Skillnaden mellan högsta och lägsta faktiska månadslön är 20 000 kr per månad

avatar

De ekonomiska villkoren skiljer sig åt både klass- och könsmässigt. Vårt fokus i Sveriges Jämställdhetsbarometer 2014 – Tid, makt och pengar – är främst hur arbetets villkor sett till (betalt) heltids- och deltidsarbete resulterar i mycket skilda ekonomiska villkor för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken. En skillnad som förstärks av att kvinnors yrken och arbetsuppgifter generellt värderas och betalas lägre än mäns.

Ofta redovisas löneskillnader mellan kvinnor och män i form av månadslöner motsvarande heltid. Det ger en missvisande bild av hyr mycket pengar som finns i plånboken varje månad och kvinnors andel av mäns löner överskattas: med heltidslöner som grund för jämförelsen är kvinnors andel av mäns genomsnittliga månadslön 88 procent inom arbetaryrken respektive 80 procent inom tjänstemannayrken.

I jämställdhetsbarometern har vi valt att introducera ett mått som synliggör deltidsarbetets betydelse för lönen. Därför använder vi lönemåttet – faktisk månadslön.

När vi då tar hänsyn till både arbetstid och lön är den genomsnittliga faktiska månadslönen per månad knappt 17 000 kronor för kvinnor i arbetaryrken. Män i arbetaryrken har i genomsnitt 6 000 kronor högre faktisk månadslön varje månad, 23 000 kronor.

Med en genomsnittlig faktisk månadslön på nära 36 700 kronor har män i tjänstemannayrken de klart bästa ekonomiska villkoren. Det är i sin tur cirka 9 300 kronor mer varje månad jämfört med kvinnor i samma yrkesgrupp, som i genomsnitt har en faktisk månadslön om närmare 27 400 kronor.

Med måttet genomsnittlig faktisk månadslön är kvinnors löneandel av mäns betydligt lägre, 73 procent inom arbetaryrken och 76 procent i tjänstemannayrken. Och skillnaden mellan lägsta och högsta genomsnittliga faktiska lön per månad är stor. Män i tjänstemannayrken har nästan 20 000 kronor mer i lön per månad jämfört med kvinnor i arbetaryrken.

Manadslon_644_472

Den deltidsnorm som präglar särskilt kvinnodominerade arbetaryrken innebär färre arbetade timmar och därmed såväl lägre livsinkomst som lägre pension. Långvarigt deltidsarbete får stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde, både på kort och lång sikt. I kombination med tidsbegränsade anställningar, som innebär upprepade perioder av arbetslöshet, riskerar pensionsutfallet för anställda i arbetaryrken, i synnerhet för kvinnorna, att bli mycket dåligt.

Regeringens mål för den ekonomiska jämställdheten är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Så ser det inte ut. Därför vill LO att:

  • Det införs en rätt till heltid, i kollektivavtal eller lag. Deltidsnormen i kvinnodominerade sektorer måste brytas. Den normerande arbetsmarknadslagstiftningen ska stödja rätten till heltid.  
  • Arbetsmarknadens parter ska ta ett betydligt större ansvar för jämställda löner. LOs uppgift är att vara pådrivande för omfördelning, erkännande och uppvärdering av kvinnors arbeten. Yrken och yrkeskompetenser i mansdominerade branscher värderas fortfarande högre än yrken och yrkeskompetenser i kvinnodominerade branscher.  
  • Politiken inte bortser från de effekter som nuvarande politik leder till ifråga ojämlika ekonomiska villkor. Målet för den ekonomiska jämställdheten förpliktigar. 

De ekonomiska villkoren är centrala för individens makt att forma sitt liv. Fackliga och politiska strategier för ökad jämställdhet måste kopplas till konkret handling och gå hand i hand.

NOT: Den faktiska månadslönen utgörs av den genomsnittliga grundlönen för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken enligt LOs lönerapport 2013. Dessa löner har räknats ned med den genomsnittliga tjänstgöringsgraden (av heltid) enligt SCB/Linda (2011): Inom arbetaryrken är kvinnors genomsnittliga tjänstgöringsgrad 78 procent av heltid. Samma siffra för män i arbetaryrken är 93 procent. Inom tjänstemannayrken är motsvarande siffror för kvinnor och män 91 procent respektive 97 procent.

Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

En reaktion på “Skillnaden mellan högsta och lägsta faktiska månadslön är 20 000 kr per månad

  1. avatarRichard Djursén

    Det är bra redovisat vad kvinnor och män tjänar per månad. En annan fråga kan ju vara, vad kvinnor och män tjänar per arbetad timme. Då det enligt rapporten tydligt viasar att kvinnor tjänar mindre per månad, så kan det bland annat tolkas som så att kvinnor har lägre lön för samma arbete. Om så är fallet bör detta givetvis belysas lika väl om det inte är så så bör även det belysas eller hur?

Kommentarer inaktiverade.