Fastighetsskattens återkomst

avatar

I många år fick diskussionen om fastighetsskatten mig att vända bort huvudet. Jag var så trött på att de flesta människor hade hamnat i den fasta övertygelsen om att denna skatt var orättfärdig, orättvis, ovärdig och en hel del andra ord på temat o…acceptabel skatt.

Jag ledsnade på att presentera argument som för mig var självklara men som för så många andra tydligen inte slog an en enda sträng. En sak var ju att fastighetsskatten hatades runt om i Stockholm, ibland människor som hade högt värderade villor. Men det som kändes allra svårast, tyckte jag, var att fastighetsskatten också föraktades ute i landet – bland villaägare som betalade några tusenlappar per år i fastighetsskatt. Varför? Jag vet inte. Men när t.om. representanter från den dåvarande s-regeringen drog slutsatsen att valförlusten 2006 berodde på försvar av denna förkastliga skatt, ja då tappade jag helt sugen.

Självklart har det varit viktigt att det ändå lyfts vilka ekonomiska effekter införandet av den kommunala fastighetsavgiften fått, både i termer av kraftigt ökade fastighetsvärden och omfattande omfördelning till hushåll med höga inkomster.

Fastigheter är kapitaltillgångar och bör betraktas som sådana i både värderings- och avkastningsperspektiv. Det innebär helt enkelt att värdet av att bo i en villa motsvarar den årliga avkastningen på kapitaltillgången och hur stor denna avkastning blir beror i sin tur på värdet på fastigheten i sig. En sänkt beskattning av detta tillgångsslag har inneburit att enorma kapitalvärden har tillförts de som äger sina egna hem och fritidshus. Det faktum att det i dag finns en beloppsgräns för skatten gör att huvuddelen har hamnat i mer attraktiva områden där villorna är mer värda och invånarna dessutom har högre inkomster.

Det pratas mycket om fördelningsfrågor nuförtiden. En anledning är att inkomstskillnaderna har ökat i väldigt många OECD-länder. Men mest av allt har de ökat i Sverige.

En viktig faktor bakom detta är just kapitalinkomster, dvs. att de som äger kapitaltillgångar får större och större inkomster i jämförelse med de som enbart har arbetsinkomster eller lever på socialförsäkringar. Just detta faktum uppmärksammas nu i SNS konjunkturrådsrapport som presenterades i förra veckan. Författarna visar att värdet av de privata förmögenheterna har fördubblats i förhållande till de totala inkomsterna under de senaste 20 åren, till det högsta värdet på över 200 år. Och rikedomarna blir allt mer koncentrerade till den absoluta toppen.

I Sverige har de 40 rikaste familjernas andel av hela befolkningens förmögenheter blivit sex gånger större från 1981 fram till i dag.

Samtidigt beräknar finansdepartementet i sin Redovisning av skatteutgifter att skillnaden mellan om staten tog ut en ekonomiskt riktig fastighetsskatt[1] och dagens kommunala fastighetsavgift är 18 miljarder kronor.[2]

Totalt sett beräknar finansdepartementet att bostäder har en skattelättnad på nästan 44 miljarder kronor jämfört med om de skulle beskattas på samma sätt som vissa andra kapitalinkomster.

En riktig fastighetsskatt är en fördelningspolitiskt träffsäker reform. En återgång till den tidigare utformningen[3] skulle öka skatteuttaget totalt sett, med absolut mest för de som tjänar mest.

Förändrad ekonomisk standard vid en återinförd fastighetsskatt, procentuell förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet

Källa: SCB (Fasit) och egna beräkningar.

I diagrammet syns att inkomstdecil 2 skulle få en skattehöjning med i genomsnitt knappt 0,3 procent av disponibelinkomsten medan de med högst inkomster, decil 10, skulle få en skattehöjning med nästan 1 procent av disponibelinkomsten.

En reformerad fastighetsskatt har en viktig uppgift att fylla – både ur ett finansierings- och ett rättviseperspektiv. SNS Konjunkturråd föreslår att den statliga fastighetsskatten återinförs.

Jag håller med och hoppas att debatten framöver kommer fortsätta att handla om de verkliga effekterna av dagens fastighetsskatt.

 

[1] En 30 procentig kapitalskatt på fastigheternas reala direktavkastning, som motsvarar marknadsvärdet * 2 % för egna hem (småhus som inte upplåts med hyres- eller bostadsrätt).

[2] Motsvarande skatterabatt för bostadsrätterna är ytterligare nästan 9 mdr kronor.

[3] Dvs ett borttagande av taket i fastighetsskatten, plus ett återställande av procentsatsen (från 0,75% till 1%).

Etiketter: , , , , , , , , , , , ,

4 reaktion på “Fastighetsskattens återkomst

  1. avatarclaes bergqvist

    Det stora problemet nu är att rika med stora boningar på tex. strandvägen betalar lika mycket som jag i ett gammalt dragit hus från 1800 talet snacka om rättvisa. Att fastighetsvärdet styr av att nyproducerade hus säljs av grannar så att mitt hus som legat där sen medeltiden ska drabbas negativt ! i ett hus där jag med lånade pengar byggt vårdat och betalat en årlig hutlös skatt som när jag sen säljer ska betala en ännu mer hutlös skatt. jävla bananrepublik. Och skatt till vad ? en fallerad sjukförsäkring, skola . sjukvård, pension och till en offentlig sektor som knappt finns, medans etablissemanget givetvis ser till att klara sig bra . det har gått för långt och jag bara önskar att LO kunde kapa sina band med sitt moderparti och mobilisera ett genomgripande uppror.

  2. avatarÅsa-Pia Järliden Bergström Inläggsförfattare

    Det är just det synsätt du framför som fick mig att tröttna på denna fråga. Du har drabbats av en plötslig rikedom, måhända mot din vilja, men fortfarande är det ju så att taxeringsvärdet avspeglar ett faktiskt marknadsvärde på huset. Ofta sammanfaller höga taxeringsvärden dessutom med att de som bor i husen också har höga inkomster. Om det inte är så i vissa fall så finns det möjligheter att anpassa skatterna efter det. 2001 infördes en regel som innebar att fastighetsskatten begränsades till höst 5 procent av hushållsinkomsten (för permanentbostaden).

    Vad gäller diskussionen om vad skattemedel används till så är det ju en fråga för sig som kräver en egen diskussion.

  3. avatarPer Åhlström

    Men se för Guds skull till att beskatta jordbruksfastigheters bostadshus enligt samma regler som andra hus. Det var skrattretande/upprörande m ed alla godsägare som skaffade några hästar eller får och betalade lika mycket i skatt för sina slott som andra betalade för sina kojor.

  4. avatarAnders Hedin

    Jag instämmer helt i din analys. Jag har själv ett litet radhus i en Stockholmsförort där jag bott över ett halvsekel. Marknadsvärdet (taxeringsvärdet) har ökat högt över taket utan min förskyllan men är ändå förhållandevis lågt. Innan fastighetsskatten avskaffades betalade jag ungefär lika mycket i skatt som den senare införda komunala avgiften. Så det gick ungefär jämnt ut. Det gäller att få oss inte så rika att förstå det. För poblemet är väl snarast taktiskt. Om socdem nu går ut med krav på fastighetskattens återinförande kommer aliansen att få ett slagträ i debatten. I slutskedet av förra valet gick Anders Borg ut med ett personligt brev till mig och säkerligen många andra och (felaktigt) med info om att socdem skulle återinföra fastighetsskatten med rejält höjda kostnader för mig.
    So go for it. Men utforma förslaget noga och förbered försvaret inför brevsidorna från alliansen.

Kommentarer inaktiverade.