Det kan löna sig att tänka positivt

avatar

Ibland kan det vara fördelaktigt att vara optimist. I veckan presenterade vi LO-ekonomer vårens ekonomiska prognos och vår bedömning av arbetsmarknaden är troligen en av de mest positiva bland prognosmakare just nu.

Läget på arbetsmarknaden har stadigt förbättrats under senare år med stigande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. I fjol ökade sysselsättningen med 113 000 personer vilket var mer än de flesta bedömare hade förutspått och till viss del förklaras det av en stark sysselsättningsökning bland utrikes födda.

Även för 2018 ser arbetsmarknadsläget positivt ut. Under det första kvartalet i år ökade antalet sysselsatta med 9 000 personer per månad. Det är ungefär som den genomsnittliga ökningstakten per månad under 2017. Samtidigt sjönk arbetslösheten snabbare än tidigare under det fjärde kvartalet 2017 och det första kvartalet i år.

Den senaste Arbetskraftsundersökningen från SCB visar på en fortsatt positiv utveckling. Framåtblickande indikatorer för arbetsmarknaden ger stöd för en fortsatt stark sysselsättningsökning den närmaste tiden. Tillsammans med arbetskraftsprognosen innebär det att vi bedömer att arbetslösheten blir 6 procent 2018 och 5,7 procent 2019. Fortfarande för hög i förhållande till LOs mål om full sysselsättning men på väg ner.

LO-ekonomerna tillhör därmed de mer optimistiska prognosmakarna. Flera bedömare varnar istället för att svensk ekonomi riskerar överhettning. Exempelvis bedömer Konjunkturinstitutet att finanspolitiken riskerar att bli för expansiv i förhållande till överskottsmålet och förutspår att det därmed behövs en åtstramande politik år 2019. Även Finanspolitiska rådet varnar för att finanspolitiken bedrivs procykliskt och borde vara mer åtstramande.

Det stämmer att det är höga bristtal i många sektorer och det finns flera indikatorer som signalerar att företag har svårt att hitta arbetskraft. Men hittills har lönerna ökat måttligt och de flesta bedömare underskattade löneutvecklingen förra året. Inflationen har därmed hamnat i underkant av inflationsmålet på 2 procent. Inte heller ser hushållen ut att vara överoptimistiska och konsumera för mycket, då hushållens sparkvot sedan flera år är historiskt hög.

Det går alltså att peka på stor osäkerhet om hur ansträngt resursläget verkligen är och vi hävdar att skattningar av potentiell BNP och jämviktsarbetslöshet därför bör användas med försiktighet i utformningen av finans- och penningpolitiken.

Perioder med hög tillväxt och högt resursutnyttjande gör dessutom att fler personer kan få en chans på arbetsmarknaden, vilken kan ge långsiktigt positiva effekter för arbetskraftens anställningsbarhet. Vi menar därför att det finns ett värde i att finanspolitiken fortsätter att understödja tillväxten, samtidigt som avtalslösningar för bättre etablering och andra arbetsmarknadspolitiska insatser kommer på plats som håller igång sysselsättningsuppgången. I stället för att rikta in sig på åtstramning råder det nu goda ekonomiska förutsättningar att rikta in politiken på långsiktiga mål om hög tillväxt, full och jämn sysselsättning och större fördelningspolitisk rättvisa.

Det kan till och med finnas utsikter till en starkare utvecklingen än den som redovisas i vår prognos. Men då behöver synen på arbetsmarknaden bli lite mer positiv.

Etiketter: , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *