Fem argument mot basinkomst

avatar

Basinkomst, medborgarlön och grundtrygghet är olika namn på ett alternativ till dagens offentliga system för ekonomisk trygghet. Idén är att slå ihop alla offentliga sociala försäkringar och sedan varje månad ge varje vuxna samma summa pengar. Ett barnbidrag under hela livet.

Basinkomst utreds och testas på flera håll och i olika former runt om i världen. Basinkomst anses minska fattigdom, utanförskap, ohälsa, kriminalitet och prostitution samt göra att man slipper känna sig brännmärkta av belasta samhällets solidariskt finansierade trygghet.

Både partier till höger och till vänster talar för basinkomst. Så olika tänkare som nyliberalen Milton Friedman, socialdemokraten James Tobin och vänsterliberalen Guy Standing vill införa basinkomst.

Regeringen i Finland (Centern, Sannfinländrarna) är intresserade av basinkomst. Deras skäl är att få mindre byråkrati, färre tröskeleffekter och att subventionera företagande. Den 5 juni ska Schweiz folkomrösta om basinkomst. Även vänsterpartiet Podemos i Spanien förespråkar också basinkomst.

I Sverige finns förespråkare för basinkomst främst i Miljöpartiet, i miljövänster, i en arbetskritisk liberal strömning och kanske inom Centerpartiet (grundtrygghet). Miljöpartiet vill utreda basinkomst i en statlig offentlig utredning. Basinkomst anses gynna en ekologiskt hållbar utveckling genom subvention av reparationer och minskad konsumtion av onödiga prylar. Basinkomst anses också vitalisera demokratin dess subventionera av ideellt arbete och kulturlivet.

1. Basinkomst är att ge upp.  Min uppfattning är att förespråkare för basinkomst söker privata lösningar i stället för att tillsammans ta fajten för mer inflytande över arbetet. Det är på jobbet vi har störst möjlighet att påverka produktionen. Därför ska vi fortsätta att organisera starka fackföreningar och på allvar diskutera industriell demokrati. Avgörande för vår planets framtid är att utveckla demokratin, inte att huka bakom basinkomst och lämna arbetesplatsen när skon klämmer.

2. Sorterar bort mindre effektiva och besvärliga. Basinkomst kan leda till att funktionsnedsatta och besvärliga ”förtidspensioneras”. Eftersom de redan har sin basförsörjning riskerar arbetsanpassning och kompetensutveckling att bli mindre angeläget. För att klara hyra eller en plötslig utgift kan tillfälliga gig via egenanställningsföretag bli en lösning. Men den hårda konkurren i en basinkomstekonomi kan leda till att svaga grupper vare sig får en dräglig lön eller inbetalning till pension, sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

3. Redan idag för låga belopp vid sjukdom och arbetslöshet. De offentliga sociala försäkringarna i Sverige utformades för att ersätta inkomstbortfall. Folk ville helt enkelt ha det så. Det bidrog till trygghet, individens frihet och till lugn och välstånd i samhället.

Basinkomst som enda offentliga trygghetsförsäkring vid sjukdom, arbetslöshet, etc skulle sänka beloppet för de absolut flesta. Det medför en gigantisk övergång till privata försäkringar. Från att vara medborgare i en demokrati blir vi kunder i ett slaktat välfärdssamhälle med växande skillnader mellan grupper.

Det ideologiska argument bakom basinkomst verkar vara att folkvalda i riksdag, regering, kommuner och landsting så lite som möjligt ska blanda sig i den enskildes liv.

 4. Basinkomst en subvention av arbete. En basinkomst till alla, även till dem som arbetar, blir en skattefinansierad subvention av arbete. Det torde leda till att löner pressas ner och att en del av  basinkomsten hamnar i kapitalägarnas fickor.

 5. Samhälleligt nödvändigt arbete. Varför ska somliga som kan arbeta leva på andra? Det finns mängder med arbete som måste göras för att trygga samhällets levnad. Mat, bostäder, omsorg, utbildning, sjukvård, vatten & avlopp, kommunikationer mm kräver arbete. När det är möjligt kan vi ytterligare sänka arbetatiden, dvs dela på jobben. Den faktiska medelarbetstiden under 2015 för heltidssysselsatta var 32 timmar/vecka.

Betalt arbete organiserat i stor skala har visat sig vara effektivt för att skapa värde. En betydande övergång till subventionerat enskilt arbete, betalt eller obetalt, kommer inte att befria oss från arbetets möda. Den enskilde har en begränsad möjlighet att utveckla teknik och att rationalisera. Appar för delningsekonomin är av ringa värde om det arbete som utförs inte är effektivt.

Vi har en kluven inställning till arbetet. Arbetet kan vara ett nödvändigt ont, all rikedoms källa, ett fritt skapande och även en fortsättning av Guds verk på jorden. I kapitalism är arbetet en vara, ett tvång för att kunna fylla behoven utanför arbetet. Basinkomst befriar oss inte från detta tvång. Alternativet är i stället att ta fajten för ekonomisk demokrati och en jämlik fördelning av arbetets skapade värde. Då kanske arbete inte längre är ett nödvändigt tvång.

 

36 reaktion på “Fem argument mot basinkomst

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Det finns många uppfattningar om vad som är basinkomst. Men i debatten finns samstämmighet om att basinkomst är pengar som utan prövning betalas till dem som saknar inkomst. Om de med inkomst också ska omfattas är mer oklart. Ett grundavdrag är den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. LO-ekonomerna skrev 2014 om en skattereform där det bl a ingick ett höjt grundavdrag. De skrev inget om negativ skatt.

      1. avatarMartin J

        Fast tankarna kring negativ inkomstskatt/basinkomst kommer från diskussionen om utbetalningsbara grundbidrag. (Se tex EITC i USA som är den direkt konsekvens av basinkomst-förslagen där på 70-talet.)

        Det nu mest spridda basinkomstförslaget 2016 från är fd EU-parlamentarikern Christian Engströms. Han resonerar kring basinkomst/grundavdrag:
        https://christianengstrom.wordpress.com/2016/02/23/basinkomst-grundbidrag-istallet-for-grundavdrag-for-laginkomsttagare/

        Även tidningen ETC:s (Johan Ehrenberg) uträkning på basinkomst är av karaktären av ett utbetalningsbart grundavdrag:
        http://www.etc.se/analys/medborgarlon-gar-att-infora

        Jag vidhåller att om LO står fast vid tankar på höjt grundavdrag så är det i ekonomisk praktik väldigt likartat ett stöd för basinkomst. Därför blir det lite märkligt om ni kommer ut med kritik av basinkomst, då får ni specificera vilken typ av basinkomst ni vänder er emot?

        Om grundavdraget tillåts reducera ner till negativ skatt så är det exakt samma som basinkomst. Men även med dagens regel om att det bara reducerar till noll så får det fördelningspolitiskt och ekonomiskt väldigt likartade konsekvenser. Det är därför förespråkare av det ena också brukar stödja det andra.

        Alla socialförsäkringar och pensioner är beskattade, det är väl över 93% av vuxna som är skattebetalare idag?
        Basinkomstförslag går i ekonomiska termer ut på att sänka skatten för låginkomsttagare, finansierat av indragningar i socialförsäkringar/bidrag och skatteavdrag, och ibland med höjningar av annan skatt. Marginaleffekten sänks för de som går från bidrag till arbete, men höjs ofta för de som redan har arbete.
        Detta gäller både publicerade svenska förslag så väl som internationella.

        Även de finska KELO har nyligen släppt sin halvtidsrapport kring basinkomst och går igenom de olika tänkbara modellerna. Skattesystemet och hur

        Höjt grundavdrag är ganska okänt i den svenska politiska debatten, men har ett starkt folkligt stöd.
        Jag skrev själv nyss i SvD om SD:s falska grundravdrag, något som ni säkert är intresserade av:
        http://www.svd.se/sd-vilseleder-om-jobbskatteavdrag

        Jag är glad att LO-ekonomer föreslår höjt grundavdrag. Men det blir då konstigt om andra LO-ekonomer är emot basinkomst. Det är i stora drag samma typ av reform.

        1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

          Martin!
          Varför blanda ihop grundavdrag och basinkomst? Basinkomst innehåller ovillkorad och samma ersättning till dem som saknar inkomst. LO stöder principen om en ersätting efter inkomstbortfall i A-kassa och sjukförsäkring, inte Centerna gamla idé om grundtrygghet. Och det ska vara lätt att kvalificera sig till A-kassa. Att i stor omfattning övergå till privat försäkring av inkomstbortfall skapar bara ännu större klyftor i samhället.

          1. avatarMartin J

            Så i din definition av basinkomst så ingår det att de statliga inkomstförsäkringarna som sjukförsäkring eller A-kassa försvinner?
            Det vore nog bra att skriva ut det i så fall.

            Basinkomst är namnet på ovillkorade och jämlika utbetalningar från det offentliga till individer. Hur de finansieras varierar mellan olika förslag. Det behöver inte heller vara en viss nivå för att kallas basinkomst, se t.ex. Alaskas basinkomst på ca: 15.000kr/år.
            Det finns många basinkomster som inte rör socialförsäkringar alls, vissa som minskar dem, och vissa som tar bort den statliga finansieringen helt och hållet. I svenska förslag är det vanligt att ta bort den statliga finansieringen av a-kassor, och att ta bort det kommunala försörjningsstödet, men att inte röra sjukförsäkringar eller föräldraförsäkringar.

            Se till exempel Johan Ehrenbergs förslag i ETC, nov 2013. Eller Martin Linds (S) förslag till S-kongressen.

            Om du skall skriva om basinkomst generellt så måste du vara tydlig med vad det är du pratar om. Annars blir kritiken att slåss mot halmgubbar, och det tjänar ingen på. Vilken basinkomstförslag är det du riktar din kritik emot?

            Om det är din egen bild av vad basinkomst är som du argumenterar emot så får du först få läsarna att förstå vad du menar att det innebär.

            Ja, basinkomst har dragningar mot grundtrygghet, och kan innebära begränsningar av inkomstbortsfallsprincipen. Men det är inte svart eller vitt. Om du tittar på de svenska förslag på basinkomst som ligger så är de i ekonomiska termer väldigt likartade med att ett kraftigt höjt grundavdrag, som dessutom betalas ut om skatten blir negativ.

            Det är därför det blir konstigt om du argumentar emot Hållö. Basinkomst och höjt grundavdrag är två likartade koncept som går emot samma mål – att sänka skatten för alla låginkomsttagare.

            Vill du läsa mer om hur jag tänker kring basinkomst/grundavdrag så läs och kommentera här.

            https://www.facebook.com/notes/martin-jord%C3%B6/basinkomst-utan-att-ta-bort-bidrag-f%C3%B6rst%C3%A4rkt-grundavdrag/10152774083052214

          2. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

            Tack Martin! Spännande att basinkomst kan se så olika ut. Negativ skatt kan kanske fungera i länder med en låg och platt skatt. I Sverige kan negativ skatt bli ett projekt för sänkt skatt och allmän social nedrustning.
            Får jag tid ska jag utveckla mina tankar om varför demokrati även inom ekonomin är ett säkrare sätt än basinkomst att uppnå ett hållbart jämlikt samhälle. Basinkomst är att checka ut och överlåta till kapitalet att utforma produktionen.

  1. avatarYvonne

    Ja, basinkomst är att ge upp, att ge upp 1930-talets kamp för ett rättvist industrisamhälle. Idag, däremot, lever vi i ett post-industriellt samhälle och i den mån industrin fortlever så sköts den alltmer av robotar och automatisering av arbetsuppgifter.

    Med basinkomst kan vi se framtidens utmaningar an. Man kanske till och med kan engagera sig och delta i samhället och därmed stärka demokratin när inte all energi går åt till arbete och överlevnad. Tyvärr verkar facket stå i vägen för folkets bästa idag.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Precis som du säger måste det finnas tid för eftertanke och en demokratisk process för att skapa framtiden. För att nå ett humant och ekologiskt hållbart samhälle krävs all ens energi inte går åt till arbete för överlevnad. Idag finns robotar och automatiska funktioner i alla branscher. Finansiella tjänster är kanske den som är högst automatiserad. Tekniska utvecklingen har befriat oss från många mödosamma arbetsuppgifter och den faktiska arbetstiden har sänkts rejält, både i det betalda arbetet och på fritiden (se tidsanvändningsundersökningen). Men det finns ännu mängder med arbete som väntar på att bli gjort. Väl känt är att det behöver utföras mer arbete inom omsorg, skola, vård och att bygga bostäder och för att underhålla och utveckla kommunikationer (järnväg, väg, båt, IT). Mer arbete behövs också för omställning till ekologiskt uthålliga energisystem, för att sanera förstörd miljö, mm. Alla våra anläggningar måste också städas, repareras mm för att kunna fungera. Men automationen har på långa vägar inte nått så långt att vi människor är befriad från arbete. Att betala ut en basinkomst för att en del ska stanna hemma och låta oss andra sköta allt arbete känns inte bra på något vis.

      Du skriver om att stärka demokratin. Vilka varor och tjänster ska då produceras och hur ska arbete organiseras? Jag ser en möjlighet till att stärka demokratin genom att de anställda får mer inflytande över produktionen. Att kunna påverka vad, hur och för vem vi producerar – industriell demokrati. Det är på arbetsplatsen vi har den möjligheten.

