Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

avatar

Delbetänkandet från utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) har idag överlämnats till departementet. Utredaren har bland annat haft i uppdrag att utreda hur artikel 18.2 i 2014-års upphandlingsdirektiv ska implementeras i LOU i frågan om arbetsrättsliga skyldigheter.

I nämnda artikel ställs krav på att medlemsstaten ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer, när de utför offentliga kontrakt, bl.a. iakttar tillämpliga arbetsrättsliga skyldigheter som är fastställda i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller vissa andra internationella regelverk.

Av betänkandets analyser av rättsläget framgår bland annat.

  • Det är fullt möjligt att ställa krav i enlighet med tillämpligt centralt kollektivavtal för anställningsvillkor vid offentlig upphandling.
  • Kraven kan ställas på olika nivåer beroende på om det är inhemska eller utstationerade arbetstagare som ska utföra arbetet och ska gälla under utförandet av tjänsten eller entreprenaden.
  • Det finns inga hinder för att ställa krav på att leverantörer ska säkerställa att de arbetsrättsliga villkoren följs i hela underentreprenadskedjan.

Rättsanalyserna är i linje med de som LO tidigare gjort. Utifrån analyserna kan man dra slutsatsen att det är fullt möjligt att uppfylla direktivets krav genom att införa en skyldighet i LOU för upphandlande myndigheter att ställa arbetsrättsliga krav vid upphandlingar. Kraven ska ställas i nivå med tillämpligt centralt kollektivavtal, dvs. ortens pris, vidare ska krav ställas på att en leverantör ska säkerställa att samtliga underentreprenörer uppfyller de arbetsrättsliga kraven. För arbetstagare som är utstationerade måste de arbetsrättsliga kraven begränsas till ”den hårda kärnan”.

Tyvärr har utredaren valt att lägga ett lagförslag som inte ligger i linje med betänkandets analysdel. Lagförslaget innebär bl.a:

  • Skyldigheten att ställa krav på arbetsrättsliga villkor begränsas till de branscher där Upphandlingsmyndigheten gjort bedömningen att det finns risk för förekomst av oskäliga arbetsvillkor och begränsas dessutom till villkor gällande minimilön, semester och arbetstid.
  • Upphandlingsmyndigheten ska utfärda föreskrifter om vilka branscher som ska omfattas av skyldigheten och även om lön, semester och arbetstid.
  • Den upphandlande myndigheten får ställa krav på underentreprenörsansvar.
  • I lagförslaget tydliggörs att de upphandlande myndigheterna har frihet att själva bestämma om de vill ställa krav i andra branscher och på andra arbetsrättsliga skyldigheter än de obligatoriska.

LOs uppfattning är att förslaget inte uppfyller direktivets krav. Vår linje är att en skyldighet att ställa arbetsrättsliga krav ska finnas i alla branscher och gälla alla villkor i de tillämpliga centrala kollektivavtalen. Dessutom ska nivån på villkoren vara den som tillämpas på orten där arbetet utförs och inte på miniminivå som föreslås. När det gäller arbetstagare som är utstationerade kommer nivåerna i praktiken att bli lägre. Detta är en olycklig konsekvens av Laval-domen men det är av yttersta vikt att utstationeringsdirektivets rättsverkningar begränsas till det avsedda området och inte får spridningseffekter på andra områden.

Förslaget att Upphandlingsmyndigheten ska utfärda föreskrifter om miniminivåer för arbetsrättsliga krav är systemvidrigt och kan närmast liknas med en partiell allmängiltighetsförklaring. LO kan inte acceptera ett sådant förslag. Istället bör man göra på samma sätt som gällande miljökrav, tillhandahålla information som tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter på webbsidan.

Det är mycket olyckligt att kravet på underentreprenörsansvar görs frivilligt. Det är i de långa underentreprenadskedjorna som missförhållandena är värst. En skyldighet att ställa ett sådant krav på utförarna skulle ha en stark preventiv effekt.

Av lagförslaget framgår att myndigheterna kan ställa krav på arbetsrättsliga villkor på alla områden och på de arbetsrättsliga villkor de finner lämpliga. Det är bra med ett förtydligande i den delen men frivillighet räcker inte, vilket utredaren själv konstaterat. Upphandlingarna blir på så sätt oförutsägbara och ideologiskt styrda, precis som idag.

I delbetänkandet finns underlag för att lägga ett lagförslag som motsvarar EU-rättens krav, skyddar arbetstagarna och närmar det upphandlingsrättsliga regelverket till den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi får hoppas att så blir fallet.