Yrkesutbildningen behöver långsiktighet och stabilitet

avatar

Igår presenterade LO tillsammans med Socialdemokraterna en strategi för framtidens yrkesutbildningar. Det handlar om att ge branscherna ett ökat inflytande över både planeringen och genomförandet av utbildningarna. Det är de som vet vilken kompetens de behöver och det är ute på företagen och arbetsplatserna som eleverna kan få värdefull kunskap, en känsla för yrket och kontakt med arbetslivet.

Det handlar också om att ta ett samlat grepp om yrkesutbildningen, såväl den gymnasiala som den inom vuxenutbildningen. Många av yrkesutbildningarna är kostsamma, kräver speciella lokaler och det är svårt att få tag i skickliga yrkeslärare. Därför måste yrkesutbildningen ges förutsättningar för att hänga ihop. Och ska branscherna vara involverade och kunna fungera som en kvalitetsgarant – så att de som gått utbildningarna sedan har rätt kompetens – då krävs långsiktighet. Så är det inte idag. Yrkesvux startades upp 2009 och 2016 fördelas de sista 375 utbildningsplatserna. En annan viktig utbildningsinstitution som präglas av ryckighet är Yrkeshögskolan.

I dag beviljas ansökningar om att starta utbildningar endast på två år i taget, med begränsad möjlighet till förlängning. Denna byråkrati sätter käppar i hjulet för såväl näringslivet som för arbetssökande som vill utbilda sig för att kunna få ett jobb. Detta för att Yrkeshögskolans utbildningar ständigt ska prövas mot arbetsmarknadens behov. Det är bra men på vissa kompetenser finns det en mer eller mindre konstant efterfrågan. Att då ständigt behöva starta nya ansökningsprocesser är resurskrävande och skapar osäkerhet kring utbildningars framtid. Det minskar också kännedomen om utbildningarna hos både studenter och arbetsgivare. Inte minst är det onödiga hinder för långsiktiga investeringar i maskiner, lokaler och personal.

Och det är inte bara LO och Socialdemokraterna som hajat det. Så här uttrycker Svenskt Näringsliv det:

”När kvalificerad yrkesutbildning utvecklades var en viktig utgångspunkt att det var ett flexibelt system som skulle skapas. Utbildningar skulle kunna komma till stånd snabbare än vad som tidigare varit vanligt inom utbildningsområdet. Utbildningar skulle fasas in och fasas ut i takt med att arbetslivets kompetensbehov tillgodosågs eller förändrades.”

”Samtidigt ser vi att det finns ett konstant behov, oberoende av konjunkturer, av vissa yrkeskompetenser som ges på en eftergymnasial nivå. Myndigheten för yrkeshögskolans har även ett antal utbildningar som har funnits under lång tid och genomförs av en välkänd och etablerad utbildningsanordnare.”

”Det är rimligt att alla slags utbildningar regelbundet omprövas, men tidsintervallen mellan omprövningarna och själva proceduren för denna grupp av utbildningar kan utformas på ett annat sätt än för de som omprövas med kortare tidsintervall.”

Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert, Almega, sa så här i en debatt om Yrkeshögskolan hos TCO:

”(…) Yrkeshögskolan är ytterst flexibel och förändringsinriktad, vilket medför vissa negativa effekter i form av att även framgångsrika utbildningar läggs ned efter några år. Anordnarna kan inte jobba långsiktigt för att bygga upp kompetens och kunnande, utan måste lägga ner och förnya verksamheter hela tiden.”

”Det som högskolan gör bra är att de har mycket mer stabilitet i systemet. Där finns ett antal standardiserade utbildningspaket som näringslivet kan lära känna marknadsvärdet av.”

Sydsvenska handelskammaren har i denna rapport belyst frågan väl och Stina Olén, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Västsvenska handelskammaren, formulerar det så här:

”YH-utbildning är ett viktigt verktyg för lösa matchningsproblemet på arbetsmarknaden. Det bör vara en permanent utbildningsform då kraven på utbildning hela tiden skärps hos våra medlemsföretag.”

Ovan är trots allt bara ett axplock av centrala aktörer och arbetsmarknadsparter som vill utveckla Yrkeshögskolan på det här sättet. Vad väntar regeringen på?

Etiketter: , , , , , , , , ,

2 reaktion på “Yrkesutbildningen behöver långsiktighet och stabilitet

  1. Pingback: 2 av 5 jobbrekryteringar misslyckas | #SFramtidHalland

  2. avatarHenric Hagberg

    Sen är det intressant, inom Elektriker utbildningen på gymnasiet (El- och energiprogrammet) så har vi en arbetsgivarorganisation som heter EIO som har ett dottbolag som heter Elförlaget som ger ut texter, böcker och skrifter inom yrket som är viktiga för skolor att ta del av (de rör mycket mer än bara avtal och arbetsmarknad). Men de subventionerar inte priset på de böcker som skolor behöver och bör köpa in… De kunde lägga manken till kan man ju tycka!

Kommentarer inaktiverade.