      1. avatarYvonne

        Det verkar som att du vänder dig mot att vissa arbetar och andra inte, att vissa arbetar så att andra inte behöver. Det är inte vad basinkomst handlar om. Basinkomst inkluderar alla (om alla inkluderar barn, personer med uppehållstilleller eller medborgare över 18 kan diskuteras). Basinkomsten lär dessutom inte bli så hög att man kan leva ett gott liv på den, men den ska ge grundtrygghet.

        Arbete kommer inte att försvinna, i synnerhet inte inom välfärden. Men hur ska vi betala för välfärden om vi inte får skatteintäkter genm arbete pga av att stora delar av näringslivet har ersatts av robotar och automatisering? Frågan är hur klarar vi förändringen! Hur klarar vi välfärden när skatteintäkterna uteblir? Hur klarar vi att upprätthålla samhället när konsumtionen uteblir pga av 20 -30% är arbetslösa? Accelerationism!

        Jag är inte ekonom utan humanist. Andra får diskuetra det ekonomiska men jag vet att 11 nobelpristagare i ekonomi stöder basinkomst.

        För mig är det viktigaste att vi lämnar efter oss ett människovärdigt och demokratiskt samhälle till våra barn och barnbarn där vi inte längre behöver stå med mössan i handen eller leva i en mer eller mindre polisstat om vi råkar vara sjuka eller arbetslösa under en längre tid.

        1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

          Yvonne!
          Jag vänder jag mig mot att friska arbetsföra människor ska leva på andras arbete. Vi har många som inte kan arbeta (barn, gravt funktionsnedsatta, sjuka och äldre) och som vi ska försörja. Vi ska inte ha fattigpensionärer och sjuka som lever i misär. Även de behöver mat, bostäder, kommunikationer, vård, omsorg och kultur. Och det kostar. Därför behövs alla. När det är möjligt ska vi sänka arbetiden, dvs dela på jobben.

          Under ATP-striden 1959 fanns en debatt om grundtrygghet, dvs samma belopp till alla, eller ersättning efter bortfall av inkomst. De absolut flesta ville ha ersättning efter inkomstbortfall vid arbetslöshet, sjukdom och vid pension. Det ger betydligt större trygghet är sk grundtrygghet. Att ha sk grundtrygghet innebär att de som har råd måste skaffa sig privata försäkringar som täcker förlust av inkomst vid sjukdom och ålderdom.

          Om det är så att nyttan med automation inte når alla, bl a via sänkt pris på mat, bostäder, kommunikationer, sjukvård, mm får vi se till att beskatta kapitalet eller överföra det i offentlig ägo.
          En bra och generös A-kassa och sjukförsäkring är vida bättre än en futtig basinkomst. För mig är det viktigt att lämna efter oss ett humant demokratiskt ekologiskt hållbart samhälle. Och det krävs em hel del arbete för att uppnå det. Den gröna omställningen harknappt ens börjat.

          1. avatarRobin

            Du vänder dig mot att friska arbetsföra människor ska leva på andras bekostnad. Jag tycker du ska höja blicken och fundera över hur stor del av det vi kallar arbete som faktiskt är av godo. I det ljuset kan tex ett ideellt engagemang i en förening eller annan kulturverksamhet, som blir möjligt för den som åtnjuter basinkomst, vara avsevärt ”nyttigare” än många av de verksamheter som endast har som mål att förränta investerade pengar. Det här är en väldigt viktig synvinkel i dag när psykisk hälsa och miljö är bland de akutaste problemen. Vari står då moralen om Ingen hand – ingen kaka?

          2. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

            Robin!
            Du har helt rätt. Men hur mycket är du villig att betala för basinkomst? Kan du avstå 3000 kr/månad?
            Jag tycker ett bättra alternativ är att makten över produktion och införa demokrati – ekonomisk demokrati. Jag förstår inte varför förespråkarna för basinkomst inte höjer blicken och inser att den möjligheten faktiskt finns. Då kan vi också realisera basinkomst. Men det kräver att vi samarbetar och utbildar oss.

      2. avatarLiona

        Men det finns ännu mängder med arbete som väntar på att bli gjort. Väl känt är att det behöver utföras mer arbete inom omsorg, skola, vård
        Just här ser jag stora fördelar med just basinkomst, som det är nu är det de högavlönades barn som vinner utbildningsracet, de lågavlönades barn hamnar på efterkälken då varken tid eller ork finns till läxor på kvällarna, Många lågavlönade återfinns i skiftarbeten, delade turer och nattarbeten, hur ska de kunna ge sina barn de bästa förutsättningarna. Inom vården ser vi nu hur just arbetsrelaterade stressjukdomar bara ökar, tänk vad medborgarlön skulle kunna åstadkomma där. Om jag kunde vara hemma medan barnen var små, eller under en period för att vårda mina föräldrar i livets slutskede skulle jag gladeligen gjort det. Det finns stora samhällsvinster med medborgarlön, om vi bara vågar släppa det förlegade ”Arbetssamhället”, läs för övrigt gärna den boken om du inte redan gjort det.

        1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

          Hej Liona! Det vore toppen om vi kunde höja lägstalönerna genom en basinkomst. Är du säker på att det fungerar är jag med. Hur ska det finansieras? Ska vi höja skatterna till kommun, landsting och stat samt beskatta företagen hårdare? Vi kan ju inte finansiera basinkomst genom att sänk nivån i sjukförsäkringen och A-kassan. Det drabbar de lågt avlönade hårdast.

  2. avatarFinley S

    1. Nej. Det är genom ekonomiska incitament som arbetare får mest makt att ”påverka produktionen”. Basinkomst i kombination med fackansluten inkomstförsäkring ger arbetstagarna fullkomlig makt över arbetsgivarna. Alla skitarbetsgivare sållas automatiskt bort när arbetstagaren utan risk för hem och hälsa kan säga nej till undermålig lön eller arbetsvillkor.

    2. En väl utformad marginaleffekt i bron mellan ”gig” och basinkomst minskar betydligt risken för ”förtidspension” jämfört med dagens system där marginaleffekten mellan försörjningsstöd och ”gig” är 100%. Förresten, vad menas med ”besvärliga”?

    3. Erbjuder ni ingen inkomstförsäkring på LO? Om ni erbjuder det och om basinkomst skulle införas i Sverige; skulle ni då sluta erbjuda det? Varför? Ska man tolka detta som att LO uppfattar basinkomst som ett hot? Isf på vilka grunder, och vad hotas?

    4. Nej. En realistisk basinkomst skulle rimligen utformas som en negativ inkomstskatt och utbetalas mao inte till alla. Dessutom; med en bra utformad marginaleffekt i övergången så blir arbetstagaren mindre beroende och benägen att tacka ja till lågavlönade arbeten vilket kommer att ha en positivt lönedrivande effekt på arbetsmarknaden.

