OPS for ”dummies”

avatar

De senaste åren har vi hört och läst om hur Stockholms läns landsting dragit på sig enorma (och troligen högst onödiga) kostnader när man beslutade bygga sjukhuset Nya Karolinska. Det här gör att många nu pratar om den form för upphandling som använts d.v.s. OPS, som något alla borde känna till och begripa, som om begreppet var ett lika vanligt inslag i det svenska språket som lingon eller vintermössa. Därför tänkte jag försöka mig på att förklara lite enklare och lite lättsammare vad OPS egentligen är (men tro för guds skull inte att det är den mest opartiska beskrivningen i världshistorien, för jag är naturligtvis varken mer eller mindre färgad av min bakgrund och erfarenhet än alla andra som skriver och pratar om den här frågan).

Vad betyder förkortningen OPS? Det betyder kort och gott Offentlig-Privat Samverkan.

Finns det andra namn för OPS? Ja det finns olika samlingsnamn för den här sortens entreprenadform som t.ex. PPP (Public Private Partnership) och OPP (offentligt-privat partnerskap).

Vad innebär OPS? Det är en sorts entreprenadform kan man säga, men egentligen finns det nog inte ett enda svar på vad det är, utan det blir lite olika beroende på vad som ska upphandlas, vem som gör det, och var det görs. Men kort kanske man kan säga att samhället låter privata aktörer låna pengar för stora projekt och får i gengäld en årlig kostnad som man (förhoppningsvis) kan förutsäga och som inte gräver gigantiska hål i en kortsiktig budget.

Grundidén är någonstans att riskerna med ett stort och dyrt projekt delas mellan samhället och det privata genom att den privata partnern kan ansvara för att t.ex. projektera, driva och underhålla projektet och därmed säkra inkomster under en lång tid. Och det offentliga å sin sida slipper låna pengar eller gräva stora hål i budgeten och därmed verka oansvariga, men ändå kunna besluta om stora nödvändiga satsningar i infrastrukturen.

Till vilken sorts projekt kan man använda OPS? Ja i teorin kan man använda det till det mesta, som för att bygga vägar, bredband, skolor, flygplatser, fängelser, kongressanläggningar osv. det är väl bara fantasin som sätter gränser. Det behöver ju inte vara gigantiska projekt heller, som just Nya Karolinska, som i ärlighetens namn beräknas kosta stockholmarna i runda slängar 50 miljarder kronor utslaget på 30 år, d.v.s. en av de största och dyraste investeringar som någonsin gjorts i Sverige, utan kan likväl handla om att bygga en kommunal simhall.

Finns det några fördelar med OPS? Ja det gör det nog, men frågan är väl för vem? För politiker kan det ju vara ganska frestande ändå att kunna bygga en väg, ett sjukhus eller en skola som man egentligen vet att man inte har råd med i nuvarande budget. Men om man istället kan slå ut kostnaderna på en 30-40 år så blir det inte fullt lika svårsmält och på köpet ser man ju ändå ganska ansvarstagande ut. Dessutom behöver man ju inte så jättestor egen kompetens i form av hur man ska drifta, bygga eller projektera en anläggning – det sköter ju den privata samarbetspartnern. Och det jag personligen tror att moderaterna i Stockholms läns landsting fastnade extra mycket för, var väl också chansen att öka det privata inslaget i den offentliga verksamheten, lite av en paradgren förövrigt för just det gänget.

Finns det några nackdelar med OPS? Ja om man ska utgå ifrån hur situationen ser ut i Sverige idag och de erfarenheter vi har hitintills så finns det en hel del nackdelar, men än en gång – det beror ju på vem beslutet ska vara bra för. En av nackdelarna är att privata företag lånar till en mycket högre kostnad än vad samhället kan göra, och i slutänden måste ju någon betala för dessa kostnader. Dessutom vill privata företag vanligtvis ha avkastning till sina ägare – än en gång något som någon måste betala. Här tänker jag spontant att mina kloka läsare underförstått hänger med på att denne ”någon” de facto är skattebetalarna. Tyvärr är det ju också så att det offentliga, oavsett om det är stat, kommun eller landsting riskerar att helt tappa all egen kompetens på området – och om man gör det, hur vet man då vad man ska upphandla? Ännu en nackdel är väl att det blir svårt för små och medelstora företag att lägga anbud annat än som underleverantörer, något som i grunden sannolikt inte är en väg som något politiskt parti verkar se som ett trovärdigt framtidsscenario.

