Ungdomsarbetslösheten nu 26,6 procent – eller är den bara 5,8 procent?

avatar

Enligt senaste SCB-statistiken är 26,6 procent av Sveriges ungdomar arbetslösa. I antal motsvarar det 163.000 ungdomar i åldern 15-24 år (AKU kv1 2013).

Mer än var 4e ungdom är alltså arbetslös. Katastrof! Kan det verkligen vara sant?

Nej, det är det givetvis inte.

Det räcker med att granska SCBs tabeller lite mer noga så framgår att det inte är 26,6 procent av alla ungdomar som är arbetslösa utan det är 26,6 procent av de ungdomar som ingår i arbetskraften. Och i arbetskraften ingår endast hälften (50,2 procent) av alla ungdomar. Det innebär att det snarare är 13,2 procent av alla ungdomar i åldern 15-24 år som är arbetslösa.

Vips så har ungdomsarbetslösheten därmed halverats.

13,2 procent är dock även det en oroande hög nivå och i antal motsvaras den alltjämt av 163.000 arbetslösa ungdomarna. Ytterligare granskning av SCBs tabeller visar dock att 93.000 av dessa är heltidsstuderande, det vill säga studenter som söker ett extrajobb för att dryga ut studiebidraget. Om dessa 93.000 studenter räknas som just studenter, och inte som arbetslösa, så återstår 71.000 ungdomar som är arbetslösa på ”riktigt”. Dessa 71.000 ungdomar motsvarar 5,8 procent av alla ungdomar.

Vips så har ungdomsarbetslösheten därmed minskats med nästan 80 procent, från katastrofala 26,6 procent till betydligt mer handerbara 5,8 procent. Och detta bara genom lite kreativ läsning av SCBs tabeller.

Nu är varken 5,8 eller 26,6 procent särskilt relevanta mått på dagens ungdomsarbetslöshet och när det exempelvis diskuteras utformning och storlek av arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan de vara direkt missvisande.

Då är 11,5 procent en betydligt mer relevant siffra, det vill säga andel arbetslösa 15-24 åringar i arbetskraften EXKLUSIVE heltidsstuderande.

Varför SCB inte vill publicera denna siffra i klartext i sina aku-tabeller är ett mysterium.

Etiketter: , , , ,

3 reaktion på “Ungdomsarbetslösheten nu 26,6 procent – eller är den bara 5,8 procent?

  1. avatarPeter

    Jag håller med frågan är om inte scb:s statistik ofta kan förvilla mer än förklara. Det är så klart vanligen inte särskilt intressant att räkna heltidsstudenter som söker extraarbete som arbetslösa, i vart fall inte om dessa studerar ”frivilligt” och inte bara skrivit upp sig på någon kurs för att kunna försörja sig genom csn. Studenter som inte hittar sommarjobb är däremot ett stort problem som tåls uppmärksammas. Vårterminen avslutas i vanligen i början på juni och höstterminen startar i början på september och studenter har under uppehållet inga inkomster överhuvudtaget om de inte lyckats hitta ett sommarjobb.

    Ett annat problem med hur arbetslöshetsstatistiken för ungdomar ofta beskrivs är att man inte nämner att det räcker att man har jobbat en enda timme under referensveckan för att räknas som sysselsatt. Och arbetet behöver inte ens vara betalt, det kan räcka med att man har hjälpt till en timme i ett företag ägt av en familjemedlem. Dessutom räknas inte de arbetslösa som inte har sökt ett arbete under referenstiden in i arbetskraften. En stor grupp i åldersgruppen 15-24 år är antingen latent arbetssökande som definieras ut från arbetskraften trots att de inte arbetar och vill ha jobb eller undersysselsatta sysselsatta som i många fall måste anses vara de facto arbetslösa.

    Saxat från AKU:

    ”Bland personer i åldersgruppen 15 – 24 år ökade antalet latent arbetssökande med 20 000 till
    90 000 personer.”

    ”I åldersgruppen 15 – 24 år ökade antalet undersysselsatta med 12 000 till 101 000. Därmed var andelen undersysselsatta bland de sysselsatta ungdomarna 22, 3 procent.”

    Även dessa grupper måste enligt min mening uppmärksammas om man ska kunna få en heltäckande bild av ungdomars situation på arbetsmarknaden.

  2. avatarPeter

    Tillägg:
    Det faktum att scb:s definition även innebär att ”personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd” (kanske även olika former av praktik och fas 3?) torde också leda till att problemet ungdomsarbetslöshet i realiteten underskattas i statistiken.

  3. avatarMats Larsson Inläggsförfattare

    Peter, Du verkar tillhöra den lilla skara som har bra koll på AKU.
    AKU är ju en mycket omfattande undersöknig som det är lätt att hamna fel i. Det gäller inte minst journalister. Undrar om det nånsin skrivit en vettig artikel om latent arbetssökande eller undersysselsatta, som du nämner.
    Senast i gårdagens (21/5) Aktuellt kördes ett långt inslag om den höga undomsarbetslösheten där det vid tre tillfällen konstaterades att 27 procent av undomarna är arbetslösa.
    SCB borde kunna göra mycket för undvika dessa missar. Man ska exempelvis inte behöva läsa tabellernas fotnoter för att inse att dessa 27 procent bara gäller de ungdomar som är i arbetskraften.

Kommentarer inaktiverade.