    5. Basinkomst är ett utmärkt sätt att ”dela på jobben” eftersom arbetstiden mer blir på arbetstagarens villkor och därmed kan utforma sitt arbete att passa in bättre med sitt liv och därmed även frigöra tjänster till andra.

    Kanske det absolut viktigaste arbete en medborgare har idag är att (tråkigt nog) konsumera. Produktionsarbetet i sig är helt meningslöst om dess resultat inte konsumeras i andra och tredje led. Den globala ekonomins maskineri stannar upp om vi slutar konsumera, inte om vi slutar jobba. Detta blir allt tydligare ju mer automation och digitalisering av industri och marknad vi ser.

    Basinkomst innebär ökad nationell köpkraft. Den kan dessutom (via t.ex. fackförbundens hjälp och makt till lagstiftning) tvingas att konsumeras och investeras i den nationella marknaden (t.ex. betalkort utfärdat av skatteverket spärrat för utlandsbetalningar). Basinkomsten kan mao leda till att jobben räddas och istället fler arbetstillfällen skapas på en växande nationell marknad.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      LOs Blogg är inte LOs politik, utan enskilda LO-anställdas egen uppfattning.
      1. Om en arbetsgivare missbrukar sin rätt att leda och fördela arbete ska vi inte springa därifrån. Vi ska använda våra fackliga metoder för få till bra villkor. Om en verksamhet inte är lönsam ska vi ha en bra a-kassa och en bra försäkring för omställning.
      2. Gig ska betalas enligt avtalsenliga löner inklusive ge sociala avgifter och inbetalningar till pension. Med besvärliga menar en del arbetsgivare ”fackligt benägna”, dvs de som kan organisera löntagarna i en fackförening.
      3. En försäkring mot inkomstbortfall utöver a-kassa och sjukförsäkring finns hos några av LOs förbund, men den försäkringen är rätt dyr. Fick vi en basinkomst motsvarande 90% av inkomsten behövs ju som du påpekar ingen inkomstförsäkring och vi skulle ju inte behöva arbeta heller. Det vore ju toppen – men tror du det skulle fungera? Vem skulle då ta hand om dig då du blir sjuk
      4. Här skissar du snarare på en bra a-kassa, sjukkassa. Dessa försäkringars roll är just att du ska slippa ta et jobb till låg lön.
      5. Förstår inte din logik. Är väl bättre att i så fall sänka arbetstiden och utbilda folk så att du kan ersättas på ditt jobb.
      Du har helt rätt i att mer pengar till de fattiga resulterar i ökad konsumtion. Det vi behöver konsumera mer av är vård, skola, omsorg, underhåll av infrastruktur, omställning till ekologiskt hållbara energisystem mm.

      1. avatarFinley S

        Tack för ditt svar! Såg det dock inte förens nu.

        1. ”Springa därifrån” är det som gjort att vi kommit så långt vi gjort idag på så kort tid. ”Springa därifrån” har fungerat bra både ur ett marknadsmässigt perspektiv med den fria konkurrensen och det har fungerat bra ur ett demokratiskt perspektiv där t.ex. vi kan rösta på ett annat parti när vi känner att det gamla inte levererar. Det är just avsaknad av beroendeställning som gör att det fungerar. Jag står inte utan inkomst om jag inte fortsätter rösta på ett visst parti eller inte fortsätter köpa en viss tjänst/produkt. Vi är nära det oberoendet på arbetsmarknaden med å ena sidan socialförsäkringen och å andra sidan akassa+inkomstförsäkring men försörjningsstöd innebär ett utanförskap och vad som av många kan uppfattas som kränkningar av deras mänskliga rättigheter. A-kassan å andra sidan kräver att man, för att nå en rimlig utbetalningsnivå, redan har arbetat under en period. Det i sin tur skapar ett utanförskap, framförallt hos ungdomar och unga vuxna, som ännu inte haft ett jobb. Ett ”byte” till basinkomst skulle innebära minimering av å ena sidan socialt utanförskap och å andra sidan de beroendeställningar som de facto, trots allt, råder.
        Därmed inte sagt att det råder ett motsatsförhållande mellan fördelarna med basinkomst och fördelarna av fackliga metoder, tvärt om. Facken skall inte lägga tid och resurser på att försöka ”korrigera” företag vars affärsidé vilar på låg lön och dåliga villkor (pizzahak, frisörer, delningsekonomiföretag etc). Det slutar bara med konkurs för de företagen iaf och en massa pengar i sjön för facken. Låt basinkomsten rensa ut de skojarna istället. Facken ska lägga sina resurser på medelstora och stora företag som försöker skruva arbetstagarna till förmån för aktieägarnas girighet.

        2. Håller helt med dig och sluter mig därmed utifrån ditt svar att du även helt håller med mig.

        3. För det första är inkomstförsäkringen dyr eftersom få betalar för den. Sådan är matematiken inom försäkringar. För det andra finns det ingen som påstår att en basinkomst skulle vara 90% av tidigare lön. Att du antar att jag menat det gör mig nästan lite orolig. De förslag som finns lägger den oftast mellan 8000 och 10000 kr. För det tredje kommer basinkomsten att ersätta den statligt subventionerade delen av a-kassan. Nu gäller det för LO (et. al.) att ha sina affärshuvud på skaft. Det blir alltså fritt fram för facken att omdefiniera vad a-kassa är. Det viktiga är att facken förstår att de nu får en jätteviktig roll som leverantörer av inkomstförsäkringar. Inkomstförsäkringar som kommer att blir väldigt billiga eftersom väldigt många kommer att skaffa dem. In-fact- varför inte dumpa ordet inkomstförsäkring och kalla den för… trumvirvel… a-kassa! Den nya a-kassans roll blir alltså att täcka upp inkomstbortfallet från basinkomstens nivå upp till 80-90 procent av den tidigare inkomsten. Därmed kan de fack som erbjuder inkomstförsäkingar fortsatt kunna göra det som ytterligare en försäkring ovanpå den nya a-kassan.

        4. I så fall är basinkomst ”en bra a-kassa, sjukkassa”. De försäkringarna uppfyller ju som sagt inte den rollen speciellt bra i dagsläget (se 1).

