Investeringar speglar vår framtidstro – och påverkar sysselsättningen

avatar
Flera tusen evenemang hålls i Almedalen den här veckan (det är sant!). I dag lyfter LOs kongressprojekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik frågan om det investeras för lite i Sverige. Detta är en jätteviktig fråga, eftersom den i ett större perspektiv handlar om vilken framtidstro vi har i Sverige men också hur väl svensk ekonomi och svensk ekonomisk politik gynnar investeringar. Investeringarna är en mycket stor del av svensk BNP och påverkar sålunda hur sysselsättningen och arbetslösheten utvecklas.

Sverige har haft en trend med sjunkande investeringar som andel av BNP sedan slutet av 1970-talet. Detta är dock till stor del en följd av fallande bostadsinvesteringar.
Redan 2012 konstaterade SNS Konjunkturråd att vi har haft mycket låga investeringar i fastigheter i Sverige sedan början på 1990-talet. Den kraftiga expansionen under 1960- och 1970-talet och det goda bostadsbeståndet efter det kan ha bidragit till detta. Men frågan är om det verkligen också kan förklara att byggandet fortsatt vara så lågt även under det senaste decenniet?

Diagram1

Det svenska bostadsbyggandet har varit lågt även i ett internationellt perspektiv. Detsamma gäller investeringar i infrastruktur. Varför har vi låga investeringar i bostäder och infrastruktur i Sverige? Ja, det beror i alla fall inte på att sparandet är lågt. Den svenska sparkvoten är hög, både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. Det är såväl hushåll, företag som offentlig sektor som sparar mycket. En koll på det finansiella sparandet i olika sektorer i Sverige ger bilden av att alla sektorer sparar mer än de investerar och har gjort så i varierande grad sedan början/mitten av 1990-talet.

Den andra sidan av det myntet är Sveriges stora överskott i bytesbalansen. Detta har uppstått just p.g.a. att vi svenskar sparar mer än vi investerar. Resultatet är att utlandet efterfrågar mer svenska varor än vad vi efterfrågar från utlandet och överskottet i bytesbalansen har uppgått till hela 7 procent av BNP under det senaste decenniet.

Diagram 2: Bytesbalans som andel av BNP. Sverige.

Diagram2
Är ett stort bytesbalansöverskott bra eller dåligt? Om det är en följd av låga investeringar och låg inhemsk efterfrågan är det inte så bra. En mekanism som får starkt stöd i empiriska undersökningar är att den offentliga sektorns sparande påverkar bytesbalansen. Det innebär att finanspolitiska åtstramningar bidrar till förbättringar i bytesbalansen.  Detta indikerar att den kraftiga åtstramningen av de offentliga finanserna i mitten på 1990-talet kan vara en viktig faktor bakom det svenska bytesbalansöverskottet. Därefter skapade vi ju dessutom vårt nya, strikta finanspolitiska ramverk som gällt sedan dess.

Den fråga som jag tycker att det är rimligt att lyfta i detta sammanhang är om vi verkligen satt upp det bästa målet när det gäller att skapa långsiktigt hållbara offentliga finanser? Vi mäter i dag både statsskuld och budgetsaldo i finansiella termer. Det betyder lite förenklat att som skulder och tillgångar räknas endast reda pengar (och inte realkapitaltillgångar) och att utgifter för konsumtion och investeringar behandlas lika. Det innebär att i bedömningen av om ett budgetunderskott verkligen är för stort tas ingen hänsyn till om pengarna har använts till investeringar eller konsumtion. Det betyder att investeringar därför riskerar att trängas undan av löpande offentlig konsumtion när de måste skattefinansieras och inte kan lånefinansieras.

Infrastrukturinvesteringar beror i huvudsak av ekonomisk-politiska beslut. Detta gäller till stor del även bostadsinvesteringar. Som jag ser det är det alltså politikernas ansvar att se till att de svenska bostads- och infrastrukturinvesteringarna ökar. LO-ekonomerna har sedan länge föreslagit en finanspolitisk satsning om 70 miljarder som innefattar båda dessa områden. Det innebär dock att den strikta (finansiella) synen på överskottsmålet borde anpassas till de investeringsbehov som behov som Sverige har. Det är dags att ta den diskussionen, tycker jag.