Svenskt näringsliv lägger bud på skyddsombuden

avatar

Svenskt Näringsliv föreslår i rapporten Dags att tänka nytt att minska löntagarnas inflytande i arbetsmiljöfrågor. De vill skilja skyddsombudet från den fackliga organisationen och få en medpart i stället för en motpart. De föreslår:

• Skyddsombud och skyddskommitté tillsätts utifrån vad arbetsförhållandena kräver.
• Mest lämpad utses av löntagarna till skyddsombud, utan fackligt företräde.
• Regionala skyddsombud ersätts med arbetsmiljörådgivare.

Svenskt näringsliv ser bara gemensamma intressen i arbetsmiljöfrågor. Därför behövs inga fackliga skyddsombud. Givetvis finns gemensamma intressen, men listan på motsatta intressen är lång. Exempel: arbetstakt, kvartsdamm, ensamarbete, personalutrymmen, lågt buller. Svenskt näringsliv motarbetade under 35 år föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö.

Halvchef bevaka löntagarna
Svenskt näringsliv vill att arbetsledningen och löntagare tillsammans avgör om det behövs skyddsombud. På företag där löntagaren går att byta ut torde få ställa krav på skyddsombud. Än mindre bli skyddsombud. Det är därför vi har lagar om skyddsombud. För att värna den svagare parten. Det är därför vi har regionala skyddsombud, som arbetsgivaren inte kan hota. Men Svenskt näringsliv vill inte ha skyddsombud, utan halvchefer som bevakar löntagarna.

– När Svenskt näringsliv förespråkar att ”medarbetarna” ska utse skyddsombud oberoende av facket så ska vi komma ihåg att anställda normalt inte har mycket att säga till om (regionalt skyddsombud).

Svenskt näringsliv gör en poäng av att det blivit färre skyddsombud och berättar varför. Men de nämner inte arbetsgivares trakasserier av skyddsombud. Om de inte tar tillbaka sitt förslag kommer fler arbetsgivare att trakassera skyddsombud.

Utse skyddsombud
Regeln i arbetsmiljölagen om att fack med kollektivavtalet utser skyddsombud kom 1951. År 1974 blev det lag för att gälla hela arbetsmarknaden. Orsaken var praktisk. Få vill vara skyddsombud och valet var komplicerat. Facket skyddar mot trakasserier, är garant för fattade beslut, utbildare och bärare av kunskaper.


100 års erfarenhet varför den fackliga organisationen utser skyddsombud
Valet ska gå rätt till så att skyddsombudet representerar löntagarna.
– Skyddar ombudet mot trakasserier så att hen tryggt kan påpeka brister i arbetsmiljön.
– Förmår utse skyddsombud.
– Utbildar skyddsombud, gärna i samverkan med arbetsgivaren.
– Driver skyddsombudets förslag samt bär kunskaper om arbetsmiljöfrågor.


Finns en fackklubb utser den skyddsombudet. Annars kan någon på arbetsplatsen eller ett regionalt skyddsombud ta initiativ. Facket bekräftar valet, förutsatt är medlem, annars erbjuds medlemskap. Om facket inte har någon som vill meddelas arbetsplatsen att löntagarna själva får hantera frågan.

Ett oorganiserat skyddsombud kan råka i svårigheter. Ett första dilemma är utbildning. Riktigt stora problem uppstår vid tvist med arbetsgivaren. Det kan röra sig om förtal, omplacering, sämre löneutveckling eller rent av uppsägning. Den oorganiserade hamnar genast i underläge. Hen omfattas inte av förtroendemannalagen och får inte hjälp av facket. Alternativen är att gå med i facket eller att inte ställa krav som är obekväma för arbetsgivaren.

Arbetsgivarens ”skyddsombud” och gula föreningar
Det händer att arbetsgivare utser skyddsombud, av okunskap eller i trots. Vid okunskap är tanken ofta god och parterna finner en lösning. När arbetsgivare medvetet utser skyddsombud uppstår förvirring. En arbetsgivare kan aldrig utse ett ombud för löntagarna. Sker det i ett enskilt företag är det sällan problem. Men vid en politiska kampanj från arbetsgivarens centralorganisation tar det tid att hitta lösningar.