        5. Är aldrig bättre att med tvång göra saker när det kan lösas enkelt på andra sätt. Förkortad arbetstid, och lagstiftning därom, är tvång. Basinkomst innebär, med bra marginaleffekt, att du utan problem kan gå ned i arbetstid på dina egna villkor. Vår närmaste framtid kommer innebära ett skifte till en betydligt mer dynamisk marknad med betydligt fler start-ups och fler konkurser. Det är bättre att dessa startups kan agera på ett friare sätt (de anställda grundarna tvingas iaf att arbeta uppåt 16h per dag) när de står emot en global marknad och det är bättre att dess arbetstagare själva kan sålla ut de startups som inte håller måttet. Facken kommer inte att klara den uppgiften. Trögheten blir för stor och resurskraven likaså för stora.
        Vad gäller utbildning så löser basinkomst även den problematiken. Studiestödet är ju en del av basinkomstens finansiering. Har det visat sig att du utbildat dig fel (när om 10 år din lokförartjänst ersatts av en dator) är du inte fast i den utbildningen pga att du inte kan få mer studiemedel. Med basinkomst (och den nya formen av a-kassa/inkomstförsäkring, om den tillåter studier) är det bara att söka in på ingenjörsutbildningen eller den KY det skriks mest efter.

        Ditt sista stycke förstod jag inte, om det inte bara var ett försök till soundbite dvs. 🙂 Behöver vi konsumera mer vård? Hur menar du? Ska den inte vara i offentlig regi? Eller ska vi bli sjukare? Konsumera mer skola? Menar du att all skola skall privatiseras? Underhåll av infrastruktur? Skall infrastrukturen också privatiseras? Hur skall ”mer pengar till de fattiga” och ökad köpkraft annars kunna konsumeras på det du föreslår? Väldigt kontroversiellt och väldigt ”höger” isf. Inget jag skulle förknippat med LO. Eller menar du att du INTE vill se att de fattiga ska få mer pengar, mer köpkraft?
        Du behöver inte svara på detta sista stycke eftersom vi båda nog kan hålla med om att det är off topic.

        1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

          1. Vid vilken nivå på basinkomst uppstår det du skriver om? Knappast vid 800 Euro, som diskuteras i Finland.
          2. Faktum är att jag inte riktigt förstod vad du skrev om marginaleffekt.
          3. Om basinkomst ska accepteras av folk måste den ligga på en nivå som man kan försörja sig på. Annars måste våra folkvala representanterna i riksdag, regering, kommun- och landtingsfullmäktige finna finansiering (skatt) för att försörja gamla och sjuka. Idag har vi eroderade offentliga inkomstförsäkringar i form av A-kassa och sjukkassa. Dessa visade sig fördela om pengar från rika till fattiga och började därför att monteras ner under 90-talet. Många fackförbund inom Saco och TCO har i stället skaffat inkomstförsäkringar. Det finns även helt privata sådana. Och de är dyra.
          4. Hjälp oss att få tillbaka en bra A-kassa och sjukförsäkring. Att 90% ska få ut 80% av sin lön.
          5. Du kan kalla kollektivavtalad förkortning av arbetstiden för tvång om du vill. Men det är mycket eftertraktat. De fackförbund som kan byta löneökning mot kortare arbetstid gör det, t ex Elektrikerförbundet och flera tjm-förbund.
          Sista stycket: Konsumtion av varor ocj tjänster kan vara både privat och offentlig! Ja, konsumtionen av vårdtjänster ökar eftersom befolkningen blir äldre. Mest ökar demensvården. Vi behöver också mer resurser (konsumtion av lärartimmar, mm) i skolan. Likaså behövs ökat underhåll (konsumtion) av infrastruktur. Om offentliga medel öronmärks för till exempel ”fattigpensionärer” innebär det att de konsumerar mer, t ex en utökad hemtjänst, en ny avdelning för åldringsvård, anpassning i hemmet vid demens etc.

          1. avatarFinley S

            1. Alla har vi alla olika kostnadsskruder i våra liv, speciellt människor med speciella behov eller sjukdommar. Dessa får givetvis sina behov tillgodosedda utöver basinkomsten, men behöver å andra sidan aldrig oroa sig för att få mindre än basinkomsten. MEN: 800 euro (om det nu är det i finlandsexperimentet) är nog inte långt ifrån vad som behövs. Du behöver bara komma över existensminimum för att effekten skall infrias. I Sverige (om jag inte missminner mig) definieras existensminimum som ca 4000kr plus hyra. 4000kr i hyra per person skulle jag säga är högt räknat. Tänk då även vilken effekt det skulle ha på den mest utsatta gruppen; ungdomar och nyexaminerade. De bor redan billigt; om inte t.o.m. hemma. Annie Löf skulle slita sitt hår om hon förstod vilken makt de skulle få på arbetsmarknaden (glöm inte att det viktiga är att de blir konsumenter, inte arbetare vilket hon verkar fastnat i).
            Så jo, 800 euro är nog en noga kalkylerad ansats i det finska experimentet (om det nu är 800 euro).

            2. Marginaleffekten är jätteviktig. Idag har vi 100% marginaleffekt mellan försörjningsstöd och inkomst av tjänst/kapital (egenligen ännumer). Dvs har du 8000 kr i försörjningsstöd och gör ett gig för en tusenlapp så förlorar du 100% av ditt försörjningsstöd. Det är dock per definition ett måste eftersom försörjningsstödet annars mer skulle likna basinkomst eller kanske ett stöd vid start av näringsverksamhet (en av finansieringskällorna till basinkomst som har 0% marginaleffekt) eller liknande.
            Marginaleffekten måste vara utformad så att övergången från att vara mottagare av skattemedel till bidragare av skattemedel sker så sömlöst som möjligt. Tänk dig att du betalar 0% skatt på din 1:a intjänade euro utöver basinkomsten men att du steglöst övergår till normalt skattetryck vid din 1800:intjänade euro (och därmed betalar in ~30% skatt). Siffror på tänkta marginaleffekter/övergångar är en viktig punkt för att basinkomsten skall fungera. Jag vet inte hur det ser ut i finlands fall.

            3. Ja, hjälp till att bryta er fria från a-kasse-bidraget. Alla fackförbunds affärsmodeller är beroende av hur mycket a-kasse-bidrag de får av staten. De är alla i en beroendeställning. Det är inte hälsosamt. Med en basinkomst är ni fria att utveckla och erbjuda en egen a-kassa som inte kommer bli dyr. För vem vill halka ned på basinkomstnivå från en månadslön på 40kkr? Alla vettiga förslag till basinkomst är fullt finansierade och innebär inte några försämringar för gamla eller sjuka.

            4. Snarare sluta låt staten styra er genom a-kassebidraget. Fackförbunden vinner, ja alla, vinner i längden på basinkomst. Med basinkomst kan ni marknadsföra er med att 90% ska få ut 80% av sin lön och skita blankt i hur mycket bidrag ni får av staten.

            5. Det är givetvis mer eftertraktat än status quo. Frågan är om vilket som skulle väljas mellan arbetstidsförkortning och basinkomst, när basinkomst för de lägst betalda yrkesgrupperna på egna villkor skulle kunna innebära förkortad arbetstid. Men visst, inget ont sagt om förkortad arbetstid. Jag känner bara spontatnt att det ur ett systemperspektiv är fel fokus.

