Jämlikhet handlar inte bara om pengar i plånboken

avatar

För två veckor sedan hade LO sin 28e ordinarie kongress. Ett stort och viktigt beslut som togs under de intensiva dagarna var att LO under den kommande kongressperioden ska fokusera på jämlikhetsfrågorna. Det är dags att bryta trenden mot ökad ojämlikhet!

För de ekonomiska klyftorna i Sverige ökar trendmässigt och de har gjort så i över 35 år. Den ekonomiska ojämlikheten mellan individer, hushåll och grupper har ökat stort. Skillnaderna har också ökat både vad gäller inkomster och förmögenheter.

Ojämlikheten är inte bara ekonomisk

Men jämlikhet handlar inte bara om ekonomi. Det handlar om en likvärdig skola. Det handlar om demokrati, jämlik tillgång till makt och möjlighet att påverka samhället. Och det handlar om hälsa – att faktorer så som klass, kön eller etnicitet inte ska avgöra hur länge och hur friska liv vi lever.

Just hälsoojämlikheten är ett ämne som både engagerar många och som det forskas mycket på. Skillnaderna är stora och systematiska mellan olika socialt och kulturellt definierade grupper i vårt samhälle. Det talas ofta om en social gradient när det kommer till hälsa. Detta innebär att människor med en högre social position i samhället (mer pengar, mer statusfyllda arbeten, mer inflytande, osv) har bättre hälsa och lever längre än människor med lägre social position i samhället. Denna sociala gradient kan dessutom observeras för nästan alla sjukdomar. [1]

Det finns också ett könsperspektiv på hälsoojämlikheten. De flesta är nog medvetna om att män har kortare förväntad livslängd än kvinnor. Men vad gäller icke-dödlig ohälsa så är förhållandet det omvända. Skärningarna mellan kön och klass är viktiga för att hjälpa oss att förstå hälsoojämlikheten bättre.  Klasskillnaderna i självskattad hälsa är till exempel större för kvinnor än för män (mätt som skillnad i självskattad hälsa mellan okvalificerad arbetare och högre tjänstemän). Arbetarkvinnor har också sämre självskattad hälsa än både män ur arbetarklassen och övriga kvinnor i Sverige. Precis som är fallet med den ekonomiska ojämlikheten, ökar också ojämlikheten mellan vissa grupper i Sverige idag, framförallt verkar detta vara fallet bland kvinnor. Sammantaget har ohälsan hos kvinnor blivit mer ojämlikt fördelad utifrån social klass under de senaste par decennierna. Ökad social ojämlikhet vad gäller dödlighet har också påvisats för kvinnor under perioden. [2]

Varför finns hälsoojämlikhet mellan olika grupper?

Att det finns stora – och orättvisa – hälsoskillnader i Sverige är således etablerat. Men vad detta beror på finns det olika uppfattning om. Två förklaringsmodeller som diskuteras är [1] :

  1. Levnadsförhållanden och materiella faktorers betydelse för människors hälsa (s.k. neo-materiella förklaringsmodeller). Sämre levnadsförhållanden för vissa grupper skapar hälsoojämlikhet mellan olika samhällsklasser. Låga inkomster gör exempelvis att människor inte har råd att köpa hälsosam mat och motionera, att dåliga boendeförhållanden skapar ohälsa eller att låginkomsttagare har sämre arbetsmiljö vilket påverkar hälsan.
  2. Den ojämlika fördelningen av olika resurser i samhället (snarare än resursbristen i sig själv) skapar ohälsa hos vissa individer och därmed hälsoojämlikhet mellan olika grupper, till exempel genom stress och frustration (s.k. psykosociala förklaringsmodeller). Det finns bland annat mycket forskning som studerar effekten av ekonomisk ojämlikhet (till exempel ökade inkomstskillnader) på hälsoojämlikheten.

Troligen är den strukturella hälsoojämlikheten inte en fråga om antingen materiella förklaringar eller psykosociala. Förklaringsmodellerna är inte motsägelsefulla utan förmodligen samspelar många olika faktorer.

Dags att vi lär oss mer!

I Almedalen fokuserar LO i år på den växande ojämlikheten i vårt land. Flera olika aspekter kommer att diskuteras under veckan.  Klockan 12.15 idag är du som vill lära dig mer om hälsoojämlikhet välkommen till Hamnplan 5 i Visby för seminariet ”Den ojämlika hälsan. Betydelsen av ekonomisk ojämlikhet, social klass, kön och etnicitet”. Om du inte har möjlighet att komma förbi går det också bra att följa seminariet live på LOs hemsida.

 

Läs mer:

[1] Rostila, M. & Toivonen, S. (2012). Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Liber.

[2] Kjellsson, S. (2014) ”Ojämlikhet i hälsa. Vilken betydelse har social klass och kön?” i Evertsson, M. & Magnusson C. (red) Ojämlikhetens dimensioner. Uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Liber.

Etiketter: , , , , , , ,

En reaktion på “Jämlikhet handlar inte bara om pengar i plånboken

  1. avatarEnn Kokk

    Kring decennieskiftet sextiotal-sjuttiotal drev socialdemokratiska partiet och LO gemensamt den så kallade Jämlikhetsgruppen med Alva Myrdal som ordförande; själv satt jag i gruppens sekretariat.

    Gruppens rapporter – på partisidan behandlade av partikongresser – är intressanta inte bara för att de avsatte konkreta resultat som särbeskattning. Men de kan säkert ge uppslag även till dagens jämlikhetsutredare genom att de har just det breda, hela samhället granskande perspektiv, som LOs nya utredning tycks få. Vill man skapa ökad jämlikhet, måste man titta på hela det politiska spektrat, sådant som löner, skatter, utbildning, bostadspolitik, skolpolitik, kulturpolitik, jämställdhet mellan kvinnor och män och så vidare.

Kommentarer inaktiverade.