Tvinga friskolorna att samverka

avatar

Nu börjar sommaren gå mot sitt slut även om värmen ännu dröjer sig kvar. Det har trots valår varit ganska lugnt på den utbildningspolitiska sidan, även politiker och byråkrater behöver semester, men förra veckan såg vi två utspel som var intressanta, om än på olika sätt. Svenskt Näringsliv och Socialdemokraterna var båda ute i frågan om reglering av friskolor.

Svenskt Näringslivs artikel handlar mest om hur bra det är med vinstdrivande skolor och att det gynnar alla elever. När det kommer till regleringar för de fram att det ska vara lag på att skolor ska säga till innan de går i konkurs så att eleverna kan erbjudas plats på andra skolor i närområdet. De friskolor som ger yrkesprogram ska också upprätta någon typ av fond för eventuella resekostnader för eleven.

Att respondera på dagens situation – där vi har företag som årligen plockar ut över hundra miljoner i vinst samtidigt som de betalar försvinnande lite i skatt – med att vinstdrivande friskolor är en succé för det allmänna är stötande. För det går inte att bortse ifrån att en del av vinsten görs samtidigt som utbildningen på sina ställen håller usel kvalitet, betygsinflationen drivs på och lärarlöner och personaltäthet hålls nere.

Att respondera på dagens situation – där tusentals elever går på sommarlov utan att veta om de finns någon skola att återvända till (som i fallet med JBs stora konkurs förra året) – med att skolorna måste berätta att kommer gå i konkurs är inte bara otillräckligt utan direkt uppseendeväckande.

Att hävda att införandet av de fria skolvalet har gynnat alla elevgrupper är att bortse ifrån de gedigna studier till exempel Skolverket gjort beträffande den försämrade likvärdigheten i svensk skola.

Socialdemokraterna å sin sida lägger fram fem förslag till skärpt reglering där det viktigaste handlar om ett samarbetsavtal mellan kommunen och utbildningsanordnaren. Avtalet ska rymma vad som händer med eleverna vid eventuell skolnedläggning, hur skolan kan bidra till minskad segregation och hur arbetet med dimensionering av utbildningsplatser ska bedrivas.

Det är kommunen som finansierar skolan. Det är också den som har ansvar för att alla kommunens barn får en bra utbildning. Ska man kunna ta ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar måste det också finns verktyg för det. Idag kan en friskola etablera sig var som helst, utan något ansvar för helheten, och till exempel vägra vara med i kommunens uppföljningssystem. Det är bra att vi har friskolor som kan bidra till att driva den pedagogiska utvecklingen framåt men det fulla ansvaret för medborgarnas utbildning kan aldrig läggas i händerna på ett företag. Därför måste friskolorna i högre utsträckning inordna sig i de offentliga systemen och ha samverkansavtal, delta i uppföljning och återinvestera vinsten i skolan så de pengar som avsatts till utbildning alltid kommer eleverna till del.

