Eld, Airbnb och farliga saker

avatar

Det kan vara roande att läsa uttalanden om ny teknik i efterhand. Någon minister lär på 1990-talet ha avfärdat Internet som en fluga. Likaså lär det ha funnits gott om människor som ville döma ut betydelsen av elektriciteten i början 1900-talet. Att förutspå vad som är epokförändrande kan vara svårt. Betydelsen av det nya kan lätt överdrivas. Och ibland kan det revolutionära gå obemärkt förbi. Men det kan även vara lätt att missa det lilla. Förmodligen är disk- och tvättmaskinen och annat som vi idag tar för givet viktigare än Internet. Kanske är toaletten viktigare än elen?

Inte sällan tycks förväntningarna på det nya vara kraftigt överdrivna. En företeelse som under senare tid fått ökad uppmärksamhet är den s.k. delningsekonomin. Inom EU har kommissionen i sin inre marknadsstrategi flaggat för ett lagstiftningsinitiativ. Europafacket arbetar på ett principuttalande.  Dessutom är ett förhandsavgörande om Über från EU-domstolen på gång. Från LOs sida förväntar vi oss regeringen intervenerar i målet.

Känner du att du inte riktigt har koll på vad Über, Airbnb och delningsekonomi är för något? Upplever du dig dessutom ha en diffus bild av konsekvenserna? Lugn, du är i gott sällskap. Vi är många som trevar oss fram. Träffar du någon som tror sig veta precis vad det nya innebär? Spännande! Även profeter har rätt ibland. Det här inlägget är ett försök att skapa lite struktur i mina egna tankar. Strax innan jul träffade jag en utredare från franska staten som letade inspiration till ett regelverk för delningsekonomin. Det här är mitt försök att stolpa upp det hela från ett fackligt perspektiv.

I Sverige tycks debatten om Über vara förhållandevis begränsad – så är det inte överallt. Transport, som organiserar arbetstagare inom taxinäringen, har kommit i direktkontakt med delningsekonomin. Men i Sverige är taxibranschen i stor utsträckning avreglerad. Med följd att villkoren och lönerna i branschen är dåliga. Debatten som förs i utlandet är inte närvarande här. Antalet taxi-licenser är inte begränsat. Branschen är redan kraschad.

Delningsekonomi, som för övrigt var veckans ord i Språktidningen i juni 2015, handlar om olika metoder för att hyra, dela eller låna saker istället för att äga dem. Inte sällan används olika digitala plattformar på internet för att möjliggöra bytet. Mest kända är taxi/transporttjänsten Über och övernattningstjänsten Airbnb. I London och Bryssel är taxinäringen djupt oroad över utvecklingen. I Paris och New York ropar hotellbranschen efter restriktioner.

En pensionerad kollega till mig på LO berättar för mig att han funderar på att börja köra Übertaxi. – Det verkar vara ett kul sätt att träffa människor! Dessutom kan man ju tjäna en extrapeng, säger han. Min före detta kollega sätter fingret på det finurliga med delningsekonomin när jag frågar vad han tänker om fenomenet – Delningsekonomin har en fantastisk förmåga att hitta outnyttjade resurser i ekonomin. Exakt! tänker jag. Delningsekonomin hittar de arbetslösa, sysslolösa ungdomar, halvtomma bilar och lägenheter som står tomma under semestrar.  Det är nyttiggörandet av de outnyttjade resurserna som är det revolutionerande i delningsekonomin.

Det är inte sällan allt för enkelt att snabbt värdera och bedöma en företeelse eller en utveckling. Kanske är det människans natur att konstant utvärdera omgivningen? Redan nu tänker du sannolikt att delningsekonomin är bra eller dålig. Farlig? Utmanande? En möjlighet? Försök att avvakta med din värdering. Låt oss fortsätta diskutera det som är.

När jag räknar samman delningsekonomins utmaningar får jag det till fem teman. Förmodligen finns det fler.