Är det bara borgerliga politiker som gillar OPS? Nej det kan jag inte påstå, jag skulle t.ex. bli ohyggligt förvånad om inte OPS är en lösning som nuvarande regering vill titta närmare på när det gäller framförallt Sverigeförhandlingen (förhandlingar mellan stat, regioner och kommuner om framtidens järnvägsnät, kollektivtrafik, bostäder och arbetsmarknad). Eftersom förslaget om en höghastighetsjärnväg riskerar att äta upp exakt hela budgeten som läget är idag, och självklart vill ingen handlingskraftig regering framstå som slösaktig eller slarvig med pengarna.

Har vi hört det sista om OPS nu? Nä knappast, min gissning är att vi nätt och jämnt börjat. Så om du har något som helst intresse av infrastruktur eller samhällsbygge, och min snabbkurs inte räckt till, så tror jag att det är lika bra att du läser in dig på området. För snart kanske begreppet är – om inte lika vanligt i en konversation som just ordet vintermössa – så lär det nog i alla fall inte bli ovanligare än ordet lingon.

4 reaktion på “OPS for ”dummies”

  1. avatarUlf Nordberg

    tack för en initierad information idetta ämne 🙂 intressant o lättfattligt skrivet, jag skall fördjupa mig i ämnet frampå.

    mvh

    ulf nordberg

  2. avatarStefan Slottensjö

    Ja, nog måste OPS, PPP eller vilket namn den moderna formen av lösningar på samhällsinvesteringar än kallas, diskuteras. Jag blir upprörd över privata marknadslösningar och onödig inblandning i samhällsbygge och samhällsutveckling av fler skäl. Några av de viktigaste tycker jag är det rent ekonomiska och frågan om insyn.
    Att ett samhälle behöver, och borde!, utvecklas och bygga tex infrastruktur är troligen de flesta överens om. Det blir sedan dels en politisk fråga om man tycker och tror att marknadskrafterna kan klara av att uppföra och driva verksamhet eller om vinstbegäret, drivkraften i systemet, sätter krokben för sig självt. Tittar vi på avregleringar och spårdrift tror jag många har en rätt klar bild av hur det kan bli.
    Rent marknadsmässigt måste också vinststyrda företag vara mer än nöjda över en beställare som både är solvent och stabil. Riskerna är troligen minimala för de företag som är stora nog att bli partner eller drivs projekt åt det offentliga.
    När man tittar på inflytande och öppenhet är också OPS/PPP etc verkligt tveksamma konstruktioner för oss samhällsmedborgare.De vägar vi, genom en rad demokratiskt styrda kanaler, har att få insyn och kanske också möjligheter att påverka i projekt, upphandlingar och drift försvinner i affärsuppgörelsen.
    Sen kan vi ju, som samhällsmedborgare, fundera om det kan vara rätt med affärer där motparten med olika experimentella former av transaktioner, tex kan låna av sig själv och dessutom sätta räntenivåer som i andra fall kallas ocker, aktivt arbetar för att få ner den synliga vinsten och därmed skatter. Och kan man ju som människa med hjärtat till vänster, som jag, också undra över riktigheten att öka vinster gentemot beställaren genom att använda sig av utländska entreprenörer eller underentreprenörer som ibland vare sig betalar skatt här eller i hemlandet, som inte vill ha svensk arbetskraft eller lärlingar eller vars erfarenheter och kunnandet inte förs vidare och utvecklas inom våra basnäringar. Något som inom byggbranschen och speciellt när det gäller stora infrastrukturarbeten gått från att vara vanligt till närmast legio.
    Så nog måste offentliga affärssamarbeten med kapitalet diskuteras och det grundligt.

  3. avatarH. Decker

    Mycket informativt, men hur skall man nå ut för att få ”kreti och pleti” att förstå innebörden?

    Lyssnade på H. Juholt i går kväll i Karlstad. Tyvärr samma sak där. En beskrivning av verkligheten under de senaste åtta åren men inga konkreta förslag på vad och hur man skall återvinna väljarna förtroende för ett socialdemokratisk inflytande på politiken.

  4. avatarGöran larsson

    Bra där,
    Det var aktuellt ett tag på SL och modeord hos beslutsfattarna med PPP. De hade gudbevars varit i England och insupit information, men som tur var/är så bidde det inget

    Göran

Kommentarer inaktiverade.