            Man kan inte båda ha kakan och äta upp den. Då skulle vi inte ha blockpolitik. Mer statliga utgifter innebär mindre pengar i plånboken.

          2. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

            Tack Finley för ditt inlägg!

            Om det blir basinkomst bestäms det av riksdagen som sedan kan höja, sänka eller ta bort detta försörjningsstöd. Du skriver att A-kassan blir oberoende av statligt stöd om basinkomst införs. Det stämmer ju inte alls.

            Vad är det du egentligen vill ha? Är det 8000 kr i månaden till alla, utan motprestation. Dvs ett barnbidrag livet ut. Det är givetvis mycket attraktivt att få så mycket pengar gratis. Det det kostar. Jag vill inte betala friska arbetsföra 8000 kr/månad. De får tjäna ihop sina pengar själv. De kan få studiestöd, dvs slippa betala för lärare o lokaler ochdessutom en slant till mat o hyra. Men bara om de utbildar sig. Det har samhället nytta av. Och är man villig att ta ett arbete, men inte får något så kvalar man med tiden in i A.kassan. Så hade vi det före 90-talet.

  3. avatarJohnny

    1. Din åsikt är att man ”ger upp”. Tvärtom så handlar det om att man ges möjligheten att få ett bättre förhandlingsläge, detta utan fackens inblandning. Är det månne därför det är så stort motstånd när det gäller basinkomsten hos just facken? Vi har ju redan konstitutionellt sett den rättigheten (Reg §2.1), det handlar mest om att frigöra sig från överförmynderi, något som har förekommit sedan S kom med förslaget gällande FAS3, som sedermera (M)alliansen genomförde och som facken knappt yttrat sig om.

    2. Är din syn på saken att man sorteras bort? Min är att den ger personer möjligheten att förhandla fram rimliga avtal själv, och att kunna bli självförsörjande utan att riskera att ”hamna mellan stolarna”. Man får dessutom större potential att kunna starta eget, kanske även främja anställningar om det går bra. Som det är idag så sorteras man redan bort, men likväl så ska människor jagas med blåslampa trots att inget företag anställer dem. Ge dem frihet att göra det de kan, inte tvinga dem till missnöje i en arbetsmarknadsåtgärd för att ”frisera siffrorna”.

    3. Jag kan hålla med om denna punkt, men även de flesta sjukskrivna och arbetslösa kan göra något för att förbättra sin situation, något som inte förbättras med överförmynderiet som idag existerar. För att använda ett känt citat: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.

    4. En hypotes som ofta används för att demonisera möjligheterna, något som är direkt grundat i okunskap. Se hur ekonomin såg ut när Sverige hotades av hyperinflation senast, det var knappast medelsvensson som råkade illa ut, det var de stora kapitalägarnas pengar som riskerade att bli mindre värda.

    5. När jag ser det fetstilta så undrar jag, som troligen många andra: Samhällsnyttigt arbete, men vem ska betala? HÄR har du den egentliga subventioneringen av anställningar. Sverige har gått från att vara ett land med visioner och progressivitet, till en slags halvkommunistisk dystopi, där skattemedel subventionerar både offentliga arbetstillfällen, som privata. Det har bevisats åtskilliga gånger att ”trickle down economics” inte fungerar, trots det är det just det som förespråkas verkar det som.

    Slutord: Jag misstänker, som jag skrev under punkt ett, att facken är otroligt rädda över att människan ska få frihet under eget ansvar, för de skulle då förlora sin makt över deras förhandlingar. Det blir smärtsamt uppenbart då LO, som tidigare tog ansvar för folket de ska representera, nu varnar för det hemska med att känna en lättnad över att slippa oroa sig för arbetslöshet. Piska och morot har förbytts till piska och mindre piska, och jag hoppas att människor kan se genom den bleka fasaden och se att kejsaren saknar kläder.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Hej Jonny

      1. Det står dig helt fritt att förhandla med din arbetsgivare om villkor som går utöver kollektivavtalet. Jag antar att du inte vill ha sämre vilkor. Om du sedan inte får rätt lön utbetald, att lönen dröjer, att du blir orättvist omplacerad, blir uppsagd utan sakliga skäl så är du välkommen att söka medlemskap i facket.
      2. Nej. Min syn är att de som betalar för rehabilitering och kompetensutveckling inte är lika fullt motiverade att göra det om individen har en inkomst. Likaså minskar drivkraften att anställa en funktionsnedsatt som redan har inkomst.
      3. Det är inte överförmynderi att ha en ersättning efter inkomstbortfall.
      4. Ingen vill väl ha hyperinflation.
      5. Det mesta av dagens arbete är samhällsnyttigt och var och en efter kosnumtion och förmåga. En del tas in genom skatt för att sedan återbetalas i form av kollektiva nyttigheter t ex gator, viss sjukvård.

      En bra A-kassa och sjukförsäkring ger betydligt bättre trygghet än en basinkomst.

      1. avatarJohnny

        1. Ja, och det funkar betydligt bättre om man personligen har en bättre förhandlingsgrund att stå på. En företagare behöver anställda till den mån att de kan tillgodose de tjänster de erbjuder exempelvis, en facklig förhandling leder sällan till att standardlöneökningen ligger i nivå med inflationen eller konsumentprisindex. Med en stark personlig grund att stå på får du mer att säga till om personligen. Men jag antar att du inte vill förlora jobbet inom facket, vilket troligen skulle vara en stor möjlighet om BI blev en verklighet. Jag undrar om du skulle ta striden för de som förlorat jobbet på grund av att deras arbete inte längre behövs för att det är utdaterat och behovet av produkten saknas? Troligen är det inget vare sig du eller facket skulle kämpa för.
        2. Du missar fortfarande kärnan i det hela, en person som har en garanterad levnadsstandard som den kan klara sig på kan bli egen företagare, och därför inte behöva känna sig underlägsen andra på en arbetsmarknad som blir mer och mer för personer mellan 20-30 år gamla, utan skador o.s.v. Är det inte i sådana fall bättre att slippa stigmatisera handikapp? För det låter som om även du gör det.
        3. Du har uppenbarligen väldigt dålig kontakt med hur verkligheten ser ut för väldigt många bidragstagare, jag är en av dem och jag kan lova dig att det är långt från en dans på rosor. Du blir misstänkliggjord av samtliga myndighetspersoner du träffar, trots dokumenterade medicinska hinder skickar de runt dig på olika arbetsmarknadsåtgärder som är direkt i kontrast till det du kroppsligen kan klara av. Jag har dock det långt från dåligt jämfört med många andra då det endast är mitt ena knä och min rygg som hindrar mig från tungt kroppsarbete, jag har personligen sett människor med långt gången cancer som skeppas runt i systemet för att slippa synas. Det ÄR ett överförmynderi, och ett oerhört hemskt sådant. Att du möjligen väljer att blunda för det får stå för dig.
        4. Nej, ingen vill ha hyperinflation, speciellt INTE de som har det bäst ekonomiskt sett, just på grund av att deras pengar tappar värde i betydligt större grad än den som må vara fattig. Det är rätt intressant att man väljer att se bidragstagare som något hemskt, särskilt när man som ekonom bör veta att en nationalekonomi mår som bäst med en arbetslöshet runt 5-10%. Då skenar inte inflationen som vi tidigare sett, det stora problemet då blir istället förhandlingar för ER, då produktionen normalt sett ökar väldigt långsamt och det saknas incitament för en högre höjning av lönen. Ser man sedan till hur Sverige valt att sätta ”små plåster” kring vår ekonomi så börjar man undra hur facken egentligen tänker.
        5. Uhm, ja… det allmännyttiga ja… det som just nu säljs av så snabbt att man som svensk har förlorat väldigt mycket värde sedan det var ”allmännytta”. Som det är idag så är det en enorm del subventionering till det privata, inte det allmännyttiga. I dagsläget är mer eller mindre gatorna det enda som fortfarande inte har gått till försäljning, men ge det tid, det kommer nog det också.

