Ta inte för lätt på studiefinansieringsfrågan!

avatar

”– Vi måste skapa bättre ekonomiska förutsättningar för arbetslösa att studera i det reguljära utbildningssystemet.” Det sa statssekreteraren på arbetsmarknadsdepartementet, Irene Wennemo (S), vid dagens seminarium om vägen framåt för arbetsmarknadsutbildningen.

Hon fyllde förvisso i med att regeringen ännu inte landat i hur en sådan ersättning bör konstrueras. Med det sagt så var det likväl ett positivt besked och ett halvt erkännande av den modell för studiefinansiering vid omställningsutbildning som LO presenterade i september.

Arbmarknsem_Emils488

Från vänster, Irene Wennemo, Björn Elmqvist, Jenny Petersson, Emil Johansson och Linus Liljeberg.

Förutom Wennemo så gästades seminariet av Jenny Petersson, riksdagsledamot (M), Björn Elmqvist ansvarig för arbetsmarknadsutbildningen vid Arbetsförmedlingen och Linus Liljeberg utredare vid forskningsinstitutet IFAU. Samtliga paneldeltagare lyfte upp positiva delar ur vår rapport. Samtidigt kom ett par viktiga invändningar som jag tänkte försöka bemöta här.

Men först, hur ser de principer som vi föreslår för en framtida arbetsmarknadsutbildning ut? Idag ges arbetsmarknadsutbildning i huvudsak till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden med en lång arbetslöshetstid. Enligt Elmqvist har det till och med rått en syn på arbetsmarknadsutbildning som en allmän aktiveringsinsats, snarare än en effektiv rustande åtgärd med syfte att leda till arbete. Arbetsmarknadsutbildningen ges också endast i form av upphandlade utbildningar levererade av externa aktörer. Dessa utbildningar bygger på moduler vilka allt oftare liknar innehållet inom Yrkesvux. Samtidigt har Arbetsförmedlingen ingen (generell) möjlighet att finansiera studier inom det reguljära systemet, även om det är den typ av utbildning som bäst lämpar sig för att individen ska återfå en varaktig etablering på arbetsmarknaden. Figuren nedan illustrerar hur vi vill att systemet för en framtida arbetsmarknadsutbildning bör se ut..

Arbetsmarknadsutbildningen - vårt förslag

Bilden beskriver ett system som bör bygga på rigida ytterväggar och professionella portvakter men med en flexibel och individuellt utformad inredning. Med andra ord, för att få del av arbetsmarknadsutbildningen krävs att det genomförs en professionell och individanpassad kartläggning av individens kompetenser och bedömning av vilket typ av stöd som är lämpligt för att hen ska återetablera sig på arbetsmarknaden. Först efter att arbetsförmedlaren – alltså portvakten – har konstaterat att individen skulle gynnas av utbildning kommer detta på fråga. Det finns således ingen generell rättighet att få utbildning för alla i omställningsbehov.

När bedömningen väl landat i ett behov av utbildning garanteras däremot individen finansiering av studierna. Studiefinansieringen är den primära principen i vårt förslag. Detta utgår från att vi behöver garantera att kostnaden för den omställning som individen måste göra i och med en strukturomvandling fördelas jämlikt. Det är en viktig princip både för effektiviteten och jämlikheten.

Bedömningen ska sedan leda fram till vilken typ av utbildning som är lämplig. För en del är det samma utbildning som ges idag, för andra handlar det om att ta del av direktköpta platser inom den reguljära utbildningen och för en tredje kan lämpligast väg vara att använda ordinarie intagningssystem men att få rätt till aktivitetsstöd istället för att tvingas till studiestödssystemet.

I diskussionen om vårt förslag påtalade både Liljeberg och Wennemo risker för inlåsningseffekter och felaktiga ekonomiska incitament om den reguljära utbildningen öppnas upp som en del av arbetsmarknadsutbildningen. Detta är en mycket viktig invändning som kräver stor omsorg.

De felaktiga ekonomiska incitamenten spetsades till illustrativt av Petersson som menade att för goda förutsättningar inom arbetsmarknadspolitiken kan leda till att ungdomar inte tar gymnasieutbildningen på samma allvar. Vi menar att vår modell tar hänsyn till risken för felaktiga ekonomiska incitament genom att stifta kvalifikationsregler – de rigida ytterväggarna – som tydligt ska rama in vilka målgrupper som är aktuella för arbetsmarknadsutbildningen.

