Vargen kommer, ropade vi – och tyvärr kom den

avatar

Sverige var en gång ett föregångsland på arbetsmiljöområdet. Sedan Alliansregeringen tillträdde hösten 2006 och rivstartade med att klubba igenom den första av en rad neddragningar av Arbetsmiljöverkets anslag har det gått utför.

Idag uppfyller Sverige exempelvis inte längre rekommendationen från FNs arbetslivsorgan ILO på en inspektör per 10 000 anställda (vi har 0,6). Antalet inspektioner har minskat med 20 procent sedan 2007. Ofta går det inte att få ut en av Arbetsmiljöverkets inspektörer till arbetsplatsen om skyddsombudet inte gör en formell anmälan (antalet anmälningar har mycket riktigt ökat med 59 procent).

Smärtgränsen är nådd. Regeringen har lämnat en rapport till ILO om hur Sverige uppfyller ILO-konventioner om bland annat yrkesinspektion. LO har i sin tur lämnat in en granskningsbegäran till ILOs expertkommitté. LO anser – i motsats till regeringen – att Sverige inte uppfyller kraven i de konventioner som Sverige har ratificerat, det vill säga undertecknat och förbundit sig att följa.

Hur hamnade vi i det här läget?

En kall decemberdag 2006 samlades skyddsombud från norr till söder utanför riksdagshuset för att sprida flygblad och överlämna mer än 200 000 namnunderskrifter från skyddsombud och förtroendevalda som företrädde mer än en halv miljon LO-medlemmar.

kamp_325Den nytillträdda borgerliga Alliansregeringen hade i sin budget för 2007 flaggat för att stora neddragningar skulle ske på Arbetsmiljöverkets anslag samt att man skulle lägga ned Arbetslivsinstitutet. Utan konsekvensanalys, trots att man visste att motsvarande neddragningar av arbetsmiljöinspektionen i Danmark visade sig vara ett dyrbart misstag.

Vi ropade att ”vargen kommer” och hade det varit som i sagan så hade det kanske inte hänt så mycket. Men vargen kom, ganska omgående. Varje år sedan dess har LO och förbunden i enkäter, rapporter, debattartiklar och vittnesmål från otaliga skyddsombud kunnat påvisa en nedåtgående trend och drivit krav på att det behövs mer resurser till arbetsmiljöarbetet.

Vi trodde ett tag att om vi bara ökade kunskapen hos Alliansregeringen om dagens arbetsliv så skulle de förstå bland annat vikten av en bra arbetsmiljötillsyn. Därför inbjöd LO och förbunden under 2012 representanter för arbetsmarknadsdepartementet att följa med LO-förbundens regionala skyddsombud ut på arbetsplatsbesök.

Exempel: en butik där det nyligen varit ett rånförsök, en arbetsplats där man höll på med takarbete på hög höjd och en arbetsplats där asbestsanering pågick. Efter dessa besök så skulle även andra branscher besökas men man återkom aldrig från departementet med förslag på datum.

Nedmonteringen av Arbetsmiljöverket och dess tillsyn fortgår. Enligt regeringens direktiv ska inspektörerna i första hand informera – inte bedriva tillsyn eller stötta de fackliga skyddsombuden i deras viktiga uppdrag.

Så nu är vi där. Vargen som vi varnade för i december 2006 är här sedan länge i form av nedrustade förutsättningar för hälsa och säkerhet på arbetsplatserna. Alla typer av arbetsskador utom olyckor på väg till och från arbetet ökar. Mest oroande är kanske att antalet arbetsolyckor som unga 16-24 år råkar ut för har ökat med 17 procent på ett år (mot 2 procent för samtliga sysselsatta).

Detta samtidigt som regeringen rapporterar till ILO att allt är bra med arbetsmiljön i konungariket Sverige…

LO har dock, som sagt, skrivit till ILOs expertkommitté och begärt en granskning. Tyvärr är det inte bara ILO-konvention 81 om yrkesinspektion som Sverige inte uppfyller utan flera andra, som vi räknar upp i skrivelsen.

Vi hoppas givetvis att ILOs expertkommitté ska komma till samma slutsatser som LO och att ett positivt besked från expertkommittén kan bli en påtryckning i rätt riktning. Det behövs för att stärka Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. Mer resurser behövs för att bedriva en bra inspektionsverksamhet och för att stödja skyddsombuden i deras uppdrag.

LO hoppas nu på samma positiva gensvar från ILOs expertkommitté som i fallet med Lex Laval.

Etiketter: , , , , , , , , ,