Tema ett: Statens skatteintäkter: En långsiktigt fungerande och hållbar kapitalistisk ekonomi förutsätter en stat. Staten behöver skatteintäkter. I välfärdssamhällen måste staten samla in skatteintäkter. För näringslivet har det vanligtvis vuxit fram strukturer och viss acceptans för att betala skatt. Skatteverket vet ungefär hur det ska bära sig åt för att få in bolagsskatter, arbetsgivaravgifter, moms etc. Men hur ska delningsekonomin beskattas? Transaktionerna sker vanligtvis via utländska konton. Summorna är ofta små, men kanske betydelsefulla som helhet. Detta tema är kanske inte det mest påtagliga i diskussionen om delningsekonomin, men när jag träffar den franska utredaren är det tydligt att i vart fall den franska staten bryr sig om detta.

Tema två: Konkurrensneutralitet: Även om näringslivet sällan talar klarspråk kring konkurrensen förutsättningar så är en sak säker – man ser ogärna konkurrens som tvingar till prissänkningar och minskade vinster. Delningsekonomin innebär ett hot mot etablerade strukturer, särskilt inom besöksnäringen och taxi/transportbranschen, men på sikt kanske hela tjänstesektorn? Särskilt tydligt är det i länder med reglerad taxibransch. I detta sammanhang finns det säkert marknadsromantiker som hoppas att delningsekonomin ska bryta ner marknadsregleringar i alla dess former, inklusive kollektivavtalen. Att åberopa staten och kräva marknadsreglering kan vara ett sätt för näringslivet att skapa konkurrensneutralitet.

Tema tre: Villkoren för de som arbetar i delningsekonomin: Detta tema är kanske det mest påtagliga från ett fackligt perspektiv. Hur ska lön- och anställningsvillkoren för dem som arbetar i delningsekonomin säkerställas? De rättsliga frågorna kan verka snåriga, men frågorna är i många avseenden klassiska: Vem är arbetsgivare? Uppdragstagare? Vem skyddas av arbetsrätten? Vilka löne- och anställningsvillkor ska gälla? Mest påtagligt är detta där delningsekonomin omfattar tjänster, inte minst Über. Det nya och speciella med delningsekonomin tycks särskilt beröra fackets traditionella roll. Jag återkommer till det.

Tema fyra: Konsumentskydd: Hur säkerställer man att samma krav på säkerhet som gäller inom näringslivet även gäller för delningsekonomin? Eller ska kraven på brandsäkerhet, kvalitet, trygghet och annat konsumentskydd vara lägre i delningsekonomin? Kan och bör man ha samma konsumentskydd för Über och vanlig taxi? Och hur säkerställer myndigheter med konsumentansvar, brandskydd och annat skydd att regelverken verkställs?

Tema fem: Det kapitalistiska systemet (och facket): Allt sedan Adam Smith och framväxten av den moderna kapitalismen har de primära transaktionerna i ekonomin varit köp och sälj av varor och tjänster. Föreställningen om äganderätten och övergången av äganderätten är navet i marknadsekonomin. I delningsekonomin tycks äganderätten få en mindre framträdande roll. Istället är det byte, uthyrning och lån som sätts i fokus. Kanske är det lätt att överdriva betydelsen av detta, men för fackföreningar tycks förskjutningen vara av betydelse. Facket är organisation för löntagare som sluter sig samman för att gemensamt förhandla om och fastställa priset på arbetet. Kollektivavtalet fastställer i slutändan priset och villkoren för köp/sälj av arbete.

Men vad händer i en delningsekonomi där arbetsgivaren/motparten inte existerar? Är den nya fackliga motparten de ägarintressenter som upprättar villkoren för delningen och som skummar delningsekonomin på enorma vinster? Exempelvis gjorde Airbnb en vinst på närmare 8 miljarder kronor förra året. Kanske är det en ny roll för fackliga organisationer (tillsammans med staten och arbetsgivarorganisationer?) att säkerställa rättvisare delning inom delningsekonomin? Kanske borde en fackföreningsrörelse på tårna organisera alla de som deltar i delningsekonomin?

Liksom förändringen tycks den tekniska utvecklingen vara konstant. Den som återvänder till den här epoken om femton-tjugo år kommer kanske att roas av hur aningslösa samtiden var inför delningsekonomins revolutionära krafter. Eller kanske tvärtom, hur överdrivna förväntningarna var?

Förmodligen är det bäst att hålla sig till gamla dagars meterologi. Innan väderballonger och datasimuleringar var prognosen för morgondagens väder enkel – Vädret i morgon blir ungefär detsamma som idag! Eller vad tror du?