Etiketter: , , , , , , ,

3 reaktion på “Tvinga friskolorna att samverka

  1. avatarPaula Hammerskog

    Jag håller med dig om att om det vore som du säger, alltså att det enda Svenskt Näringsliv föreslår är att friskolor ska säga till om de är på väg att gå i konkurs, förtjänades de att raljeras med. Det vi som jobbar på friskolor, och vad jag vet även Svenskt Näringsliv, tycker är att ansvaret för att tidigt berätta att en skola har problem ligger på skolan/företaget, inte på media, elever, eller föräldrar. Exakt på samma sätt som stängning av en kommunal skola aldrig får komma som en överraskning, ansvaret att förvarna är skolans. Det är tyvärr så att skolor, kommunala och fristående, ibland inte lyckas få tillräckligt många elever. Då måste de stänga. Det ska göras kontrollerat och på ett sätt som inte skadar eleverna.
    Jag håller dock inte med dig om din beskrivning av hur friskolor fungerar.
    Du börjar med ”företag som årligen plockar ut över hundra miljoner i vinst samtidigt som de betalar försvinnande lite i skatt ”. Bakom din länk hittar jag AcadeMedia. Bilden är inte korrekt.
    Läs här: http://www.academedia.se/om-academedia/ekonomi/koncernbidrag/
    Och här: http://www.academedia.se/om-academedia/ekonomi/academedias-skatter/
    Båda texterna har legat uppe sedan i våras, en enkel googling hittar dem.
    Sedan skriver du: ”För det går inte att bortse ifrån att en del av vinsten görs samtidigt som utbildningen på sina ställen håller usel kvalitet, betygsinflationen drivs på och lärarlöner och personaltäthet hålls nere.”
    Läs då: http://multi.mediapaper.nu/?PubId=FB992C5690CB2590F676DE56B92CFBB6
    http://www.academedia.se/betyg-och-bedomning-ger-vi-gladjebetyg/
    http://www.academedia.se/larartathet-en-kvalitetsfaktor-av-manga/
    Det är, tror jag, rätt relevant information.
    När det gäller lönerna är är vi nu inne i förhandlingar, jag tror att du förstår att vi inte vill föra dem här.
    Med allt detta sagt. Du har fullkomligt rätt när du skriver ” Det är bra att vi har friskolor som kan bidra till att driva den pedagogiska utvecklingen framåt men det fulla ansvaret för medborgarnas utbildning kan aldrig läggas i händerna på ett företag.”. Precis så. Vi måste komma överens om hur vi mäter kvalitet. Vi måste komma överens om vem som är bra på vad. Vi måste samarbeta. För det är ändå så att människor vill välja skola själva. Vi vill välja tandläkare. Vi vill välja vårdcentral. Vi och kommunerna (landstingen inom vården) har ett gemensamt ansvar att skapa en bättre skola, vård och omsorg.
    Det vore därför väldigt bra om du (och LO) slutade sprida myter som tangerar rena lögner om oss. Jag inser att det är lockande. Haken är bara att det är fel.
    Med hopp om ett bra samtal.
    Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör AcadeMedia

    1. avatarNina Andersson Brynja Inläggsförfattare

      Visst kan det vara så att skolor, kommunala och fristående, behöver stänga till exempel på grund av förändringar i elevunderlaget. Det är, som du skriver, skolans eller huvudmannen som ska ta ansvar för detta. Vi har dock sett exempel på när det ansvaret inte har tagits på ett tillfredställande sätt, till exempel JBs omfattande konkurs förra året. Det skapar otrygghet hos eleverna och i värsta fall påverkas deras utbildning negativt. Då är det rimligt att se över regleringar och lagstiftning så att det inte händer igen och till exempel införa krav på samverkansavtal och meddelarfrihet.

      Alla barn ska ges en högkvalitativ utbildning utifrån sina villkor. Idag faller inte bara kunskapsresultaten i Sverige utan likvärdigheten försämras också. Mellanskolsvariationen har mer än fördubblats de senaste 15 åren, må vara från en internationellt låg nivå. Det finns en samvariation mellan ökningen av mellanskolsvariationen och ökningen av fristående skolor. Betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund är fortsatt mycket stor och det finns indikationer på att den har ökat de senaste åren. Eleverna tenderar att välja skola utifrån så kallade kamrateffekter och inte efter skolans kvalitet – det ökar också segregationen. Skolvalsreformen har med stor sannolikhet bidragit till att skillnader mellan skolor har ökat, likvärdighetens minskat och skolverket ser ”det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma.”. (Ovan hämtat från två skolverksrapporter: http://goo.gl/dRT6OC och http://goo.gl/sWbNC5 )

      I det perspektivet är det viktigt att alla skolor ingår i samma system så att ansvar kan tas för helheten. Därför bör långsiktiga avtal skrivas och kommunerna, som har ansvar för alla barns utbildning även om de valt en fristående skola, måste ha möjlighet att följa upp all verksamhet de finansierar. Och det skattepengar som avsetts till utbildning ska också gå till utbildning. Det finns naturligtvis mycket annat att göra såväl åt den minskade likvärdigheten som åt betygsinflation och låga lärarlöner. Även jag har hopp om ett gott samtal och att vi med gemsamma krafter ska kunna vända den dystra kunskapsutvecklingen vi har i Sverige idag.

  2. Pingback: En jämlik skola. För alla | #SFramtidHalland

Kommentarer inaktiverade.