Svenskt näringsliv föreslår att bilda föreningar som ska stötta arbetsgivarens skyddsombud. Sådana ”gulingar” motades ut när arbetsmarknadens parter slöt Huvudavtalet 1938. Dåvarande SAF valde att inte alliera sig med den tidens antidemokrater.

Regionala skyddsombud (RSO)
Svenskt näringsliv menar att RSO bedriver facklig verksamhet. Därför ska de ersättas med arbetsmiljörådgivare. De påstår att det inte sker någon utvärdering av RSO-verksamheten och att småföretagare är missnöjda med RSO.

Svenskt näringsliv ignorerar helt den årliga omfattande redovisningen till Arbetsmiljöverket om hur RSO-medlen används. De nämner inte heller Högskolan Dalarnas utredning som visar att småföretagarna är positiva till RSO och ser dem som ett bollplank med stor kunskap.

LO frågade hösten 2017 förbundens RSO om bemötande och samverkan vid sina 55 000 årliga arbetsplatsbesök. Av den enkäten (publ. vecka 48) framgår att hela 86 procent får ett positivt bemötande av småföretagen. Mycket tydligt är också att löntagarna uppskattar att RSO säger ifrån.

RSO:s roll är att aktivera de lokala arbetsmiljöarbetet, få fram skyddsombud samt, som alla skyddsombud, bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Det är stor skillnad på att vara rådgivare och att bevaka arbetsgivarens ansvar.

Putinsk reform
Löntagaren är underställd arbetsgivaren som anställer, avskedar, leder arbetet och betalar ut lön. För att dämpa denna obalans bildade vi fackföreningar. Men vi förblev länge i underläge. Under 1970-talet minskade obalansen. Vi fick då rätt att medverka i utformningen av vårt eget arbete och till medbestämmande om hela företagets arbetsmiljö. Arbetare fick ett människovärde.

Erfarenheten visar att kompromisser behövs när arbetsgivaren och de anställda har olika intressen. Sverige har idag en någorlunda demokratisk ordning för hur det ska gå till. Svenskt näringslivs vill sabotera denna ordningen. Medlemmar i Teknikföretagen, Industriföretagarna och andra arbetsgivarförbund har inget att vinna på Svenskt näringslivs putinska reform.

Respekt för motstående intressen är grunden i en demokrati. Det är en förutsättning för att få konkurrenskraftiga organisationer med arbetsmiljöer i världsklass, i en omvärld som förändras i allt snabbare takt.

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

5 reaktion på “Svenskt näringsliv lägger bud på skyddsombuden

  1. avatarBo Tengberg

    Bra Sten.
    Mangård väldigt klart för sig vad lagstiftarna menade 1974. I 1949 års arbetsmiljölag, står det att skyddsombud utses av arbetstagarna, om det finns enfacklig organisation kan denna utföra valet. 1974 ändrades denna formulering till att det skulle vara denfackliga organisationen som valde skyddsombud. Om det inte fanns en facklig organisation kunde valet ske av arbetarna. Alltså en klar markering att skyddsombudsuppdraget är en facklig uppgift. Stå på er och släpp inte fram gulingar.

  2. avatarBörje Sjöholm

    Det är beklämmande men inte ett dugg förvånande att den här typen av förslag dyker upp med några års mellanrum. Det gäller att ständigt påminna om varför vi har de regler vi har. Historielösheten är tyvärr utbredd trots alla informationskällor som finns.

  3. Pingback: Förslag: Frikoppla skyddsombuden från facken » Du&jobbet

  4. avatarMats Thörn

    Det vore en katastrof om man så går med på en promille av det som föreslås !!!!
    Skyddombud / Facket är oskiljaktiga.

  5. avatarKrister Colde

    Bra sagt Sten du sätter verkligen fingret på vad som händer i det fall arbetsgivaren får fria händer. Det händer aldrig att en oorganiserad ringer och frågar om hen får bli skyddsombud det kommer alltid från arbetsgivaren som vill stänga ute våra duktiga och kompetenta RSO:are.

Kommentarer inaktiverade.