PISA-undersökningen 2012: Finland i toppen och Sverige i botten

avatar

Idag presenterade Skolverket resultaten av den senaste PISA-undersökningen, som genomfördes 2012. Debatten om problemen i den svenska skolan har pågått intensivt länge och dagens rapport från Skolverket om PISA-undersökningen 2012 borde, och torde, inte innebära att debatten mattas av.

Läsförståelse är på många sätt nyckeln till alla andra ämnen i skolan och det visar sig att allt fler tonåringar vilar på en bräcklig grund. Det vittnar om en förskola och en grundskola som inte kan garantera alla barn en likvärdig och kompenserande utbildning eller en god kunskapsgrund att stå på – varken inför gymnasiet, högskolan eller arbetslivet. Trots att det är det löfte som utställs från politikernas sida till alla barn och föräldrar.

OECD, som står bakom PISA-undersökningarna, säger att nivå 2 eller högre är den basnivå i läsförståelse som är grundläggande för fortsatt lärande. Denna basnivå är fastställd av en internationell expertgrupp och motsvarar inte nödvändigtvis gränsen mellan icke godkänd och godkänd i svenska enligt svenska betygskriterier. Läsförståelse i PISA studerar elevers förmåga att ”förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället”.

De resultat som framkommer för 2012 kan inte beskrivas som något annat än ett gigantiskt skolmisslyckande. Och det har gått utför snabbt. Sedan 2000 har andelen elever som inte når nivå 2 nära på fördubblats och gått från 12 procent till 23 procent. Samtidigt har andelen som når de högsta nivåerna, från 4, minskat med 10 procentenheter, från 37 procent 2000 till 27 procent 2012.

Pisa_Svenska_651_424

Finland används ofta som ett föregångsland och Finland presterar också i topp vad gäller läsförståelse: kommer totalt sett på tredje plats i rankingen (efter Japan och Sydkorea). Detta trots att Finlands resultat försämrats perioden 2000 till 2012. Även Norge och Danmark når bättre resultat än Sverige, och deras resultat är stabila över tid. I läsförståelse hamnar Sverige, tillsammans med Island, i botten av de nordiska länderna.

Pisa_Norden_651_424

I utredningsprojektet Arbetsmarknaden efter krisens tredje delrapport om utbildning, efterlyser vi ett flertal åtgärder inom förskolan, grundskolan och fritidsverksamheten för att vända den negativa utvecklingen. Våra förslag för en betydligt bättre grundskola kan i korthet sammanfattas så här (läs gärna vidare i rapportens kapitel 2 och 6):

  • Staten ska ta ansvar för att utforma ett skolvalssystem som inte leder till ökad segregering på skolnivå.
  • Staten behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten i förskolan och grundskolan.
  • Staten behöver styra resurser mot små klasser och grupper. Klass- och gruppstorlek ska vara som minst i förskolan och de tidiga åren i grundskolan.
  • Små klasser och grupper ska kombineras med resurser som kompenserar för socioekonomisk struktur och utländsk bakgrund på förskolor och grundskolor.
  • Brett sammansatta och blandade klasser med avseende på socioekonomisk bakgrund, svensk/utländsk bakgrund och kön ska eftersträvas. Det gynnar lärande och kunskapsutveckling för både låg- och högpresterande elever.
  • Det behövs riktade resurser till särskilt elevstöd. Elever med behov av extra stöd ska inte särskiljas från andra elever. Sverige borde kunna lära av Finland.
  • Fritidshemmen generellt behöver stärkas ifråga om utbildad personal och verksamhet. Elever ska ha rätt att delta i fritidsverksamhet även om deras föräldrar är föräldralediga, arbetslösa eller har försörjningsstöd.
  • Det så kallade RUT-avdraget för läxhjälp bör avskaffas.
  • Skolledningen har stor betydelse för skolans inre arbete. Detsamma gäller kollegial samverkan, gemensam värdegrund, tydlig uppfattning om utbildningens mål och höga förväntningar på alla elever samt lärarens egen kompetens och varierad undervisning.

Det är inte ovanligt att brister i skolan individualiseras eller sägs bero på bristande språkkunskaper bland elever med utländsk bakgrund.

Ett tydligt exempel på när skolans problem gör till individrelaterade är när barn och ungdomar delas upp i ”praktiska” och ”teoretiska” begåvningar. Utgångspunkten är då en stereotyp kunskapssyn där individen är det ena eller det andra, och förutsättningarna antas därmed vara givna. Att begåvning till största delen skulle var medfödd och statisk är en förlegad syn. Begåvning är i huvudsak inlärt och utvecklingsbart.

Det är direkt felaktigt att tro att den grundskolans försämrade resultat beror på andelen elever med utländsk bakgrund eller andelen asylsökande barn. Det är centralt att hålla isär effekter av socioekonomisk bakgrund och utländsk bakgrund. I stor utsträckning speglar sämre resultat bland elever med utländsk bakgrund den socioekonomiska bakgrundens betydelse.

Elever med utländsk bakgrund presterar i genomsnitt sämre än elever med svensk bakgrund. Sambandet drivs dock av att den förra gruppen är överrepresenterad i gruppen med låg socioekonomisk bakgrund. När hänsyn tas till detta är det i Sverige bara nyligen invandrade elever som presterar sämre än elever med svensk bakgrund. Gruppen som helhet presterar t o m bättre än elever med svensk bakgrund när hänsyn tagits till socioekonomisk status (ESO 2009, s 33).

Enligt OECD ger ett likvärdigt skolsystem bäst resultat. Det svenska skolsystemet utvecklas i motsatt riktning. Efter reformeringen av skolan på 1990-talet växer de strukturella problemen. Ett antal faktorer samspelar och verkar i riktning mot att likvärdigheten i grundskolan försämras. För LO är detta en avgörande fråga. Även om alla barn förlorar på en skola som är allt mindre likvärdig, är det LO-gruppernas barn som är de största förlorarna.

 

Not: PISA står för Programme for International Student Assessement och undersökningarna har genomförts vart tredje år under ett antal år. De mäter 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse.

Referens citat: ESO (2009) Lika skola med olika resurser? En ESO-rapport om likvärdighet och resursfördelning, rapport 2009:5

Etiketter: , , , ,