Arbetsmiljöverk på drift

avatar

Arbetsmiljöverkets förslag riskerar arbetsmiljön, främst för medlemmar i LO-förbund. Ska vi prioritera mellan olyckor i mansdominerade jobb och sjukdom i kvinnodominerade jobb? Vilka lagar och avtal ska vi ha och hur ska Arbetsmiljöverket arbeta så att ingen skadas i eller blir sjuk av sitt arbete?

IMG_1694Arbetsmiljöverket har inlett en större förändring av sina föreskrifter (AFS). Idén är att renodla föreskrifternas nivå och innehåll strikt juridiskt efter arbetsmiljölagen (AML). Det ska ge färre och kortare föreskrifter, inga detaljkrav, inga allmänna råd och inga bilagor. Föreskrifterna ska samlas i ett fåtal områdeshäften. Funktionskrav ska användas om de stöder syftet med AML och tillför något utöver det som redan står i lagen.

Syftet med att ändra Arbetsmiljöverkets regelverk är att få mer konkurrensneutrala regler, gagna små företag och harmonisera mot EUs inre marknad samt ge en enklare och billigare tillsyn. I stället för tillsyn vill Arbetsmiljöverket satsas mer på information. Förslaget minskar statens och löntagarnas inflytande över villkoren i arbetslivet. Förslaget är inte förankrat hos arbetsmarknadens parter.

Om detta genomförs bedömer jag att nivån på arbetsmiljön sänks, främst i verksamheter under hård konkurrens, där löntagaren är lätt att byta ut och vid arbetslöshet.

Ingen skadad eller sjuk av arbete
Jag anser att Arbetsmiljöverket ska bidra till målet att ingen ska skadas i eller blir sjuk av sitt arbete. Arbetsmiljöverket och dess föreskrifter ska utformas för att nå detta strategiska mål. Främst genom att Arbetsmiljöverket förtydligar arbetsmiljölagen i föreskrifter och inspekterar att lagen följs genom en regionalt närvarande inspektion. Tillsynen ska vara riskbaserad och bedrivas enhetligt över landet. Min erfarenhet är att tydliga och kännbara sanktioner (straff, sanktionsavgift, vite, förbud, förverkande) vid brott mot föreskrifter både ger effekt i det aktuella företaget och är generellt förebyggande.

Arbetsmiljöverket ska också analysera, informera och kommunicera samt främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Min erfarenhet är att information ger olika nytta för olika regler i olika verksamheter. I branscher med hård konkurrens, i yrken med låg lön och vid hög arbetslöshet ger information ett klent resultat.

Detta är arbetsmarknadens centrala parter tämligen överens om.

Historik regelförenkling
Under 1980-talet producerade Arbetarskyddsstyrelsen mängder med detaljerade AFS. När Generaldirektör Gunnar Danielsson 1986 efterträddes av den mer praktiske Sivert  Andersson, med bakgrund i LO, började reglerna få en annan form. Kritik fanns bland skyddsombud och arbetsgivare att föreskrifterna var många och snåriga. År 1991 startade Arbetsmiljöverket en översyn och 2003 infördes en omprövning av föreskrifter äldre än fem år.

År 1991 fanns 210 föreskrifter, anvisningar och meddelanden, 2007 hade de minskat till 106 AFS1). Hösten 2016 fanns drygt 70 stycken AFS, trots tillkomst av ca 20 stycken grundade på EU-regler. Med start 1997 började föreskrifterna göras tydligare och enhetligare. Sedan 15 år har de en fungerande struktur, gjord i samverkan parterna. Föreskrifterna delas in i nio sakområden, se tabell 1, Varje AFS ska följa det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Smärre justeringar kan behövas av strukturen, t ex bör mikrobiologiska risker hanteras på ett annat sätt.Sten tabell-1Arbetsmiljöverket började under 90-talet gå mot färre detaljregler och fler funktionsregler. LO stödde den förändringen, så länge nivån på skyddet inte sänktes. Motivet var att inte hämma utveckling genom att inspektionen blev bunden till en viss lösning. Fram mot 2010 ökade arbetet med att ta bort onödig dubbelreglering och överlappning. En del av det arbetet återstår.

Från skyddsombud och arbetsgivare i Svenskt Näringsliv hörs inte längre någon allmän kritik av att föreskrifterna är för många eller otydliga. Men en del regler ses som för generella.

LO är kritiska till att de allmänna råden har tunnats ut efter 2010 och är emot Arbetsmiljöverkets idé om att ta bort demt. De allmänna råden ingår i den remissbehandling som föregår ett beslut om föreskrift. Råden får därmed en högre status än de vägledningar till föreskrifterna som Arbetsmiljöverket började med 2013.

Funktionskrav i föreskrifter medförde att inspektören måste ha en bredare kunskap än tidigare för att kunna avgöra om kraven är uppfyllda. LO drev därför att det behövdes fler inspektörer. Så skedde fram till 2007. Därefter blev inspektionerna färre, kortare och med mer tillsyn av SAM.

Arbetsmiljöverket förslag att slå samman föreskrifter till ett fåtal områdeshäften har Arbeidstillsynet i Norge som förebild. De har sammanfört sina föreskrifter i sex häften. Men på Arbeidstillsynets hemsida hämtar man den enskilda föreskrift som man berörs av. Områdeshäften verkar mest vara  för att uppfylla administrativa mål.

Efter att Regelrådet börjat granska Arbetsmiljöverkets föreskrifter ökade takten i att minska antalet regler och att korta ner texter. Regelrådet inrättades inom Tillväxtverket år 2008 som ett stöd till alliansregeringens regelförenkling för företag. Rådet saknar kompetens att yttra sig om sakinnehållet i Arbetsmiljöverkets regler och räknar antal regler, längd på text, sanktioner och administrativa åtgärder (t ex hålla register, skicka in anmälan). Regelförenkling har länge drivits inom EU av Business Europe och har en allierad i USAs president Trump som vill minska företagens regelbörda med 75 procent.

