Fler enkla jobb löser inte problemen

avatar

Nu höjs återigen röster om att Sverige behöver fler så kallade ”enkla” jobb för att personer som saknar gymnasieutbildning ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det är en felaktig bild. Visst behövs det fler jobb i Sverige, men det har också stor betydelse vilka jobb som skapas. Fler kvalificerade jobb gynnar faktiskt även dem som saknar utbildning.

Svenskt Näringsliv menar att andelen enkla jobb (det vill säga jobb som inte kräver någon gymnasieutbildning för att utföras) är för låg och måste öka. Men den statistik från Eurostat som Svenskt Näringsliv lutar sig mot, där endast fem procent av alla svenska jobb räknas som enkla, är en uppenbar underskattning. En genomgång av statistiken avslöjar att Svenskt Näringsliv exkluderar en rad yrken och arbetsuppgifter som inte kräver gymnasieutbildning för att kunna utföras, bland annat inom handel och försäljning, service, servering, städning och tvätteri. Det finns dock andra studier som ger en mer rättvisande bild av svensk arbetsmarknad.

För det första visar en rapport till socialförsäkringsutredningen, baserad på levnadsnivåundersökningen, att andelen jobb som inte kräver någon utbildning utöver grundskola ligger kring 25 procent. Ungefär samma andel framkommer i SCBs statistik med socioekonomisk indelning. Det innebär att andelen individer mellan 20 och 64 år som endast har en grundskoleutbildning (12 procent) är lägre än andelen jobb med inga eller låga formella utbildningskrav.

För det andra visar flera studier (här, här och här) att de enklare jobben i Sverige (de med lägst löner) faktiskt har ökat sedan millenniumskiftet, parallellt med de mest kvalificerade jobben, medan jobben i mellanskiktet minskar. Detta har skett utan att relativlönerna har förändrats nämnvärt. Att de enklare jobben i det lägsta löneskiktet ökar beror istället på en stigande efterfrågan på olika servicetjänster från en växande grupp välbetalda konsumenter, inte minst i storstäderna. Även SCBs arbetsmiljöundersökning visar att andelen personer som uppger att deras arbetsuppgifter ställer låga krav på utbildning ökar. Dessvärre visar undersökningen också en oroande utveckling där arbetsvillkor och arbetsmiljö försämras i de enklare jobben, något som inte minst kvinnliga arbetare vittnar om (se även Sveriges jämställdhetsbarometer från LO).

En ny OECD-rapport, som granskar jobbpolariseringen i en rad olika länder, visar att jobben som försvinner i mellanskiktet till stor del är tillsvidareanställningar på heltid, medan tillväxten av låg- och högkvalificerade jobb främst gäller tidsbegränsade eller deltidsanställningar. Enligt OECD gäller detta i viss utsträckning även för Sverige.

Det huvudsakliga problemet är inte att de enklare jobben inte räcker till för dem som saknar gymnasieutbildning, utan att de mer kvalificerade jobben inte räcker till för alla dem med en längre utbildning. När personer med längre utbildning inte hittar jobb som matchar deras utbildningsnivå tvingas de acceptera enklare jobb. Denna felmatchning leder dels till att de får lägre löner än de annars skulle ha fått, dels att de tränger undan personer med kortare utbildning från jobb som de kan utföra. Därför innehas den stora majoriteten jobb som inte ställer krav på utbildning idag av personer med gymnasieutbildning (se rapport här och här). Undanträngningen är en viktig förklaring till den höga arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning och till den relativt låga arbetslösheten bland personer med längre utbildning.

Det är inte rimligt att försöka skapa så många enkla jobb att de räcker till för dem som saknar gymnasieutbildning och till alla dem med längre utbildning som inte kan hitta ett matchande jobb. Tvärtom kan en ökad andel enklare jobb förvärra felmatchningen och undanträngningen ytterligare. Därför är slutsatsen att:

1. Sverige behöver i första hand fler kvalificerade jobb. Det skulle förbättra den yrkesmässiga matchningen för dem med längre utbildning så att deras utbildning bättre tas tillvara. Samtidigt skulle de enklare jobben frigöras åt personer som saknar gymnasieutbildning.

