Moderna former för arbete

avatar

I denna blogg beskrivs några av 2010-talets former för organisering av arbete. Gemensamt är att arbetstagaren utsätts för ökad konkurrens och att arbetsgivaren blir diffusare. På Internet skapas nu snabbt nya vägar för att sälja och köpa arbete.

Ensamföretagaren sist i entreprenadkedjan Sedan 1980-talet utförs allt fler arbeten som tidigare gjordes av verksamhetens egna anställda av underentreprenörer (out sourcing). Särskilt inom bygg, transport, städ, hotell & restaurang och skogs- & jordbruk görs det av ensamföretagare. Många av dem är bara tillfälligt i Sverige. Villkoren i arbete bestäms i stor utsträckning av den som beställt arbetet. Ensamföretagaren väger försörjning mot risken för ohälsa, olycksfall och att bli lurad. Eftersom enbart delar av arbetsmiljölagen gäller för ensamföretagare uppstår en konkurrens på ojämlika villkor.

Sveriges byggindustrier och Byggnadsarbetareförbundet har ett avtal om huvudentreprenörskap. Men det kan också behövas ett generellt beställaransvar i arbetsmiljölagen.

Falska egenföretagare är ett sätt att dumpa priset på arbete genom att kringgå arbetstagar-begreppet. EU-domstolen uttalade 2014 ”en tjänsteleverantör vars oberoende ställning endast är fiktiv döljer att det är en anställning”. År 1993 fanns 310 315 företag i Sverige utan anställda, år 2015 fanns 865 122. Vi vet inte hur många av dem som är falska egenföretagare. Men det är ett betydande problem och arbetsmarknadens parter har försökt skapa ordning. Ett annat exempel än huvudentreprenörskap är Skogs- och lantarbetagivareförbundets och GS-fackets kollektivavtal som lägger fast gränsen mellan arbetatagare och företagare.

Delningsekonomin (bytesekonomi) har flyttat in på Internet och effektiviserar ”transaktioner där underutnyttjade tillgångar samägs, samnyttjas, säljs eller hyrs ut” (skatteverket regleringsbrev 2016). Men plattformarna på Internet som förmedlar tjänster är inte delning utan ett IT-baserad utbud av arbete, plattformsekonomi. Exempel är Airbnb, Car2Go, Uber, Snappcar, Sunfleet, Qasa, Justarrived, Lyft, TaskRabbit, Instacart, Handy, Postmates, Hyrenpensionar, Veterankraft. I USA har Gig-economy (många tillfälliga uppdrag) och Crowd employment (dela på en arbetsuppgift) via Internet blivit ett sätt att öka konkurrensen om jobben och pressa priset på arbetskraft.

För att få en god nytta av plattformsekonomi måste vi ha en tydlig gräs mellan icke kommersiell delningsekonomi och utbud av arbetskraft och se till att företag i plattformsekonomin följer lag och avtal.

Egenanställning innebär att man är ansluten till ett egenanställnings-/faktureringsföretag där man själv tar initiativ till kontakt med kunden. Egenanställningsföretag är ett mellanting mellan ett bemanningsföretag och ett företagshotell. Liknande kontor fanns på 1930-talet. På engelska finns begreppen portifolio work (gör många små uppdrag), collaborative employment, umbrella organisations, coworking (delar flera resurser, ett utökat företagshotell).

Ett seriöst egenanställningsföretag är avtalspart med och fakturera kunden samt betalar kollektivavtalad lön, skatt, arbetsgivaravgift och försäkringar för den egenanställde. Egenanställningsföretagens branschorganisation anger att de har till uppgift att förbättra villkoren för egenanställda. Det sker bäst i samverkan med de fackliga organisationerna vars uppgift också är att organisera de egenanställda. Här kanske det behövs nya former för facklig tillhörighet.

Bemanningsbranschen struktureras nu om mot större och längre uppdrag samtidigt som andelen små uppdrag minskar. En hel avdelning eller en verksamhet kan bemannas. När bemanningsföretaget även står för arbetsledning blir det personalentreprenad. En form av bemanning som ökar är Interim management – leasing av högt kvalificerad personal. De fem vanligaste yrkena i bemanningsbranschen är fortfarande lagerassistenter, övrig kontorspersonal, receptionister, övriga maskinoperatörer och montörer samt truckförare. Medianåldern i bemanningsbranschen är 29 år. Både LO-facken och tjänstemännens fack har kollektivavtal som berör bemanning. Även här gäller det för facket att organisera de anställda samt att hävda principen om att bemanningen är tillfälligt.

Utlåning av arbetskraft har alltid förekommit och finns bl a inom jordbruket, i byggbranschen och bland kluster av små industrier. I USA och Storbritannien tals om employee sharing där flera arbetsgivare delar på en anställd. I Byggavtalet bilaga A3 står. ”Den arbetsgivare som arbetstagare är anställd hos har arbetsgivaransvaret för arbetstagaren även under den period arbetstagaren lånas ut till annan arbetsgivare. Detta innebär bl a att lön betalas av utlånande arbetsgivare. Den arbetsgivare som har lånat in arbetstagare ansvarar för arbetsmiljön, i förhållande till inlånad arbetstagare, under inlåningsperioden.” Av förarbetena till uthyrningslagen framgår emellertid att utlåning av arbetstagare inte medför samma ansvar för inhyraren som vid inhyrning av arbetskraft. Här kan behövas en lagändring.

Antalet tidsbegränsat anställda 2014 var 618 000 (15,2 % av alla sysselsatta). Det är en ökning med knappt 100 000 personer sedan 2005, men en oförändrad andel av det totala antalet anställda. År 2015 fanns 180 000 av de tidsbegränsat anställda inom branscherna service, omsorgs- och försäljningsarbete. Fler kvinnor än män och fler utlandsfödda än födda i Sverige har visstid. Vikariat har minskat, i stället har anställd per timme (allmän visstid) ökat med 75 procent och delvis ändrat karaktär. Av de visstidsanställda var 282 000 (52 %) fackligt anslutna, kvinnor i högre grad än män. 79 procent av de visstidsanställda vill ha en fast anställning. På engelska finns begreppen causal work, on-call work, intermittnet work och job sharing.

Allmänn visstid och ofrivillig deltid bör i först han regleras genom kollektivavtal. Lagstiftning har visat sig var en opolitligt trygghet.

Den som säljer sitt arbete som egenanställd eller ensamföretagare har i grunden samma intresse som traditionella arbetstagare. Det är ett intresse av bra lön och goda villkor som står i motsättning till arbetsköparens intresse av hög vinst. De fördelar i frihet som finns i att vara egenanställd eller ensamföretagare ska vi ta tillvara, samtidigt som vi ska värna bra villkor i arbetet och trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och pension.

Etiketter: , , ,

2 reaktion på “Moderna former för arbete

  1. avatarJan Wiklund

    Äktenskapslagen gäller även för ”äktenskapsliknande förhållanden” – kanske vore något för arbetsrätten att ta efter? Eller i alla fall något för LO att strida för?

    1. avatarSten Gellerstedt Inläggsförfattare

      Tack Jan för kommentaren!
      De olika fackförbunden får väl fundera på om och i så fall hur de ska organisera självständig ensamföretagare.

Kommentarer inaktiverade.