Dessa kvalifikationsregler bör bygga på att individen 1. är eller har risk att bli arbetslös, 2. Att personen är i behov av en omskolning, inte en förstautbildning vilket innebär att det 3. krävs att personen redan varit etablerad på arbetsmarknaden, med andra ord har arbetslivserfarenhet och/eller uppnått en viss ålder för att arbetsmarknadsutbildningen ska vara ett alternativ. Vi vill däremot inte stänga dörren för de personer som varit etablerade på arbetsmarknaden men som saknar en färdig förstautbildning. Att utgå från arbetslivserfarenhet och ålder är därför ett lämpligt kriterium för att å ena sidan undvika att ungdomar ”väljer” arbetsmarknadsutbildning istället för reguljär utbildning för att tillskansa sig sin förstautbildning men å andra sidan inte riskera stänga ute de individer som mitt i arbetslivet kan vara i ett stort behov av en mer omfattande omställningsutbildning.

För att detta system ska fungera förutsätts emellertid att arbetsförmedlarnas roll stärks i sin professionalisering. Med andra ord, förmedlarna måste få de resurser och framförallt den tid som krävs för att kunna göra kvalitativa bedömningar av den arbetslöses behov. Om detta säkerställs minskas också risken för inlåsning samtidigt som utbildning åter kan ges tidigare under arbetslösheten givet att ett väldefinierat behov är funnet.

Detta hakar i seminariedeltagarnas mest unisona medskicket. Nämligen: för att åter stärka effektiviteten i, och utfallet av, arbetsmarknadsutbildningen krävs en betydligt tätare samverkan mellan olika typer av insatser. Liljeberg, Elmqvist och undertecknat lyfte alla att det under 70-procentmålet under tidiga 2000-talet fanns en betydligt mer väletablerad relation mellan arbetsgivare, arbetsförmedlare och utbildningsplatsen. Det ledde till att arbetsgivarens behov och förväntningar i högre grad fick gehör samtidigt som den arbetslöse även fick stöd matchning mot tänkbara jobb redan innan utbildningen var färdig. På det sättet säkrades utbildningens maximala effekt upp eftersom det minskade ledtiderna mellan avslutad utbildning och nytt stöd för matchning mot arbetsmarknaden.

Wennemo och Petersson fyllde i och påtalade att ett kombinerade av olika insatser troligtvis blir allt viktigare när sammansättningen av de arbetslösa i allt högre grad har behov av flera olika former av stöd. Wennemo pekade här på hur man inom Snabbspåret för nyanlända arbetar med att föra samman dels olika inblandade aktörer och dels förenklar kombinerandet av olika typer av insatser såsom yrkessvenska och kompletterande utbildning.

Enigheten i denna fråga är ett viktigt besked. Samtidigt vilar det ett stort ansvar på politiken att dels leverera tydliga spelregler (och resurser, såklart) till Arbetsförmedlingen för att de ska kunna arbeta på ett sådant sätt. Men sedan måste också Arbetsförmedlingen finna en institutionell infrastruktur som håller för ett arbetssätt som går ifrån stuprör och ”en insats åt gången”-tänket till att klustra de insatser varje individ behöver. Här påtalade Petersson behovet av att regeringen startar upp utredningen om Arbetsförmedlingens funktionssätt. Något LO också framfört som viktigt. En sådan utredning skulle vara en lämplig väg för att utforma just en tydligare infrastruktur för samverkan för att på så vis säkra Arbetsförmedlingens roll som navet för omställning och matchning på arbetsmarknaden.

Är du sugen på att ta del av mer information om LOs utredningsarbete om Arbetsmarknadsutbildningen? Då kan du titta på hela seminariet i efterhand. Du kan också läsa rapporten i sin helhet eller ta del av en tidigare blogg om utredningen och en debattartikel i Dagens Samhälle samt ett nyhetsinslag i Ekot.

 

Ps. Detta är mitt sista blogginlägg på LO-bloggen. Nu är Linda Grape tillbaka i tjänst efter föräldraledighet och är därmed den som har stenkoll på allt som berör den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Så kontakta gärna henne om du har frågor eller funderingar! Ds.

Etiketter: , , , , , , ,