbildningen inte passar. Är det under första året byter många program men är det i slutet av utbildningen så är det inte alla som mäktar med det. Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas i både grund- och gymnasieskolan så att eleverna börjar på de program som passar dem, slutför gymnasiet och har en god bild av vad de kan och vill göra efter skolans slut.

 Fler förslag för en bättre skola hittar du i den här LO-rapporten

Etiketter: , , , , , , , ,