Sänkt gränsvärde för kvartsdamm sparar 1 miljard/år i färre sjukfall

avatar

Arbetsmiljöverket föreslår motvilligt att gränsvärdet för kvartsdamm sänks från 0,1 mg/m3 till 0,05 mg/m3. LO stöder ett sänkt gränsvärde i sitt remissvar, men industrin lobbar hårt mot en sänkning. LO beräknar att färre sjukfall sparar minst 1 miljard kr/år vid ett gränsvärde på 0,025 mg/m3. I den beräkningen ingår inte förlorad arbetsinkomst, arbetsskadeersättning och utebliven skatt och inte heller kostnader för silikos och hjärtsjukdom.

Samlad kunskap visar tydligt att mångårig inandning av kvartsdamm vid en halt av 0,1 mg/m3 ger en ökad risk för silikos (stendammslunga), lungcancer, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), njursjukdom och autoimmuna sjukdomar (sklerodermi (bindvävssjukdom), reumatoid artrit (ledgångsreumatism), systemisk lupus erythematosus (immunförsvaret angriper egna kroppen) samt ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt). Ur hälsosynpunkt rekommenderar en samlad expertis (SCOEL, ACGIH) ett gränsvärde för kvartsdamm på 0,025 mg/m3.

Tabell 1. Vinst i miljoner kr/år vid sänkning av gränsvärdet för kvarts till 0,025 mg/m3.
Sjukdom                   Miljoner kr/år              Kommentar
KOL                                  793                           Många KOL ej upptäckta
Lungcancer                       36                           Sjukvård söker inte orsak
Silikos                                 ?                             Få fall under 65 år
Hjärta kärl                           ?                            Koppling till kvarts okänt i sjukvården
Reumatoid artrit           133                             Koppling till kvarts okänt i sjukvården
Övriga sjukdom                ?                             Går ej beräkna
SUMMA                         962                            Total vinst troligen högre

I Sverige utsätts minst 85 000 arbetare för kvartsdamm i sitt arbete. Främst i gruvor, stenindustri och inom bygg och anläggning, men också i jordbruk (t ex sortera potatis, harva), stål-, glas-, porslin- och keramisk industri samt vid sopning av gator.

Förvånande beräkningar av Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket har beräknat två miljarder i engångskostnad och 220 miljoner i årliga kostnader vid införande av gränsvärdet 0,05 mg/m3. Det som främst skulle kosta är att 150 000 företag måste göra ytterligare riskbedömningar och 15 000 fler mätningar. Det låter som en grov överdrift. Branschernas egna projekt kring åtgärder och referensmätningar visar på betydligt lägre kostnader. Arbetsmiljöverket skriver vidare, mycket förvånande, att den föreslagna sänkningen inte antas ge ”särskilt stora hälsoeffekter, kanske inte ens mätbara”.

Sänkt gränsvärde sparar en miljard
För att beräkna kostnader för sjukdom orsakat av kvarts har jag frågat experter och gått igenom vetenskaplig litteratur. Kritiska antaganden är att hälften av andelen arbetsrelaterad KOL beror på kvarts samt längder på sjukfrånvaro.

KOL drabbar en halv miljon i Sverige och diagnostiseras ofta sent. Minst 400 000 har KOL utan att veta om det. Årligen avlider 3 000 i KOL, varav 50 kvinnor och 40 män orsakat av arbetet.

Jansson (1) anger att Sveriges kända KOL-patienter kostar samhället 9,1 miljarder kronor/år för läkemedel, vård, sjukskrivning och förtidspension. En svårt sjuk i KOL kostar 110 000 kr/år. Nurminen & Karjalainen (2) skattar att 6,4 procent av dödsfallen i KOL orsakas av arbetsmiljön, främst stendamm. Sveréus (3) rapporterar att 1,6 procent av befolkningen i Stockholms län hade KOL. Kostnaden för enbart vård och läkemedel för dessa var 77 000 kr per person och år.

Samhällets kostnad för arbetsrelaterad KOL:                                                                                                    Fall 1.  6,4 % av 9,1 miljarder = 582 miljoner kr/år.                                                                                          Fall 2. Antal KOL-fall är 1,6 % av 10 miljoner (befolkningen) = 160 000 personer, varav 6,4 % arbetsrelaterade = 10 240 personer/år. Kostnad 10 240 x 77 000 = 788 miljoner kr/år.                          För vidare beräkning används genomsnittet av 1 och 2 = 685 miljoner kr/år.

För sjuka i yrkesverksam ålder tillkommer kostnad för företaget i form av produktionsbortfall, sjukskrivning, ersättare och nyrekrytering. I (4) ges riktlinjer för sådan beräkning. Om vi antar att sjuka i KOL har 900 000 dagars (5) sjukskrivning till en kostnad på 1000 kr/dag blir det 900 miljoner kr/år. Detta kan vara i underkant då många inte vet att de har KOL. Liknande kostnad för sjukfrånvaro, 390 000 kronor/år, har beräknats av Arbetsmiljöverket.

