Social dialog för att minska ungas arbetslöshet – Verkligheter som krockar.

avatar

Igår inleddes förhandlingarna om ett ramverk om åtgärder för att underlätta för unga i Europa att få jobb och för att motverka arbetslöshet. Det är Europas arbetsgivare och Europafacket som har mötts i Bryssel för att försöka åstadkomma ett förslag inom EU:s Sociala dialog.

Europas ekonomi har negativ tillväxt, arbetslösheten växer och unga arbetstagare har både svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och att stanna kvar på den. Bland unga ökar arbetslösheten i snabb takt. I Europa saknar ca 22 procent av de unga i arbetskraften arbete och i vissa medlemsländer är den fixerad en bit över 40 procent.

Arbetsmarknaden för unga präglas i allt högre grad av otrygga anställningar, bemanningsföretag, farliga arbetsplatser, korta kontrakt, timanställningar, gratisarbete etc.

Många har också lämnat ett utbildningssystem som inte har försett dem med rätt förutsättningar eller möjligheter för att ta de arbeten som finns eller att gå vidare i studier.

Därför är utgångspunkten för Europafacket att den utveckling som har skett med ökade krav på unga att arbeta under mer flexibla och otrygga förhållanden ska mötas med krav om trygghet, kvalitet och säkerhet för att uppnå balans mellan livsvillkor och
arbetets villkor.

Det är av stor betydelse att kunna se och förstå att unga inte är en grupp som det finns några enkla lösningar för. Därför poängterar Europafacket att ungas perspektiv, ambitioner och val måste väga tungt vid förhandlandet om ramverket.

Insatser för unga arbetslösa ska präglas av kvalitet, utför man arbetsuppgifter ska man omfattas av villkor, löner och försäkringar som övriga på arbetsplatsen. Praktik ska vara planlagd med handledare och syfte och mål. De unga ska inte användas som stötfångare i ekonomin genom korta anställningar, lägre löner och sämre villkor.

Arbetsgivarna deklarerade tydligt å andra sidan sina krav. Utgångspunkten tycks vara att ungdomsarbetslösheten bekämpas främst med reformer på arbetsmarknaden, en ökad andel småföretagande och arbetsgivarnas roll i att beskriva för ungdomar vilken typ av utbildning de ska gå för att fylla arbetsgivarnas egna behov.

Reformer av arbetsmarknaden skapar i sig inga nya arbetstillfällen, erfarenheten visar på motsatsen. Att starta egna företag är viktigt men det bör göras på grundval av en bärande affärsidé. Att starta företag för att man är arbetslös är ett riskfyllt projekt som riskerar att sätta den enskilde i en skuldfälla. Rätt utbildning är ett grundfundament för ökade chanser till en anställning. Då krävs att utbildningen är möjlig att nå för alla och att tidiga val av utbildningsväg inte stänger dörrar för karriärväxling och rörlighet. Därför är utbildning av allmänintresse och inte en fråga för enskilda arbetsgivares egna intressen.

EU-kommissionens initiativ att genom parterna förhandla fram ett ramverk med åtgärder mot ungdomsarbetslöshet är lovvärt och nödvändigt. Europafacket agerar för att det inte blir ytterligare ett reformpaket som innebär åtstramningar och sänkt kvalité, vilket skulle betyda ökad press på unga i Europa.

Konsekvenserna av hög arbetslöshet oavsett ålder ska aldrig underskattas – den riskerar att föra med sig ökad social oro och spänningar i samhällen. Det blir en grogrund för missnöjesyttringar som i sin värsta form skadar enskilda människor, ekonomier och dess arbetsmarknader än mer.

Verkligheten för unga i Europa är en verklighet som borde vara fylld av framtistro och förväntan, så är det också men inte för alla och då krockar ofta verkligheten med hur vi önskar att den såg ut.

 

 

 

 

 

 

Etiketter: , , , ,