        När du säger att en bra A-kassa och sjukförsäkring ger en bättre trygghet så undrar jag vad du grundar det på? Enligt grundlagen så ska vi redan ha allt det där (Citat: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.), då undrar jag varför man ska behöva betala en försäkring och A-kassa? Rent teoretiskt så har vi ju redan det som A-kassan och eventuella försäkringar ska ge. Tyvärr så ser inte verkligheten ut som sådan, kommunerna sviker dagligen flertalet personer genom att ignorera grundlagsskyddet vi har, och det är ganska allmänt känt att Sverige har dömts åtskilliga gånger i EU-domstolen på grund av just detta och FAS 3. Det är skrämmande att facken kan ens tänka tanken att försvara detta, och det är just därför jag aldrig skulle kunna rekommendera någon att gå med i facket. Gå med i a-kassan om det behövs, men att betala till facket när de inte öppet kan kritisera, eller visa solidaritet och strejka för bättre villkor för de tidigare arbetarna, då ser jag mer och mer att facket har spelat ut sin roll.

        1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

          Jonny!
          1. Facket har i över hundra år tagit striden för dem som förlorat jobbet på grund av att deras arbete inte längre behövs för att det är utdaterat och behovet av produkten saknas. Varför tror du annars vi alltid tjatar om utbildning, omskolning. Och vi har lyckats betydligt bättre än i många andra länder.
          2. Basinkomst ger inte samma nivå som dagens trygghetssystem. Vad tror du nivån kommer att ligga på?
          3. Jag har själv obotlig allvarlig cancer som ger förtida död och vet mycket väl vad du pratar om. Våra trygghetssystem har monterats ner under de senaste 15 nyliberala åren och facket har varit emot det hela tiden.
          4. Förstår inte vad du skriver?
          5. Då tycker jag du ska gå med i en fackförening och vara med och försvara det allmänna.
          Facket har varit emot FAS 3 ända från början. Blanda inte ihop oss med Alliansregeringen

  4. avatarjan törnblom

    Arbetstiden måste bli det viktigaste verktyget framöver. Arbetsmarknaden krymper över hela världen pga rationaliseringar och automatisering. Vinsterna måste fördelas på annat sätt så att en större lönesumma kan finansiera fler anställningar med kortare arbetstid på vettiga lönenivåer. 95% av anställningsgruppen idag skulle inte gå på jobbet om de var ekonomiskt oberoende. Att dela på jobben är att bjuda in alla på arbetsmarknaden och till en samhällsordning där parter förhandlar om utrymmet. Arbetstidsnormen kan krympas rejält om vi oorganiserar bättre och använder nya tekniska möjligheter.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Tack Jan för ditt inlägg!
      Om vi kan förela arbetets frukter jämlikt skulle vi kunna sänka den betalda arbetstiden rejält. Det är också en fråga om vad vi ska producera.
      Blir nyfiken på vilken källa du har till att arbetsmarknaden krymper över hela världen pga automation och rationaliseringar. I Kina, USA och Sverige expanderar arbetsmarknaden. Stor arbetsbrist förväntas i Sverige inom bl a skola, omsorg och sjukvård. Det är också stor brist byggnadsarbetare, tekniker, ingenjörer och en rad yrkesarbetare inom industrin.

  5. avatarNiklas Aurgrunn

    Men nu sitter du ju i mkt faktiskt och gissar hur det kommer att slå ut och utgår ffa ifrån en gammaldags trångsynt bild av lönearbete som ”värdeskapare”, ekonomiskt och privat. Jag tror iofs också att det är svårt att införa basinkomst över en natt, det krävs nog att saken diskuteras ordentligt under ganska lång tid så att attityderna hinner förändras. BI hör i min värld ihop med en grundläggande omdaning av hela vårt sätt att tänka kring ekonomi och vad som är viktigt här i livet och är nånting som följer naturligt av kapitalismens kollaps (som ju inletts men kommer att ta ett tag). Lönearbete är förstås ett nödvändigt ont idag, inte meningen med livet som det till arbetsgivarnas fromma kommit att bli för majoriteten av befolkningen (folk tar ju faktiskt livet av sig när de blir uppsagda, inte för att deras ekonomi punkterats utan för att de känner att de förlorat sin förankring som människor – något som förstås bara har med uppfostran och attityder att göra). Att ”skapa” arbeten som politiken syftar till idag är givetvis helt absurt i längden, vi lever på en sfär och tillgångarna är begränsade. Det som inte behöver göras eller produceras behöver s a s inte göras eller produceras…

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Tack för ditt inlägg Nilkas!
      Att enbart lönearbete är värdeskapande övergas för rätt länge sedan. Jag rekommenderar dig att läsa Jan Ch Karlssons bok ”Begreppet arbete, Arkiv förlag. 1986. I den undersökning som SCB gör om hur vi tillbringar vår tid definiers arbete ”som det någon annan skulle ha kunnat gjort i stället för dig”. Dvs sova är inget arbete eftersom ingen kan sova åt dig, men någon annan än dig kan läsa sagor för barna. Det intressanta med denna undersöknng är att vi med tiden har minskat både den tid vi spenderar på lönearbee och på obetalt arbete (städa hemma, reparera). Vi har alltså fått mer fritid. Och den tidsvinsten tillskrivs att vi blivit effektivare per arbetad timme. Jag tycker vi ska fortsätta på den vägen att minska arbetstiden. Och helst då solidariskt. Inte bara för några.