2. Det blir allt viktigare att skilja på utbildningskraven för att ett jobb i konkurrens med andra och kraven att utföra samma arbete. Det är uppenbart att arbetsgivarnas krav på de arbetssökandes utbildning inte enbart speglar innehållet i arbetet utan även andra faktorer som i princip är oberoende av arbetsinnehållet.

Sverige står nu inför en enorm utmaning med etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden. Lyckas vi kommer det att bli en stor tillgång för Sverige. Misslyckas vi riskerar ett nytt klassamhälle att växa fram. Är fler enkla jobb svaret på flyktingarnas etablering på svensk arbetsmarknad? Troligen inte. Det är högst osäkert att fler enkla jobb i första hand skulle gå till nyanlända flyktingar som saknar utbildning. En viktig orsak till etableringssvårigheterna är att utbildningskraven att ett arbete är höga, även i enklare jobb. Dessutom ställer arbetsgivarna en rad andra krav som ska uppfyllas.

I de enklare jobben blir det allt vanligare, enligt  bland andra Arbetsförmedlingen, att arbetsgivarna lyfter fram personliga egenskaper och social kompetens. Då handlar kraven bland annat om att vara självgående, flexibel, serviceinriktad och samarbetsvillig, och att ha lätt för att lära, lösa problem och kunna anpassa sig till varje ny situation. Därtill är det vanligt med krav på goda språkkunskaper där de anställda ska kunna tala felfri svenska. Enligt Rooth & Åslund har svenska arbetsgivare en omotiverat låg tolerans mot språkliga variationer, bland annat brytning, kopplade till utländsk bakgrund.

En svensk studie från Karlstads universitet visar att omkring 60 procent av de intervjuade arbetsgivarna inom privat tjänstesektor ställer uttalade estetiska krav på de anställda. Att så många arbetsgivare är öppna med detta kan tolkas som att det blir alltmer accepterat. Vi sidan av krav på att tala felfri svenska är det enligt undersökningen vanligt med rena utseendekrav och att de anställda ska se vältränade och bra ut. Språk- och utseendekraven är störst i service- och tjänstebranscher med direkt kundkontakt. Undersökningen visar också att de med kort utbildning har de högsta utseendekraven på sig, samt att unga personer från arbetarklassen missgynnas till förmån för unga från medelklassen.

En viktig orsak till ökad betoning på personliga egenskaper och social kompetens, snarare än enbart formell utbildning, är antagligen att utbildning blivit så vanligt att en sortering inom gruppen utbildade blir mer angelägen. Dessa kompetenskrav, och inte minst språkkraven, fungerar därmed som en sorteringsmekanism när det finns många arbetssökande.

Istället för att skapa fler enkla jobb bör parterna bidra med andra lösningar, exempelvis snabbspår, yrkesintroduktionsanställningar och validering. För dem som saknar gymnasieutbildning är utbildningsinsatser avgörande, oavsett var man är född. Genom en bättre gymnasieutbildning, en utbyggd vuxenutbildning och en mer kompetensutvecklande arbetsmarknadspolitik stärks arbetskraftens möjligheter att anpassa sig till framtidens arbetsmarknad. Det är också viktigt att styra utbildningsinsatserna mot bristyrken. Enligt Arbetsförmedlingen är bristen på utbildad och erfaren arbetskraft (bland annat från gymnasiets yrkesprogram) rekordstor inom delar av näringslivet och i stort sett hela den offentliga sektorn. Enligt SCBs långsiktiga befolknings- och arbetsmarknadsprognos kommer det saknas arbetskraft med gymnasiala yrkesutbildningar under lång tid framöver. Luckorna att fylla är alltså stora.

Enkla jobb behöver inte vara dåliga jobb så länge lönen går att leva på och arbetet är utvecklande. Men det är en oklok politik att aktivt, och med skattesubventioner, ensidigt försöka stimulera fram fler enklare jobb. Det är ingen investering för framtiden. Istället behövs en politik som utvecklar Sverige som kunskapsnation och tar tillvara arbetskraftens kompetenser.

Etiketter: , , , ,