Prekära arbeten – ett organiserat hot

avatar

Arbetets kontraktsformer har alltid varit knuta till hur produktionen är organiserad. Prekära arbeten var vanliga under 1930-talet och har blivit det nu igen. I tider av arbetslöshet, hård konkurrens eller med brist på yrkesutbildning och kompetensutveckling måste folk försörja sig på något annat sätt än som anställd.

Prekära arbeten innebär dels underbudskonkurrens, dels att gränsen mellan arbetstagare och uppdragstagare blir diffusare. Arbetstagarbegreppet är centralt för arbetsrättens räckvidd, för kollektivavtalet och för hela trygghetssystemet på arbetsmarknaden. De direkta hoten är svarta jobb, falska och beroende egenföretagare, falska kollektivavtal och falsk entreprenad. Om inte de fackliga organisationerna kan hålla emot finns uppenbar risk för omfattande ökning av prekära arbeten.

Prekära arbeten är en kumulativ kombination av atypiska och osäkra anställningsformer, låga löner, dålig arbetsmiljö samt begränsade sociala förmåner och lagliga rättigheter (1) . Prekära arbeten inbegriper även gråzonen mellan anställning och egenföretagande (2).

Risken för prekära arbeten är större i verksamheter där löneandelen är en stor kostnad och där löntagaren är lätt utbytbar. Och delar av LO-kollektivet har blivit mer utbytbara, bland annat genom digital taylorism. Risken ökar när arbetsstället är tillfälligt eller mobilt, när arbete utförs på anbud, där företagen är små och många samt där det är svårt att organisera sig fackligt.

Prekära anställningar kan bestå av en av eller flera av följande: visstid, ofrivillig deltid, delade arbetspass, udda arbetstider, utarmat arbete, farligt arbete, obefogad uthyrning/bemanning, falsk entreprenad, falskt egenföretagande, falskt kollektivavtal och svart arbete. Särskilt utsatta är papperslösa, flyktingar, personer från tredje land med arbetstillstånd samt utstationerade från ett EU-land.

Drabbade branscher
Hårt drabbade branscher inom LO-sektorn är taxi, åkeri, flytt, restaurang, skogsvård, lantarbete, städning, byggnation och arbete i den enskildes hem. Inom åkeribranschen finns en stor illegal trafik med organiserad lönedumpning, bland annat genom falskt egenföretagagande (3). Falska kollektivavtal förekommer inom bygg & anläggning (4). Handel med arbetstillstånd har påträffats inom bland annat restaurangnäringen.

Det har skett en kraftig ökning av arbete i den enskildes hem. Dels av vård och omsorg (personer som inte kan själv), dels av personliga tjänster (personer som kan själv). Arbetsmiljöverket anger att 140 000 personer utförde vård och omsorg i privata hem år 2009 (5). Ca 17 000 företag utförde rutarbeten åt 538 000 köpare 2013 (6) . Arbete i det privata hemmet är ofta på deltid och många har en visstidsanställning. Det är ett ensamarbete, ofta i en gråzon mellan offentligt och privat regi, där löntagaren är starkt underordnad arbetsgivaren eller brukaren och har en vidsträckt och ofta oklar arbetsskyldighet (7).

År 2014 hade drygt 600 000 personer en visstidsanställning (8). Störst omfattning finns inom detaljhandel, hemtjänst, vård och omsorg, restaurang och städning. En del av dem med visstid står på fritiden till arbetsgivaren förfogande och väntar på arbete. Arbetare drabbas hårdare än tjänstemän. Kvinnor hårdare än män. Unga mer än gamla och det är vanligare på små än på stora arbetsplatser. Även många med deltid och delade arbetspass väntar på mer arbete. Drygt hälften av LO-förbundens kvinnor arbetar deltid. Arbete på udda tider ökar mest bland LO-förbundens kvinnliga medlemmar (9).

Löntagare med en hög press i anställningsvillkoren känner oro och otrygghet och anstränger sig samtidigt hårt för att få behålla jobbet (10), vilket leder till en ökad förekomst av psykisk ohälsa i dessa grupper (11).

Program för att stoppa prekära arbeten
LO har alltid försökt motverka osäkra villkor för löntagarna. Exempel är projekt Vita jobb , LO-SAPs 10 ordningsregler på arbetsmarknaden och arbetet med EUs utstationeringsdirektiv.

Det krävs en tät väv av åtgärder för att minska omfattningen av prekära arbeten, bland annat; begränsa möjligheterna till visstidsanställning, avtal eller lag om huvudentreprenörskap, beställaransvar i arbetsmiljölagen, regler mot obefogad bemanning, skärpta reglerna för F-skatt, regler mot vinster i välfärden och sociala villkor vid offentlig upphandling samt viss återreglering.

Taxi, personliga assistenter och delar av spårtrafiken behöver återregleras. Offentlig upphandling av färd- och flyttjänster, byggnation, drift och underhåll måste ställa krav på samma villkor som i gällande kollektivavtal. Till exempel domineras flyttbranschen av offentlig upphandling och oftast bortses helt från de usla villkor som skapas av principen lägsta pris.

Egenföretagande har gynnats politiskt både i Sverige och inom EU. Från 2009 räcker det med enbart en uppdragsgivare, även sin tidigare arbetsgivare, för att betraktas som oberoende egenföretagare. Därmed blev gränsen mellan anställning och egenföretagande otydligare. I många branscher, bland annat bygg, skogsvård och transport, förekommer nu utstationerade ”falska egenföretagare”. Det är en strategi från arbetsgivaren att minska egna kostnader och ansvar (12).

Det främsta medlet mot prekära arbeten är dock fler och bättre jobb, bra skola, trygghet vid sjukdom, ålderdom, arbetslöshet och föräldraledighet samt kompetensutveckling. Vi måste åter bygga det produktiva välfärdssamhället.

Källor:

1. Lewchuk W, de Wolff A, King A,Polanyi M. 2003. From Job Strain to Employment Strain: Health Effects of Precarious Employment, Just Labour, vol. 3, 2003.
2.Thörnquist A, 2011. Precarious employment in perspective. Bryssel: Peter Lang.
3. Stenberg H., m fl. 2015. Cabotagestudien A study on trucking deregulation and cabotage in Scandinavia and beyond. Report. Packaging Logistics. Lund University.
4. Thörnquist A., 2013. False (Bogus) Self-Employment in East-West Labour Migration. Recent trends in the Swedish construction and road haulage industries.
5. Arbetsmiljöverket. 2009. Vård i ordinärt boende – särskilt tillsynsområde. Rapport 2009:02, s. 7.
6. Skatteverket 2014. Pressmeddelande. Rutavdragen fortsatter att öka.
7. Calleman C. 2014. Ett marginellt problem? – om den arbetsrättsliga, skatterättsliga och socialrättsliga bakgrunden till produktionen av otryggt (”prekärt”) arbete i privata hem. Diva-portal.
8.Larsson M., Anställningsformer år 2014. Arbetslivsenheten. LO
9. Glerstedt S. Arbetsmiljö 2014- klass och kön. Arbetslivsenheten. LO
10. Lewchuk, W., Clarke, M. & Wolff, A. (2008). Working without commitments: Precarious employment and health. Work, Employment and Society, 22, 387–406.
11. Vingård E., m fl. 2015. Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Kunskapssammanställning FORTE.
12. Stina Petersson S., 2013. Utstationerades arbetsförhållanden på svensk arbetsmarknad. Rapport 2013:1. The Stockholm University Linnaeus Center for Integration Studies.

Etiketter: , , ,