Samhällets och företagens kostnad för arbetsrelaterad KOL blir därmed 685 + 900 miljoner = 1 585 miljoner kr. Om hälften beror på kvartsdamm blir den kostnaden 793 miljoner kr/år. Då ingår inte förlorad arbetsinkomst, arbetsskadeersättning och utebliven skatt och inte heller ersättning för sveda och värk.

Kostnad per dag för lungcancer torde ligga nära kostnaden för KOL, dock ger lungcancer längre sjukskrivning/år men snabbare död. År 2015 fick 2 103 kvinnor och 1 951 män lungcancer i Sverige. I Storbritannien beräknas kvartsdamm i arbetet årligen ge 800 fall av lungcancer (6). Om risken är densamma i Sverige får vi 144 fall. Stenius (7) beräknar att kvartsdamm kan medföra 100 lungcancerfall i Sverige.

Beräknad kostnad för lungcancer orsakad av kvartsdamm: 144 x 77 000 +144 x 180 000 (180 dagars sjukskrivning) = ca 36 miljoner kr/år.

Reumatoid artrit orsakad av kvartsdamm i arbetet anges av Alfredsson (8) drabba 700 män/år.  Kostnad för läkemedel och vård av reumatoid artrit kan vara 50 000 kr/patient och år. Genomsnittligt uppskattas 90 sjukdagar per patient och år. Kostnad blir då 700 x 50 000 + 700 x 90 000 kr = 133 miljoner kr/år.

Enligt SBU (9) finns samband mellan exponering för kvarts och lung-hjärtsjukdom och för ischemisk hjärtsjukdom. Antalet kvartsrelaterat sjuka är inte beräknade men kan vara stort då kvartsdamm är en vanlig exponering och hjärtsjukdom en vanlig sjukdom (10).

Järvholm & Svartengren (11) visar att silikos fortfarande dödar i Sverige. De skriver att silikos är svårt att diagnostisera och att diagnoser ibland var ställd i samband med dödsfallet. Därmed går det inte att beräkna kostnader för sjukfall i silikos.

Seriösa företag klarar 0,05 mg/m3
De flesta seriösa företag som har verksamheter där det finns kvartsdamm klarar ett gränsvärde på 0,05 mg/m3. Detta är fullt möjligt genom utbildning och bättre rutiner, till exempel underhåll av utrustning och tillämpning av kända tekniska lösningar. I ogynnsamma lägen kan det behövas andningsskydd. Kostnaderna för dessa åtgärder vägs lätt upp av vinsterna med färre sjukfall.

Referenser

(1) Jansson, Backman, Stenling, et al Health economic costs of COPD in Sweden by disease severity: has it changed during a ten years period? Respiratory Medicine, 107(12): 1931-1938. 2013.

(2) Nurminen MKarjalainen A.Epidemiologic estimate of the proportion of fatalities related to occupational factors in Finland. Scand J Work Environ Health. 2001 Jun;27(3):161-213.

(3) Sveréus, S., Bergfors, S., Dahlgren, C. & Rehnberg, C. (2014). Kartläggning av registerbaserad KOL-prevalens, vårdutnyttjande och möjligheter till kvalitetsstyrning i Stockholms läns landsting. Stockholms Läns Landsting/Karolinska Institutet.

(4) Johanson, U. and Johrén, A. (2017) Personalekonomi idag. Liber,

(5) 90 dagars sjukskrivning per person för medelsvår KOL. Sjukskrivningens längd beaktat att många KOL-patienter har ett manuellt arbete.

(6) Brown et al 2012. Se också: HSE 2012b. The burden of occupational cancer in Great Britain – technical report: lung cancer. Health and Safety Executive: :http://www.hse.gov.uk/cancer/ [Ref list]

(7) Stenius U. Innebär lågdosexponering för kvarts en cancerrisk? Rapport till AFA 2015 dnr 110220

(8) Stolt P1, Källberg H, Lundberg I, Sjögren B, Klareskog L, Alfredsson L; EIRA study group. Silica exposure is associated with increased risk of developing rheumatoid arthritis: results from the Swedish EIRA study. Ann Rheum Dis. 2005 Apr;64(4):582-6. Epub 2004 Aug 19. Se även: https://view.publitas.com/amaltea/rjr_2016_3/page/10-11. Samt personligt meddelande professor Lars Alfredsson, Institutet för miljömedicin.

(9) SBU utvärderar. Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom Exponering för kemiska ämnen. Rapport 261/2017.

(10) Albin, Gustavsson, Kjellberg & Theorell. 2017. Arbetsmiljö och jämlik hälsa. Underlagsrapport Jämlik hälsa.

(11) Järvholm & Svartengren. Allvarlig silikos finns ännu i Sverige Läkartidningen 49/2015.

 

Elektrikern 2016-04-16 ”Kvarts som dödar största bekymret är ju ”, Byggnadsarbetaren Kvartsdamm på bygget skördar liv, Byggnadsarbetaren Kvartsdamm och svetsrök ökar risken för hjärtinfarkt, Göteborgsposten Farligt damm på många arbetsplatser,

Etiketter: , , ,