      Basinkomst påminner mycket om grundtrygghet, något som Centerpartiet drev under ATP-striden 1959. Jag är för en offentlig försäkring som ersätter efter inkomstborfall. Om du har 35 000 kr/månad i lön och har utgifter därefter måste du kanske lämna hus o hem om du enbart får ut en basinkomst på 8000 kr/månad när du är sjuk eller arbetslös. Men dagens offentliga trygghetssytem har förfallit och ger inte längre samma trygghet. Därför har intresset ökat för basinkomst.

      Min fråga till dig är vem som ska betala basinkomst till dem som inte vill lönearbeta? Ska vi både betala dig och sedan också producera mat, bostad, sjukvård, kommunikationr, utbildning, mm mm till dig som inte arbetar. Känns som lite överklassfasoner! Ännu finns mänger med ogjort arbete, t ex att ge våra 200 000 fattigpensionärer bättre villkor. Det räcker inte med att dela ut pengar (basinkomst). De måste kunna få en bra bostad, vård, omsorg, kultur, mm och det kräver arbetade timmar. Ännu har inte robotorna tagit över.

  6. avatarFinley S

    Svarar här nere.

    Tack själv för dina svar. Alltid spännande att utforska olika perspektiv.

    Nu har jag inte stenkoll på hur facken finansieras jag vet bara att staten betalar typ hälften av fackets utbetalning av akassa. Den andra hälften finansieras av akasseavgiften. Jag antog att facken inte fick andra bidrag utan finansierade sig via medlemsavgifter, men det kanske inte stämmer mao.(?) Det jag ville säga är att eftersom dagens a-kassa, ur statens synvinkel, är en av de sannolika finansieringskällorna till basinkomsten så innebär det att facken inte längre kommer få det bidraget från staten. Men å andra sidan kommer fackens utgifter att minska då den ny a-kassan (och medföljande ny akasseavgift) egentligen är en inkomstförsäkring med syfte att toppa upp från basinkomsten till 80% av tidigare inkomst.

    För det första är det ju en negativ skatt vi talar om, så alla kommer inte att få basinkomst. Bara de som inte tjänar tillräckligt. Det är precis egentligen som nån tidigare sa här ett slags utbetalningsbart grundavdrag. Väldigt förenklat (eftersom hänsyn till marginaleffekter måste tas). Dvs alla får ett grundavdrag på 8000kr i månaden. Ca 100 000kr om året. Antingen drar du av det på din lön eller så får du det utbetalat om du inte har nån lön. Rätt pedagogiskt (även om man får hålla tunga rätt i mun vad gäller marginaleffekt).
    I realiteten har ju alla som vill redan nu 8000kr gratis i månaden genom försörjningsstödet så det är ju i realiteten inte så stor skillnad.

    Sedan skall tilläggas att det finns många idéer och beräkningar på hur en basinkomst skulle finansieras. I vissa ingår a-kassa, i vissa inte, i vissa höjd moms och i vissa som konstigt nog kanske är mest sannolika; i form av kvantitativa lättnader via riksbanken. Dvs istället för att trycka ut kvantitativa lättnader till stat och banker så skulle man rikta dem direkt till medborgarna. Allt för att öka köpkraften och bekämpa deflation. Helikopterpengar kallas det.

    Tack för mig. Hoppas jag (och tydligen många andra här) kunnat bidra med något till ditt perspektiv på saken.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Finley!
      Facket har inga A-kassor. Antar att du menar våra folkvalda i riksdag o regering när du talar om staten. De avgör både a-kassans och utformning och ett eventuellt ekonomiskt vuxenbidrag till friska arbetsföra. Summan av dina synpunkter stämmer mycket väl in på det offentliga sociala system vi hade före nedskärningarna på 90-talet. Förutom ideén om ett ”barnbidrag” till friska arbetsföra vuxna.

        1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

          Din poäng var att basinkomst delfinansierar vid arbetslöshet. Men denna del är lika osäker som dagens statliga delfinansiering av A-kassorna.
          Observera att fackförbunden är skilda från A-kassorna. Du kan vara med i en A-kassa utan att vara fackligt ansluten.

  7. avatarIvy

    Jag har kanske missat något och behöver läsa på men min spontana tanke är:
    Kommer basinkomsten höjas varje år precis som lönerna?
    Mat, hyra, tandvård, mediciner, kommunikationer osv. Inget blir direkt billigare från år till år.
    Hur blir det med studiestödet? Hur ska det kunna återbetalas med en enkel basinkomst om förvärvsarbete uteblir?
    Basinkomsten kan ju inte ligga stilla på samma nivå under ett helt liv. Då blir man ju fruktansvärt fattig vid pension…

  8. avatarMartin J

    Jag tänker att detta inlägg har kommit utifrån nyheter kring den finska (C)-ledda pilotprojekten med basinkomst. Den finska regeringen kommer med start 2017 testa basinkomst över en större population för att se vilka effekter det får. Den liberala regeringens uttalade mål är att höja arbetsincitamentet och samtidigt ge ett tryggare inkomstgolv för utsatta.

    Denna liberala basinkomst är relativt låg och finansieras genom indragningar i andra bidrag, och i viss mån av socialförsäkringar. Den är inte avsedd att minska den disponibla inkomsten för någon, och tros inte påverka lönebildning.

    Vänsterförbundet och De Gröna i Finland har länge drivit krav på mer socialistiskt inriktade basinkomster. VF valde till och med en basinkomst-aktivist till partiledare nyligen. I de förslagen är nivåerna högre, och de finansieras i högre grad genom indragningar av skatteavdrag och skattehöjningar, och inte bara av indragna bidrag.

    Basinkomst i stort är en idé som har mest fäste på vänsterkanten i ekonomisk politik, och som i de flesta förslag syftar till att omfördela medel från toppen av samhällspyramiden till botten. Den basinkomst som den finska regeringen nu kommer testa är inte representativ för de flesta basinkomst-förslag, men naturligtvis skall det bli intressant att se vilka effekter en mer villkorslöst socialt stöd ger för mottagarna både i form av arbetskraftsdeltagande, hälsa och för samhället i form av kostnader för administration och kontroll.

    Några av de finska utredarna från KELA (typ Försäkringskassan i Finland) kommer till Almedalen i år, och jag deltar i ett panelsamtal med dem kring deras utredningsförslag för pilotprojekten för basinkomst.
    Om det är några frågor som du Sten, eller andra läsare här, vill skicka med till dem så går det bra att skriva här.

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Martin! Staten (riksdag, regering, departement, myndigheter) kan inte på egen hand omfördela makt och resurser från kapitelägare till arbetare/tjänstemän. Det har historien lärt oss. Det känns som om vänstern glömt att en väl organiserad fackföreningsrörelse är den hittills bästa vägen för att med fredliga medel omfördela mellan kapital och arbete. Vi har ännu inte vare sig tillräcklig produktivitet (automation) eller makt för att kunna införa en basinkomst. Vänstern hoppar över ett steg i historien.

Kommentarer inaktiverade.