Taktiska mål
Men vilka taktiska mål ska Arbetsmiljöverkets regler, inspektion och information ha? Eftersom budgeten är begränsad måste verksamheten prioriteras. Debatten idag är lite tillspetsat; ska olyckor i mansdominerade jobb prioriteras eller sjukdom i kvinnodominerade jobb? Leder mer information till mindre inspektion? Ger bred regional kompetens mindre resurser centralt? Vill man ha allt krävs antingen mer resurser eller att myndigheten blir effektivare.

I Statskontorets och Riksrevisionens granskningar av Arbetsmiljöverket frågas efter vilken mix av olycksfall, arbetssjukdom, välbefinnande och kostnad för arbetsohälsa som Arbetsmiljöverket ska arbeta med.

Det ska vara lätt att FÅ rätt
Erfarenhet säger oss att tydliga föreskrifter med tydliga sanktioner gör att fler följer lagen, att inspektion blir enklare och att det blir kortare väg mellan inspektion och påföljd, vilket spar resurser. Nivån och antalet föreskrifter ska vara tillräckliga för att uppnå AMLs syfte – det ska vara lätt att  rätt.

Svenskt Näringsliv vill att ska var lätt att göra rätt genom att sänka ”regelbördan”. De anser att information, vägledning och goda exempel är de viktigaste verktygen. Det gagnar enligt dem konkurrensneutralitet. Störst neutralitet uppnås givetvis om regler tas bort.

Parterna är överens om att Arbetsmiljöverket ska kunna inspektera att regler följs, annars gynnas bara oseriösa. Men i t ex diskussionen om kvarts hävdar industrin att det inte går att kontrollera ett gränsvärde sänkt till 0,05 mg/m³ luft. Samma argument fanns 1996 då gränsvärdet sattes till 0,1 mg/m³ och som visst gick att mäta. Diskussionen om kvarts reser frågan om att återskapa det vetenskapliga rådet för kemiska hälsorisker som Arbetsmiljöverket lade ner 2016-07-01.

Svenskt Näringsliv vill bl a att Arbetsmiljöverket samlar godkända tillämpningar av regler (goda exempel) i en databas. Jag ser det som klart olämpligt eftersom varje arbetsställe är unikt och godkända exempel kan göra inspektionen jävig. Det är företagshälsovård och andra som ska bistå med lösningar, inte Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket ska inte heller blanda inspektion med information i en och samma person eller funktion.

Lag och avtal
Arbetsmiljöverket kan få mer muskler med samma budget genom ändringar i AML. Införandet av fler sanktionsavgifter effektiviserade Arbetsmiljöverkets tillsyn. Vilka andra lagändringar kan effektivisera Arbetsmiljöverket?

• Den omfattande psykisk ohälsa kräver en regel i AML 2 kap om känslomässig påfrestning vid arbete med människor.
• De regionala skyddsombuden behöver en lagändring för att få tillträde till arbetsställen där facket   saknar medlem men har kollektivavtal.
• Den stora omfattningen av upphandling och entreprenad kräver en regel om beställaransvar när den som gör jobbet är klart underordnad beställaren.

Med dessa förändringar i AML kan Arbetsmiljöverket arbeta effektivare. När det gäller den sociala arbetsmiljön finns begränsningar i lagen.

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö är ett delvis förtydligande av AML 2 kap §1 styckena 5, 6: I dessa stycken står eftersträvas och inte skall vilket gör att AFS 2015:4 saknar effektiva sanktioner. Fråga, ska lagen skärpas eller ska parterna reglera innehållet i kollektivavtal. Den sociala och tekniska utvecklingen i arbetslivet är moget för en skärpning. Men knappast majoriteten i riksdagen. Återstår då kollektivavtal, som har fördelen att vara en självreglering som består vid skifte av regering. Men möjligheten att få användbara avtal som kan bevakas av det lokala facket beror av fackförbundens politiska, sociala och ekonomiska resurser (bl a ledningens kunskap, förtroendevaldas ställning på arbetsplatsen, antal och utbildade skyddsombud). Tabell 2 visar vilka områden inom arbetsmiljön som lämpar sig för lag respektive avtal. Sten tabell-2

Det goda arbetet.  I en motion från Byggnads till LO-kongressen 2016 står: ”Det handlar om makten över våra liv. Vi ska inte behöva sälja vår arbetskraft samtidigt som vi förnedras som lägre stående varelser. Framtidens jobb inkluderar människorna. Framtidens jobb är också framtidens vision om Det goda arbetet”. LO-kongressen biföll motionen om att utveckla Det goda arbetet. Det arbetet ska stärka möjligheten att få användbara avtal om goda villkor på arbetsplatsen och som kan bevakas av det lokala facket.

Not 1). Underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling. Arbetsmiljöverket 2007-02-15

Etiketter: , , , ,

2 reaktion på “Arbetsmiljöverk på drift

  1. avatarNiklas

    Det låter fruktansvärt. Man kan tycka att om man ej har verklighetsförankring , skall man ej befatta sig med att ändra i lagen. Fast då krävs förstås lite vanligt förstånd vilket berörda personer verkar sakna.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Arbetsmiljöverket vill inte ändra i lagen. Det är deras föreskrifter som förtydligar lagen som de vill ändra i. Det är oklart varför de vill göra en så drastisk förändring. Vissa justerigar i föreskrifter o deras struktur behövs, men inte allt. Hopp finns om en konstruktiv med Arbetsmiljöverket.

Kommentarer inaktiverade.