Stärk likvärdigheten i skolan!

avatar

Idag arrangerar riksdagens utbildningsutskott en utfrågning med anledning av de nedslående resultaten i PISA 2012. LO är tillsammans med ett drygt tiotal andra centrala aktörer inbjudna att dela med sig av sin analys och åtgärder på hur svensk skola bör utvecklas för att komma tillrätta med problemen.

Det finns mycket att säga om resultatet från PISA 2012 men jag vill särskilt lyfta fram att OECD bedömer att drygt var femte 15-åring i Sverige saknar tillräcklig läsförståelse för att klara av framtida lärande. Det innebär att de problem och kunskapsluckor som uppstår i grundskolan fortplantar sig in i gymnasiet, där en fjärdedel, eller drygt 30 000 elever varje år, lämnar gymnasiet utan slutbetyg. Därefter väntar en osäker och otrygg arbetsmarknad med en rekordhög ungdomsarbetslöshet. Det försämrar även matchningen på arbetsmarknaden, och många arbetsgivare vittnar om att de har svårt att rekrytera personer med rätt kompetens. Arbetsmarknadspolitiken tvingas då försöka kompensera för utbildningspolitikens misslyckande, vilket är ineffektivt och dyrt såväl för individen som för samhället. På lång sikt får detta konsekvenser för social rörlighet och ekonomisk jämlikhet, för den enskildes möjligheter till livslångt lärande och för Sveriges tillväxt och position som en avancerad kunskapsekonomi.

Skolan ska ge alla barn och ungdomar goda och tillräckliga kunskaper. Kunskapsnivån måste odiskutabelt höjas i svensk skola. Men det räcker inte. Lika viktigt är att alla barn ska kunna ta del av kunskapen. Dessvärre är det inte så idag då likvärdigheten kraftigt har försämrats. Variationen i skolors genomsnittliga resultat har fördubblats på 20 år och elevsammansättningen betyder allt mer för elevernas resultat. Betydelsen av vilken skola en elev går på har också ökat – ju fler barn med högutbildade föräldrar desto högre resultat hos eleverna. Vi kan se flera skäl till att utvecklingen drivits åt det här hållet. De så kallade valfrihetsreformerna, det vill säga de fristående skolornas tillkomst och det fria skolvalet, har sannolikt lett till att såväl skolsegregationen som resultatspridningen i elevgruppen har ökat. Skolverket uttrycker också sin oro över skolvalet och skolmarknadens konsekvenser. OECD påtalar även att en mer likvärdigt skola ger högre resultat. PISA-undersökningen visar att elevens socioekonomiska bakgrund är en av de starkaste förklaringsfaktorerna bakom elevers studieresultat. Detta betyder att barn till föräldrar med kort utbildning och låg inkomst inte har samma möjligheter som andra barn i svensk skola idag. Denna utveckling är fullständigt oacceptabel!

LO lyfter idag i riksdagen särskilt fram ett antal åtgärder som kan bidra till en starkare kunskapsutveckling och att ge alla elever samma möjligheter att nå skolans kunskapsmål.

–          En nationell samling kring skolan. De för skolan centrala aktörerna måste komma överens om ett antal för verksamheten avgörande frågor. För detta krävs engagemang från såväl skolmyndigheterna och huvudmannaorganisationerna som forskare och arbetsmarknadens parter. För att detta verkligen ska kunna bidra till att vända utveckling får aktörerna inte fastna i probleminventering – vi har gott om underlag. När vi vet vad som bidrar till den minskande likvärdigheten och de försämrade kunskapsresultaten kan vi inte längre blunda. Vi måste agera snarast.

–          Bryt skolsegregationen. Idag ökar skillnaden mellan bra och dåliga skolor. Detta slår hårt mot till exempel de elever från studieovana hem eller som av andra skäl inte har bra förutsättningar att göra välinformerade val. Lärandet måste flytta in i skolan och ut ur hemmen. Det är när stödet från skickliga pedagoger minskar som de socioekonomiska faktorerna tillåts få allt större genomslag. Vi behöver brett sammansatta klasser och en mer utvecklad studie- och yrkesvägledning så att alla elever får möjligheten att göra välinformerade val.

–          Reglera en av världens mest oreglerade skolmarknader. Sverige har idag en av världens mest oreglerade skolmarknader. I själva verket är grundutbildningen för våra barn inget som har på en marknad att göra. Det fria skolvalet, den fria etableringsrätten och de, åtminstone för eleverna, hastiga skolkonkurserna får stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vi måste nogsamt och skyndsamt se över ovanstående faktorer och se hur vi bäst kan reglera dem för att slippa de mest stötande konsekvenserna av dagens utbildningssystem.

–          Kraftfulla satsningar på skolan. Att vända kunskapsutvecklingen och stärka likvärdigheten i skolan måste få kosta pengar. Att inte satsa kraftfullt på en bra och likvärdig utbildning för alla barn är en långt mycket dyrare affär. Resurserna ska främst sättas in i skolans tidiga år, där det gör störst skillnad. Rätten till särskilt stöd är absolut och ska ges till den som behöver det. Stödinsatser måste sättas in tidigt och med kraft för att omedelbart bryta negativa tendenser.

Etiketter: , , , , , ,