Skolan dras isär  – ny statistik från Skolverket

avatar

Idag kom resultaten från de elever som gick ut årskurs nio i våras. Vid första anblick verkar det lovande – det genomsnittliga meritvärdet ökar. Nu vänder det äntligen! Men man behöver inte borra så djupt i siffrorna innan glädjen grumlas.

För samtidigt som det genomsnittliga resultatet gått upp är det färre som når behörighet till gymnasiet. Skolan dras isär. Det går bättre för dem som redan har höga betyg, enligt Skolverkets analys, och samtidigt är det fler som inte blir behöriga till gymnasiet.

I år realiseras dessutom en av Björklunds sämsta idéer. Eleverna får inom ramen för sitt ”språkval” välja att läsa ett modernt språk, till exempel tyska eller franska. Om de väljer att göra det beräknas meritvärdet som används för att söka till gymnasiet på 17 ämnen. Om de inte väljer ett modernt språk utan i stället modersmål, teckenspråk eller mer engelska eller svenska får de förvisso betyg i ämnet men de får inte räkna in det i meritvärdet. De får alltså ett meritvärde som grundas på 16 betyg istället för på 17 och som kommer vara betydligt lägre. Elever som läser modersmål missgynnas alltså systematiskt i intaget till gymnasiet eftersom den borgerliga regeringen och Jan Björklund tyckt att det är mer värt att läsa franska än arabiska, som är ett av de vanligaste språken inom modersmålsundervisningen. Att de elever som vill lära sig att kommunicera med människor som har en funktionsnedsättning missgynnas på samma sätt är bara för mycket.

Som ett brev på posten visar också Skolverkets statistik att av de elever som får räkna sitt meritvärde på 17 ämnen har sex av tio högutbildade föräldrar.

Forskning pekar på att elever som läser modersmål klarar andra studier bättre. Du lär dig ett annat språk via ditt modersmål och goda kunskaper i svenska är nyckeln till all fortsatt utbildning. Helt bortsett från hur viktigt det är för individen att kunna sitta eget modersmål, helt bortsett från om det gynnar svensk export att våra medborgare pratar ryska, helt bortsett från ett samhälles kulturella rikedom så VILL vi att elever ska studera sitt modersmål för att det kort sagt går bättre i skolan för dem då.

På fredag presenteras en ny skolminister. Jag hoppas på en som är beredd att lyssna på forskningen och arbeta aktivt för en skola för alla elever, som vill att skolan ska hålla ihop. För en månad sen var det 13,1 procent som inte kunde börja på ett nationellt program på gymnasiet. Tretton komma en procent.